Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118
Hierta.
Hildebrand.
männen, i förening med ynglingens tidigt
ådagalagda skicklighet och kunskaper, gynnade hans
framsteg på den militära banan. Han anställdes
som adjutant dels hos brigad-cbefen, grefve C. H.
Anckarsvärd, dels hos divisions-generalen friherre
Posse, dels bos riks-ståtbållaren i Norrige,
grefve Essen, och utmärkte sig bärunder vid flera
tillfällen. Så t. ex. bidrog ban en gång, under
kriget i Tyskland, väsendtligt till räddningen af
Svenska härens tross, hvilken, utom bans åtgärd, lätt
kunnat borttagas af Fransmännen. Ar 1818 blef
ban major vid Westgötbadals regemente och 1821
bataljonschef vid lifbevärings-regementet i
Stockholm, öfverste-löjtnant och R. S. 0., ledamot af
krigsvetenskaps-akademien och vitterhets-samfundet
i Götheborg. Tog afsked ur krigstjensten 1829.
— 11. har likväl utmärkt sig ännu mera såsom
riksdagsman och skriftställare, än som militär. Ilan
bivistade riksmötena 1818, 1823 och 1828, och
var fullmägtig i riksgälds-kontoret från 1823 till
1832. Det var isynnerhet vid 1823 års riksdag,
då ban blef ledamot af stats- och
konstitutionsutskotten, som ban uppträdde med en opposition i
så lugna och föga stötande, men tillika så
bestämda former, att ban vann begge sidornas aktning
och förtroende, samt att mycken fråga lärer
varit om krigs-portföljens öfverlemnande ät
honom; men hvilket fann ett hinder i hans vägran,
att ingå på ett dervid fästadt vilkor. År 1829
började han utgifva tidningen Medborgaren, hvilken
fortgick till 1832. Ilans öfriga utgifna skrifter äro:
Förstag till Norska arrnéens organisation genom
indelning; Tal vid Presidii nedläggande i Got /teborgs
Vetenskaps- ock Vitterhetssamhälle 1820; Om
allmänna undervisningens rigtning till medborgerlighet;
Några i Krigsvetenskaps-akademiens handlingar
intagna uppsatser; Om Mynt, Banker och Riksgäld;
Förslag titi ny Banko-ordning och Banko-reglemente;
Återblick på det förflutna, med afseende på det
tillkommande ; Landlbrukslara för allmogen, bearbetad
efter Schnée, samt Valda Sånger af Béranger, öfvers.
Hierta, Lars Jolian, son till räntmästaren vid
Upsala akademi, C. D. Hierta, föddes i Upsala d.
23 Jan. 1801. Blef magister 1821, inträdde kort
derefter i bergs-kollegium, der ban 1825 blef
ordinarie notarie, förrättade under fyra månader år
1828 bergmästare-tjensten i Wermland och vid
flera tillfällen sekreterare-tjensten i kollegium. Vid
riksdagarne 1823, 1828 och 1830 tjenstgjorde
ban såsom notarie vid riddarhuset. Vid
sistnämnde riksdag började ban, tillika med assessor
Crusenstolpe, utgifva en riksdagstidning. Efter
riksdagens slut, köpte ban ett boktryckeri och egnade
sig från den tiden ej längre åt tjenstemannabanan,
utan åt boktryckare-, förläggare- och
tidnings-utgifvare-yrket. Den 6 December 1830 började
ban utgifva Aftonbladet, hvilket ännu fortfar. II.
har derefter ingått äfven i andra industriella
företag, såsom anläggning af ett stilgjuteri, en
stearinljus-, en såp- och svafvelsyre-fabrik,
mångfaldiga förlager och slutligen äfven ordentlig
grosshandel. Har vid alla de senare riksdagarne
uppträdt såsom en verksam talare inom sitt stånd.
Hierta. I Eklunds "Försök till Lärobok i
Fäderneslandets historia", berättas om slaget vid
Poltava, att Carl XII "endast genom öfverste Hierlai
trohet, hvilken sjelf sårad, med uppoffring af sitt
lif, lemnade bonom sin bäst, undgick vådan att
falla i fiende band." Detta lärer vara ett
misstag. En general-adjutant Claea Hierta
stupade i slaget vid Holofzin. Den händelse Eklund
anför torde vara en förblandning med en dylik vid
Smolensk. (Se: Hård, Thure och Gierta, Johan.)
Hietanieuil kapellförsamling, annex till
Öfver-Torneå socken, beläget i Torneå fögderi af
Norrbottens län, 5 mil N.N.V. från Haparanda. Har
blifvit anlagdt i medlet af 1600-talet, till
beqvämlighet för deromkring boende, emedan
moderkyrkan ligger 2 mil derifrån. Kyrkan, af träd,
ombyggdes 1746. Socknen innefattar 16^ mtl. och
har 1,470 invånare. Arealen inbegripes i
moder-socknens. Adr. Haparanda.
Higttl, ett soldattorp i Öggestorps socken af
Jönköpings län, anmärkningsvärdt endast för den
naturhändelse, som här inträffade 1828. Den 18 Dec.
vid solens uppgång uppvällde ur en hård
gräsbacke ett vattuflöde, hvilket uppkastade och
bortsköljde med största hastighet 100 lass jord och
småstenar. Den på en half alns djup tillfrusna
jorden uppsprängdes styckevis i 4 till 5 alnars
torfvor. På planen der utbrottet skedde var en
nästan ny gärdesgård, hvaraf nära 20 famnar
upprycktes och bortfördes af strömmen, så väl som
de på stället växande träd och enbuskar. Under
explosionen ljöd det i luften som åskdunder.
Gamla män i orten hafva från förfädren en spådom,
att hemmanet Higöl skall få sin undergång genom
utbrott af en underjordisk elf, liggande ofvanför
gården. Här förmärktes äfven natten emellan d.
29 och 30 Sept. s. å. en ganska betydlig jordstöt.
Hilchen, Jakob och lerans, bröder, voro
begge öfverste-löjtnanter, då de år 1664
introducerades på Svenska riddarhuset, sedan de bevisat,
att de voro Polske adelsmän.
Hildebrand, Henrik Jakob, (odd i
Wolfen-büttel, egnade sig åt handeln, blef leverantör åt
Carl Gustafs bärar under kriget mot Danmark,
råkade derunder ofta nog i personlig fara och blef
en gång illa sårad, då Danskarne öfverföllo den
Svenska transporten; begaf sig år 1660 till
Stockholm, der ban blef borgare, 1673 kamrerare i
general-kommerse-kollegium; gjorde under det
derpå följande Danska kriget kronan ansenliga
försträckningar, idkade ej blott en vidlyftig handel,
utan upptog äfven Rolkops grufva i Finnmarken i
Grythytte bergslag, hvarigenom en förut öde trakt
befolkades, och blef, till lön för dessa förtjenster
om det allmänna, adlad år 1698. Dog 1715,
sedan han två år förut firat sitt guldbröllop med
sin hustru Maria Sofia Amia.
Hildebrand, Bror Kuill, född d. 22 Febr.
1806 på Flerohopp i Kalmar län. Fadern
bergs-mekanikus. Blef student i Lund 1820,
filosofiemagister 1826 och docens i numismatiken 1830.
Kallades, genom Kongl. Maj:ts förordnande af d. 7
Nov. 1832, till Stockholm, att ordtia och beskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
