Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvallnge.
Hvalstad.
183
för Svenskarne obekant, och man nödgades
derföre icke allenast förse sig med utländskt folk,
sä väl till sjelfva fångslen, som till befälhafvare
på skeppen, ntan äfven införskrifva de flesta
redskaper. Emellertid understöddes kompaniet
frikostigt af regeringen, så väl med lån som med
premier, hvilka fördubblades 1779. Enligt afgifven
berättelse om kompaniets tillstånd, från dess
början intill slutet af år 1790, hade 27 resor varit
förrättade och bela afkastningen uppgått till 52,000
R:dr. Denna afkastning kunde väl sägas vara en
nationalvinst, emedan den blifvit skördad ur
hafvet; men aktie-ägarne hade nödgats göra
tillskott, och bolaget var dessutom i skuld, hvaraf
23,737 R:dr till kronan. Förljensterna voro
emellertid icke tillräckliga att betala någon skuld, än
mindre förskaffa delägarne någon ersättning.
Efter att ytterligare hafva erhållit af kronan ett
räntefrilt lån af en tunna guld, befanns likväl
understödet otillräckligt att uppehålla kompaniet, och
det upplöstes slutligen af sig sjelft, till förlust å
alla sidor. Antalet af de personer, som genom
innestående sill-premier blifvit, med eller mot sin
vilja, delaktige i kompaniet, utgjorde något
öfver 100, och den summa, som för deras räkning
insattes, steg till 851,841 daler kopparmynt,
eller 47,324 R.dr. De förlorade nu på dubbelt sätt,
ty när kompaniet stiftades 1774, gjorde denna
summa dubbelt så många riksdaler, emedan man då
ännu icke räknade riksdalern till mer än 9 daler
kopparmynt. — Ett äldre privilegium på
hvalfisk-och skjul-fångst i Öster- och Nordsjön, var det
som år 1745 utfärdades för Abraham och Jakob
Arfvedson & komp., och hvilket äfven var ganska
vidsträckt.
Hvaliuge, en socken, med Stamnared, Skillinge
och Nösslinge, belägen i Himble härad af Hallands
län, Warbergs kontrakt af Götheborgs stift, 1 mil
N.O. från Warberg. Socknens brist på skog
er-sättes genom en nästan allmän tillgång på
bränntorf. Icke något strömdrag genomskär socknen,
endast några små bäckrännilar framflyta
någorstä-des. Flere insjöar finnas, och ibland dem Hvalinqe
sjö, Sembo-, Toarps-, Bonarps-, Rya- och
Hulta-tjoarne. Kyrkan, af sten, anses äga en hög
ålder. Belägen på en böjd synes hon på betydligt
afstånd. Vid Hvalingeås märkes en sällsam
grotta, af allmogen kallad Stenstugan och
Jättestugan, ingen behållen tradition leder till någon
förmodan om dess fordna bestämmelse. På
Bönnarps-berg, vid byn af samma namn, linnes ett altarkummel
af Götbisk byggnadsart. Bönarp leder sin benämning
af ordet bön, eller af de andaktsöfningar, som vid
byn fördom hållits, inom en då i åkergärdet
varande andaktsvård. På Ilvalingeljung märkas 17
mer eller mindre skadade ättekullar, af hvilka en
ännu har fotkedja och ättbäll, samt en endast
fotkedja. Sjutton bautastenar, af hvilka den högsta,
kallad jättestenen, är 2 alnar bög. Äfven finnes
en andaktsvård, bestående af en stenkrets med 14
stenar. Allmogen, påstående att bär stått en
kyrka, ger stället derefter benämning af
Munkekyrkan. Lundby hemman bar fordom ägt en mycken-
het fornlemningar. Man bar der förr räknat
emellan 60 och 70 bautastenar, en mängd
stensättningar och ett stort stenrör. Ännu finner man der
en fullständig domkrets af 12 stenar. Socknen bör
till 2 kl. reg. Den innefattar 34 mtl. och har
892 invånare. Dess areal utgör 6,573 tunnl., af
hvilka 350 äro sjöar och kärr. Adr. Warberg.
Hvalstad, en socken, med Kymbo, Wättak och
Suntak, belägen i Wartofta bärad och kontrakt af
Skaraborgs län och Skara stift, 2 mil O.S.O. från
Falköping. Kyrkan, af sten, är urgammal, har
äfven ett högt torn af huggen sten, samt en
klocka med munkstil. I denna märkas: 6’runnevad
säteri (se detta ord); Hvalstad Gårdagården, 2 mtl.
säteri, med vattenqvarn, har vacker
karakters-byggning. Denna egendom var den första, som
enskiftades i Skaraborgs län. Hofmarskalken, frih.
Alex. Rudbeck lät år 1805 utbryta detta säteri,
jemte derunder lydande frälse, 1 ^ hemman, från
samfälligheten med Hvadstads by, hvarefter de
qvarblifne hemmanen togo storskifte. Frih.
Rudbeck skänkte den utflyttniugshjelp han af kronan
erhöll med 266 R:dr 32 sk. B:ko, till en
skolinrättning i Hvalstads by. Säteriet bar sedermera
tillhört slägten Palmstjerna. Gimrnene (se detta ord).
Hårdaholm, 2 mtl. säteri och Backgården, 1 mtl.
säteri. Bland kyrkoherdar härstädes märkes herr Nils,
hvilken år 1509 var biskopens i Skara, Vincentii
Bellenacks fogde, eller, som det då kallades,
biskops bryti, på Leckö. Ilan blef sedermera
kyrkoherde, och slutade med att år 1529 vara
höfvidsman för 1,000 upproriske Westgöthar mot konung
Gustaf I, hvarefter ban lärer hafva rymt ur riket,
jemte biskop Harald Magnusson. En sägen är, att
ban här i Hvalstad gaf noga akt på de resande,
och när någon kom i konungens ärenden, lät han
gripa honom och nyttjade till arrestrum antingen
Hvalstads kyrkotorn eller en gammal bodbyggnad af
sten, hvilken ännu finnes på prestgården. Ar 1569
bade konung Johan III nedtågat med sin krigshär
till Westergötland, för att förena sig med
hertig Carl, som kommit från Skåne. De råkades i
fältlägret vid Hvalstad, då konungen var så nöjd
med sin broder, att ban tillbjöd honom förökning
i hans furstendöme, hvilket hertigen likväl
undanbad sig. Pastoratet hör till 2 kl. konsist. Det
består af 59 jj- mtl. Socknen bar 556 invånare på
en areal af 4,652 tunnl., af hvilka 10 äro sjöar
och kärr. Adr. Sköfde.
Hvarf, en socken, med Kongslena och Hömb,
belägen i Wartofta härad och kontrakt af
Skaraborgs län och Skara stift, 2 mil O.N.O. från
Falköping. Kyrkan är af okänd ålder. I denna
socken åt gränsen af Dimbo socken bar det i
historien namnkunniga slaget vid Gestilren stått (se detta
ord). Flere cirkelformiga stensättningar omkring
Kungsbron tyckas också bevisa, att de i detta
slag fallne blifvit begrafne härstädes. Lena har
förut varit moderkyrka och nuvarande till pastor
anslagne stom derstädes pastors-boställe, tills
omkring år 1540 förändring skedde genom
riksmarsken frih. G. O. Stenbocks föranstaltande, då
förra stommen i Hvarf blef kyrkoherdens bostad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
