Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HKggeby.
HKklan.
203
ylle- och bomullstyger. Socknen består af 164
mtl. och bar 849 invånare. Adr. Hernösand.
Httggeby, en socken, belägen i Håbo bärad och
kontrakt af Upsala län och stift, 2 mil S. frän
Upsala, vid Mälaren. Här märkes: Finslaholm, en
större egendom. Nyborg, 17 mtl. (se detta ord),
samt Rölunda, 8 mtl., och Rönöholm. Runstenar
finnas i kyrkan, Wiksjö gärde, Hessele, Finstad
gärde och vid Kålstad. Socknen bör till 3 kl.
konsist. Den består af 30 £ mtl. och har 514
invånare. Af dess areal, 5,809 tunnl., äro endast
10 sjöar och kärr. Adr. Stockholm och Finstaholm.
HäggenÄs, annex till Litb, beläget i Jemtlands
norra fögderi, 3 mil N.N.O. från Östersund.
Socknen består af 19‡ mtl. och bar 1,048 invånare.
Dess areal upptages jemte modersocknens. Adr.
Östersund.
HKggealed, annex till Hjerpås, beläget i Kållands
härad af Skaraborgs län, 1 £ mil V.S.V. från
Lidköping. Kyrkan är gammal och byggd af sten.
I socknen märkes: Hinderstorp, 1 mtl. säteri.
Stinggården, 3 mtl. säteri, med vackra trädgårdar,
tröskverk och qvarn, bar tillhört frih. II. Fleetwood
och O. M. J. Ramsay. Socknen innefattar 10^
mtl. och bar 278 invånare. Dess areal utgör 3,147
tunnl., af hvilka 15 äro sjöar och kärr. Adr.
Lidköping.
HKgguinn, Carl Fredrik, född i Petersburg
1794, var kyrkoherde vid Skeppsholms församling,
men sedan vidare befordrad, utgaf åren 1820 och
1824: Underrättelser om Evangelii framgång;
Svenska Bibelsällskapets månadsskrift; Missionstidningen
och flere andra af Evangeliska Sällskapets skrifter.
HXgguiii, en socken, belägen i Walla härad af
Skaraborgs län, Billings kontrakt af Skara stift,
1 ] mil S.V. från Sköfde. Kyrkan kallades
fordom Häggenäs. I socknen märkas trenne mindre
säterier: Bjersgård, 1 mtl., Bränneberg, £ mtl.,
och Bosgården lliiggum, 1 mtl. Berget Billingen
omgifver socknen till en del. Ett enstaka stycke
finnes i Ö. och V. af detta berg, kalladt
Moije-eller Tovalorps-bergel, och ett annat stycke
Brunns-hemsberget. Vid Bjessesjö är en ättestupa och en
griftbög, kallad Bjessekulle. Der bredvid äro
flere smärre dylika högar. I öster om
Brunnhems-berget märkes Kongsliögen och Konuhög eller Kåhög.
Sihlborur, är en vacker höjd med ett stort rör och
bautastenar. Ilasteskohall, är en stor
kalkstens-häll, deri man fordom anmärkt bästskomärken. På
Häggums åkergärde äro i en halfcirkel stora grift—
högar, kallade Getharbergen, på hvilka finnas flera
rör. Socknen hör till 3 kl. konsist, och har 477
invånare. Den består af 17 mtl. på en areal af
4,050 tunnl., af hvilka 25 äro sjöar och kärr.
Adr. Skara.
Häglinge, annex till Södra Rörum, i Frosta
bärad af Malmöhus län, beläget i Vestra Göinge
härad af Christianstads län, Frosta kontrakt af Lunds
stift, 4 J mil V. från Christianstad. Här märkes
säteriet Hörröd, mtl., med underlydande 10 £
mtl. Om detta säteriets ålder eller grundläggare är
icke kändt vidare än att det, efter berättelse, i
Danska tiderna varit ett biskops-säte, hvilket är
så mycket troligare, som konung Fredrik II år
1534 försålt detta gods till ett dess råd, Hindrik
Brahe till Widtsköfle, och det med den s. k.
bi-skops-tionden, den ägarne af gården allt
sedermera varit och ännu äro innehafvare af. Gården
ägdes sedermera af slägterne Ramel, von Pude-
. bnscb och Danckwardt. Enligt gammal sägen skall
ej allenast sätesgården i Danska tiderna varit
belägen i Häglinge kyrkoby, hvarest en gård ännu
bär namn af Hofgården, utan ock i den tiden haft
ett nunnekloster nära invid kyrkomuren, uti en då
varande grundmurad byggnad, af hvilken
lemningar ännu lära finnas. Der sätesgården nu står,
skall äfven hafva varit ett domsäte. De
nuvarande åbyggnaderna hafva alla blifvit uppförda efter
år 1745. Socknen består af 19f- mtl. och har
815 invånare. Af dess areal, 11,502 tunnl., äro
445 sjöar och kärr. Adr. Hörby.
Hägring är ett luftspel, som under vissa
förhållanden uppkommer af solstrålames brytning mot
dunster, hvilka uppstiga ur jorden eller vattnet.
Särdeles äro dessa luftsyner vanliga kring
Medelhafvet och i Afrikas och Asiens sandöknar, der man
icke sällan får se de herrligaste landskap, städer
och slott vinka på afstånd; men hvilka försvinna
allt som man närmar sig dem. I Sverige finnas
äfven ett slags hägringar, ehuru ej jemförliga med
de nämnda. De visa sig isynnerhet öfver Wettcrn
och på dess stränder, samt i Kattegat. Vid
sistnämnda trakt synes stundom från Svenska landet
det eljest utom synkretsen belägna Jutland ganska
tydligt med sina kyrkor och kullar, och anses
detta såsom ett förebud till regn. Ett annat slags
hägring är då skären synas liksom sväfvande
öfver hafsytan i luften, och hvilket skärgårdsboen
kallar att "sjön apar", och hvilket bådar godt
väder. Då det förra åter visar sig säges, att "sjön
bygger."
Hiiij, Henrik, adlad 16S9 såsom major och
sedermera kommendant på Kochenhusen, var en
skicklig fortifikations-officer och biträdde grefve
Dalberg vid dess ritningar till förberrligande af Carl
Gustafs bragder. Son af öfversten Alexander Haij.
Ätten härstammar från Skottland och sagan
berättar följande om anledningen till dess adlande.
När Danskarne omkring är 920 inföllo i
Skottland och krigarne togo till flykten i slaget vid
Lancarti, förtröt detta en bonde, som med sina
två söner arbetade på fältet. De fattade dä oken
på sina oxar, det enda vapen de bade till hands,
förmådde sine landsmän att hålla stånd, hvilket de
äfven gjorde och tillkämpade sig segern. Nu
träffades den gamle mannen liggande på marken
sårad, men ropande: "Iläij! Häij!" och detta ord
blef bans namn då ban adlades af konungen,
hvilken derjemte skänkte honom så mycket land, som
eo falk kunde flyga öfver utan att tröttna.
Häklaii eller HUklekliut, i Tunhems socken af
Westergöthland, 170 fot hög, ligger vid södra
ändan af Halleberg, emellan detta och Hunneberg.
Här märkes en ganska hög och besynnerlig
ättestupa på södra sidan, omkring 50 alnar hög.
Ofvantill är Wålekäll, som liknar ett hjerta, och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
