Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hollernd.
Kolm.
149
R. af W. 0., ledamot af Götheborgska
vetenskaps-oeh vilterhets-sambället, till hvilket ban skänkte
ett herbarium af 8,000 exemplar, född 1768, död
1823. Uar utgifvit en mängd berättelser och
afhandlingar tryckta i vetenskaps-akademiens
handlingar och i Hedins tidskrifter, samt en
Beskrifning öfver Bohuslänska fiskarne. Hans yngre bror,
Bengt, var äfven läkare och assessor. Hade
gjort en resa till Java, S:t Helena och flera
andra ställen, hvarunder ban samlat en mängd
insekter och andra natnralier.
Hollcriiil, ett hemman invid nedre Ullered kyrka
i Wermland, hvarest àboen hade den lyckan att
öfverlefva digerdöden och har derigenom bos
efterverlden blifvit namnkunnig, under namn af Vlle
Bonde. I anledning häraf tror allmogen, att
Hollernd är den äldsta gärd i orten; men icke dess
mindre har den förblifvit en medelmåttig bondgård
intill senare tider. År 1654 nämnes Hollerud
såsom säteri.
Hollinger eller Holmgelr, en son af Knut
Johansson den långe, hvilken en tid upphäfde sig till
■Sveriges konung. Efter hans nederlag vid
Sparr-sätra, lärer Bollinger, äfvensom hans broder
Filip, bäfva följt sin fader; men sedan, efter bans
död, väckt oroligbeter i landet och blifvit
tillfångatagen. Tiden och stället äro icke uppgifna,
emedan berättelserna bärom äro ganska orediga.
Jarlen l if Fasi synes likväl hafva skyddat honom;
men antingen hans anhängare gjort försök att
befria bonom eller Birger Jarl höll ett sådant offer
nödvändigt för rikets säkerhet, nog af, Hollinger
halshöggs såsom upprorsstiftare, år 1248. Han
lärer hafva stått i särdeles gunst bos de andlige,
ty efter döden behandlades ban som ett slags
helgon, och flera underverk påstodos hafva skett pä
hans graf. Hans morbror, konung Erik Läspe, lät
anständigt begrafva bonom i Skokloster, hvilket
bans fader stiftat. I Afzelii Sagohäfder berättas,
att han suttit fången i 14 år, allt sedan slaget vid
Sparrsatra. Den tapet, hvarpå ban halshöggs, eller
snarare den, som breddes öfver hans graf vid alla
högtider och vid de messor, som höllos för hans själs
ro, skänktes sedan till riksmuseum att der förvaras.
Holliindnka kyrkan i Stockholm inrättades på
1750-talet i ett bus på S:t Paulsgatan på
Södermalm, tillhörigt Holländske envoyéen Rumpf.
Flera Tyska familjer, tillhörande reformerta
trosbekännelsen, hafva sedermera förenat sig med de
Holländska och gudstjenst tidtals hållits i kyrkan,
hvilken på andra tider varit tillsluten. Egendomen
tillika med kyrkan äges nu af grosshandl.
Wertmuller, och lär fråga vara att inrätta kyrkan till
en Maria forsamlings folkskola.
Holm, Johan. Se: Lejonkrona.
Holm, Petri», orientalisk professor i Lund och
kyrkoherde i Ousby och Hästveda, född 1634, död
1688, var en grundlärd theolog och en väldig
dispulator, som gjort flera utländska resor och
dernnder uppehållit sig ett är i Jena, för att der
disputera med professor Gerhard Junior.
Författare till en skrift: Om Mahomedanska religionen,
jemte åtskilliga andra.
Holm, Carl Johan, kontraktsprost,
kyrkoherde i Själevad, född i Helsingfors d. 25 Aug.
1781, af fattiga föräldrar, hvilka, för att kunna
låta sonen resa till akademien att blifva
student, ville sätta sin gamla gård i pant, men
kunde ej få låna så mycket derpå; men den enskildta
välgörenheten kom H. till hjelp, och vid 23 års
ålder blef ban filosolie magister och prestvigdes i
Borgå 1808. Tvenne år förut bade han blifvit
e. o. bataljons-predikant vid Savolax
jägare-rege-mente och åtföljde det under hela fälttåget 1808
—1809. Vandrade med regementet, först i
Finland öfver 200 mil och sedan från Torneå till
Ångermanland 50 mil, samt var ander tiden med
regementet i 11 drabbningar. Efter krigets slut
qvarstannade H. i Sverige, och fick
bataljons-pre-dikants-lön och indelning vid Helsinge regemente.
Flere gånger vandrade han med detta regemente
til) Götba kanal, och tjenstgjorde der under dess
arbetskommenderingar. År 1813 tjenstgjorde han
dels i Bohuslän, dels på Dalsland, under det
regementet utgjorde förpostkedja emot Norrige, och
1814 bivistade ban fälttåget derstädes. 1824
kyrkoherde i Själevad. 1835 riksdagsman för
Hernösands stift. 1839 revisor öfver stats-,
banko-och riksgälds-verken. 1836 ledamot af W. O.
1838 kontraktsprost, samt erhöll vid biskopsvalet
på Gottland fjerde rummet. Få prester torde till
den grad hafva verkat för sin församlings
förkofran, så som IL gjort det. Bland alla de nyttiga
inrättningar orten har honom att tacka för,
förtjenar anföras: sparlåns-inrättning, hvarigenom
församlingen, utan några umgälder, alltid bar uti
sina vistbus 800 tunnor till utsäde dugligt korn i
förråd för inträffande missväxtår.
Brandstods-för-ening, så väl för torpare som bönder. —
Håll-skjutsens afskaffande år 1838. — Linneblekeri för
ortens finare väfnader, o. m. d. — Hvad som
likväl af allt mest förverfvadt H. sina medmenniskors
kärlek, är den af honom år 1839 vid
fattigvården organiserade arbetsinrättning, hvilken med stor
uppoffring och otroligt besvär blifvit
vidmagtbål-len af bonom. Flere års erfarenhet bar visat, att
denna inrättning, med ringa bidrag af
församlingen, är både verkställbar, nyttig och välgörande.
Allt tiggeri har derigenom försvunnit. De fattiga,
som förut i hårda år måste lifnära sig med bark
och annat dylikt, hafva nu beständig tillgång på
arbetsförtjenst, samt derigenom god och
tillräcklig föda. Deras barn, hvilka förnt, under vandring
på tiggeri, vande sig vid sysslolöshet o. d. sitta
nu hemma och arbeta, samt erhålla genom
fattigvårdens försorg en kristlig uppfostran. Vid denna
fattigvård tillverkades år 1840 produkter till ett
värde af 5,000 R:dr, af samma personer som de
förra ären vandrade omkring och tiggde. I egenskap
af jordbrukare har H. äfven varit utmärkt verksam
och visat stora insigter i landthushållningen. Genom
hans efterdöme har allmogen börjat bättre sköta
jorden, så att spannmål nu kunnat utföras frän
socknen, i stället att den förut måste köpas. —
Bland de af 11. utgifna arbeten märkas:
Anteckningar öfver fålltåget mot Ryssland åren 1808 och 1809;
Del. II. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
