Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
132
HJertlanda.
Hjo.
HJertlanda, annex till Ilnltsjö, beläget i Westra
härad af Jönköpings län, 6 j- mil S.S.O. frän
Jönköping. Kyrkan, af sten, förbättrades 1821. I
socknen märkes: Brunseryd, säteri ladugård, 1
mtl., med tvenne torp och qvarn, har tillhört C.
A. Klöfverfeldts arfvingar, bönder, A. M. Nisbeth,
äges nu af M. W. Ripa. Socknen innefattar 10 J
mtl. och har 330 invänare på en areal af 3,703
tunnl., af hvilka 370 äro sjöar och kärr. Adr.
Jönköping.
HJertuiu, ett pastorat i Bohuslän, Oronst och
Tjörns förenade kontrakt af Götheborgs stift, 3
mil S.O. frän Uddevalla, vid Götba-elf, innefattar
bela Inlands Torpe härad eller socknarne Hjertom
och Vesterlanda. Pastoratet utgöres af den
natursköna dal, som, med 3 mils längd, sträcker sig
från Dalslands gräns söder ut, på Götha-elfs
högra strand, och som i vester begränsas af en
väldig bergstrakt, det så kallade Inlandsfjället.
Denna bergstrakt, till större delen bevuxen med
skogar, hvilkas betydenhet lemnar ortens invånare
tillfällen till en vigtig binäring, upplager ett stort
antal insjöar, af hvilka Öresjön utmärker sig ej
mindre för sin storlek, än för sina romantiska
stränder. Från dessa vattensamlingar nedlöpa en
mängd vattendrag, hvilka under sitt lopp till
Gö-tha-elf till ett ovanligt djup nedskurit sig i
nyssnämnde dals lerbäddar. Af bergen utmärka sig
för sin böjd, och för den utsigt man från dem
njuter, de båda jemnhöga Vargklintarne.
Hjer-turnsdalen äger en naturhistorisk märkvärdighet för
de stora jordras som bär tid efter annan
inträffat, och som några gånger varit åtföljda af
me-tereologiska fenomen. De förra låta dock
förklara sig genom elfvens undergräfningar, uti de
lösa lerlager, som uppfylla denna trakt.
Märkligast af dessa ras är del som inträffade d. 7 Okt.
1648 vid Inlagan, och som kostade många
menniskor lifvet (se Jordfall). Hjertums socken
upptager pastoratets norra del och innehåller pä en
ägovidd af öfver en qvadratmil 62T5ff hemman,
bebodda af öfver 3,000 personer. Hufvudnäringen
är jordbruk och vigtiga binäringar är
skogsband-tering och en bögst betydlig fraktsegling.
Förnämsta egendomen i socknen är det vackra och
stora herregodset Slröm, hvarförutan flera
välbe-byggda egendomar äro bär belägna. I historiskt
afseende saknar Hjertum icke sin märkvärdighet.
Dess förnämsta fornlemning är en hop orediga
stensättningar och grafkullar på den nära kyrkan
belägna mon Hjertums Ske. En trekantig
stensättning derstädes kallas Jättesan, och en mindre
rund dylik, liggande på något afstånd derifrån,
Jättesans hufvud. Härom berättas den sägen, att
en jätteqvinna, som ej kunde lida ljudet af
klockan i Hjertums kyrka, försökte Qera gånger att
nedslå densamma med stora stenblock, dem hon
framslungade med sitt hårband. Men då stenarne
aldrig träffade, beslöt bon nedbryta bela
byggnaden , och var på väg att utföra denna sin
föresats, då klockan plötsligt klämtade till aftonbön.
Detta verkade så på trollet, att det störtade till
marken och afslog hufvudet, till minne hvaraf all-
mogen tror stensättningen vara gjord. En större
märkvärdighet äger Hjertnms Ske genom den
derstädes d. 25 Sept. 1657 hållna träffning emellan
Svenske generaleme G. Stenbock och Harald Stake
samt Norske ståthållaren Ivar Krabbe. I
densamme blefvo Svenskarne underlägsne, oaktadt sitt
stora artilleri, och måste med stor förlust retirera
åt Wenersborg. Harald Stake sjelf, fick sig en
bäst undanskjuten, och hans brorson öfversten
Johan Stake tillfångatogs och mördades af en sin
förre, till fienden öfverlupne kammartjenare.
Under de föregående och efterföljande fejderna var
Hjertum ofta skådeplats för mindre krigshändelser,
hvarom man erinras genom skanslemningarne vid
Grafveröd, Hasteröd och flera ställen genom en
bop sägner och spridda fynd af vapen, kulor och
dylikt. Öfriga ortens fornlemningar tillhöra de
vanliga slagen af griftkullar och små resta stenar.
En offerkälla, Mäbergs källa, på Hjertums Ske har
hållits i vördnad intill senaste tider. Kyrkan,
belägen ej långt från elfven på en ås, är
anmärkningsvärd endast för sin ålder och sitt grafkor,
som förvarar lemningarne efter flera adliga
familjer, särdeles Macleaner och Benneter. Man finner
här ett väl balsameradt lik efter en nng skönhet,
fröken Maclean, som dog i början af förra seklet.
Af märkvärdiga personer, som vistats inom denna
socken, intages första rummen af ägarne till Ström,
fältmarskalken och kongl, rådet m. m. grefve
Rutger v. Ascheberg och hans descendent, den
berömde fosterlandsvännen baron Rutger Maclean. Af
presterna ihägkommes i en gammal anteckning herr
Andreas, hvilken efter att hafva sjelf öfvergått
till Lutherska bekännelsen, med hårdhet afvisade
en flyktande katholsk biskop, som en natt sökte
herberge i hans hus. Biskopen uttalade dä en
förbannelse öfver den ogästfrie presten och alla hans
likasinnade efterträdare, att de skulle afbryta sina
ben, hvilken spådom samma anteckning säger
punktligt gått i fullbordan till år 1690. Christian
Jakobsson, hvilken blef stamfader för v. Utfallska
slägten, död 1673, Anders Bonander (se: Bonander)
och nuvarande pastor, prosten Pehr Abraham
Delin, hvilken, såsom kurator för Götheborgska
nationen i Lund, var den förste som fattade idéen
af den akademiska föreningen, och den
verksammaste af de män, som samverkade till denna
sköna idés realiserande. Universitetet uppdrog också
enhälligt åt Delin förrättandet af den högtidliga
invigningen af denna inrättning Oscars-dagen 1830.
— Hjertums pastorat är patronelt, och jus
patronatus tillbör ägaren af Ströms säteri. Adress:
Götheborg och Lilla Edet.
HJertzeel, Johan Gustaf, regements-fältskär
vid Svea artilleri, höll, på kirurgiska societetens
anmodan, offentliga föreläsningar i kirurgien på
riddarhuset 1756, har författat åtskilliga
afhandlingar, tryckta i Svenska Merkurius, och dog i
Stockholm 1761, endast 43 år gammal.
Hjo, en liten uppstad vid Wettern, 34i mil från
Stockholm, är mycket gammal och väl belägen,
samt en af de minsta i riket. Staden skall redan
i hedniska tider varit handelsplats. Genom konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
