Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
160 Hornborg" slott.
Hornstedt.
igenom hvilken den har sitt ntlopp. Denna sjös
långa stränder och de stora mossfält, som hafva
aflopp deråt, förorsaka årligen mer eller mindre
svåra vattenflöden; och då dessa år 1841 voro
särdeles stora och långvariga, funno ortens invånare
nödigt, att förena sig om åtgärder att
förekomma berörde olägenheter. Ett förslag
uppgjordes, hvars utförande skulle erfordra en
kostnad af 19,89ö R:dr B:ko, och hvarigenom 6,603
tunnl. sänk mark skulle vinna väsendtligt ökadt
värde, hvarförutan tillfälle bereddes till aflappning
af omkring 13,000 tunnl. mossar, derföre likväl
serskildta kostnader erfordrades. Detta förslag bar
likväl ännu ej blifvit bragt till verkställighet. (Se
äfven Sjögeràs och Monnarps mossfält.)
Hornborgs slott, en ganska märkvärdig
borg-lemning i Bohus-län, är beläget på en bög, föga
tillgänglig, strandklippa vid det så kallade
llam-borgsund i Quille socken. Lemningarne bestå af
en stor jordvall, som omger klippans topp, och
inom hvilken man finner spår af forntida
stenbyggnader samt en ännu bibehållen vattencistern, der
vatten aldrig tryter, förmodligen genom någon i
dess botten utgående källåder. Bergets sidor äro
i sina ojemnheter fyllda med sten och jord.
Åtskilliga fynd af vapen och prydnader hafva
härstädes tid efter annan blifvit gjorda. Denna
fornlemning belyses ej af något historiskt ljus. Den
muutliga traditionen tillskrifver dess grundläggning
en smàkooung Home, hvilkens graf visas på den
närbelägna lilla ön Hornö, som äfven skall hafva
fått sitt namn efter bonom. Borgen skall sedan
blifvit förstörd; men skriftliga urkunder uppgifva,
att den ånyo uppbyggdes omkring år 1218.
Ännu i dess förstörda tillstånd utgjorde den en
samlingsplats för Norra Bohusläns inbyggare, vid
öfverläggningarne om deras allmänna
angelägenheter. Hornboryatking omnämnes flera gånger i
forn-bandlingar, och på detta utropades Norske
prinsen Hakon Hakonssoo af Vikens inbyggare till
konung är 1217. Sannolikt besattes det i
medlet af 15:de århundradet af den Svenske
riksmarsken Thord Bonde, som då förde krig mot
Norrige; men lärer blifvit förstördt kort efter hans
mord. Om dess slutliga öde går ännu en sägen
i orten. Norrmännen skola nemligen en längre
tid hafva förgäfves belägrat detsamma, då en
käring i orten fästat deras uppmärksamhet på
möjligheten, att uppföra belägringsstycken på det
närbelägna Nordmannaberget, hvilket ock de
belägrande funno och lyckades derifrån beskjuta fästet.
Då detta slutligen stormades, skall blott en enda
man af besättningen varit vid lif, hvilken kastade
sig i sjön och undkom. Några yngre författare
hafva förblandat detta fäste med det namnkunniga
Karlsborg, hvilket legat i Stångenäs härad, ett
par mil söder om Hornborg.
Horndal, jernbruk i By socken af Stora
Kopparbergs län, är anlagdt af kammar-rådet Is.
Cron-ström och privilegierades år 1652, har sedan dess
tillhört dess slägt, och äges ännu af flere dess
ättlingar på qvinno-linjen och disponeras af G. S.
Tham. Bruket har 4 härdar och 1,811 skepp;d
16 lisp:d privil. årligt smide af eget tackjern fr&n
Walla masugn, samt skeppar på Gefle och
Stockholm. Hammarskatt utgöres med 18 skepp:d 2
lisp:d 7 skàlp:d. Bruksstämpeln visar ett träd med
en stjerna å hvardera sidan samt en krona öfver
trädtoppen.
Hornerns, Andreas Kniundsson, hade varit
hofpredikant hos pfaltz-grefven Johan Kasimir, då
han år 1645 utnämndes till kyrkoherde i Fornåsa
och Lönsäs församlingar i Linköpings stift,
hvarest han afled år 1670, i en ålder af 63 år.
Efter honom har man i kyrkoboken en anteckning
om den s. k. Olsmesso-tloden i Östergötbland,
hvilken förorsakade en svär och långvarig hungersnöd
och blef så olyckligt märkvärdig, att gammalt folk
efter den räknade sin ålder. (Se: Fornd»a.)
Hornkanter kallades fordom de skjutbågar, som
voro förfärdigade af horn.
nornkulls silfvergrufvor i Kroppa socken af
Wermland, ’ mil från Kroppa kungsgård. De
bearbetades synnerligast under hertig Carl Filips tid,
och torde dä äfven varit lönande, att sluta af
deras ofantliga djup. Försök gjordes äfven på
senare tider, allt intill 1740-talet, hvilka likväl ej
lönat mödan och kostnaderna.
Ilornsberg, säteri i Solna socken, ytterst ut på
Kungsholmen vid Stockholm, är först anlagdt af
fältherren Gustaf Horn är 1652, och uppkalladt
efter bonom. Ilär är sockerbruk.
Hornsiuipa (Cottus qvadricornus), en taggfenig
benfisk af 7—10 tums längd, med fyra benartade och
sträfva kuölar på hufvudets främsta del, som äro
olika till storleken, hos honan vanligen hvita, bos
hannen oftast färgade. Lefver i Östersjön ända
upp till Bottniska viken. Fångas både med krok
och not.
HoruskiH’er, en skiffrig hornbergsart af olika
färg, vanligen smutsigt grön-, grå- eller
svartaktig, som förekommer ganska allmänt i riket.
Hornsnäs eller Catbrinebolni, säteri i
Mar-becks socken af Jönköpings län, har tillhört Bo
Jonsson Grip. Sätesbyggningen är stor och har
vacker belägenhet i en dal vid sjön Ralàngen och
Svartåns inlopp i densamma. På ägorna märkes
Slnlfis qvarn, med 3 par stenar, samt såg och
tegelbruk. Nära derintill på ägorna är ett
vattenfall, kalladt Slalpet (se delta ord). Äldre ägare
till säteriet hafva varit slägterne Kafle, Ulf, Kulos,
och från 1690 till närvarande tid grefliga slägten
Boude.
■lornsskans, i Rönö bärad, Svärta socken af
Södermanland, 1 mil från Nyköping i skären.
Deraf lärer nu endast finnas lemningar.
Hornstedt, Clas Vredrik, lektor i
naturalhistorien uti Linköping, der ban var född 1758,
död i llelsingsfors 1809, gjorde år 1783 på ett
Svensk-Ostindiskt skepp en resa till Ostindien, var
lärare i naturalhistorien på Batavia, genomreste
landet och samlade en mängd naturalier och
andra märkvärdigheter, dem han, efler återkomsten
till Sverige år 17S7, fick öfverlemna åt Gustaf Hl.
Inkallades i vetenskaps-akademien, blef 1792 lek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
