Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hököpinge.
Hlini.
227
p& Hisingen, äger (vagt jordbruk, men vackra
trädgårdsanläggningar och den bästa skogen pi ön.
Vid gården står en uråldrig ek, under hvilken en
grefve v. Ascheberg skall hafva hållit sin
bröllopsmåltid, enligt en i orten gängse sägen.
Egendomen har en längre tid varit inom slägten v. Saltza.
Hököpinge, annex till Arrie, beläget i Oxie
härad af Malmöhus län, 1 j mil S. från Malmö, vid
hafvet. Denna socken består af 16 mtl. och har
575 invånare på en areal af 2,037 tunnl., af
hvilka endast 4 äro sjö och kärr. Adr. Malmö.
Hölebo, ett härad af Södermanlands län,
innefattar Trosa stad och landsförsamling, samt
sock-narne VVagnhärad, Wester!jung, Hölö och Mörkö,
utgörande tillsammans 211 £ mtl. med 5,476
invånare. I förening med häraderna Rönö, Jönåker,
Willåttinge och Oppunda utgör delta härad en
domsaga och i förening med Rönö och Jönåker ett
fögderi. Häradets areal ntgör 76,464 tunnl., af
hvilka 4,250 äro sjöar och kärr.
Höllene, Hölne eller Höglunda, såsom det
på senare tider blifvit kalladt, är ett urgammalt gods
i Grums bärad af Wermland, och ägdes på
1450-talet af landtvärnsmännen Nils Brath a Wapn, samt
har intill nyare tider bibehållits vid slägten. Jöns
till Höllene, som lefde i början af 1500-talet,
blef stamfader för adliga slägten Bratt.
Hölö, en socken, belägen i Hölebo härad af
Södermanlands län, Södertelge kontrakt af Strengnäs
stift, l| mil N. från Trosa, vid Östersjön.
Kyrkan, af sten, har utmärkt vackert läge,
ombyggdes 1795 och blef då kallad Fredrik Adolfs kyrka,
till åminnelse af hertig Fredrik Adolf af
Ösler-göthland, hvilken dä vistades på Tullgarn och
ganska mycket medverkade till kyrkans förskönande.
Altartaflan, målad af Hörberg, är en gåfva af
hertigen. Kyrkan äger en mycket kostbar skrud,
förfärdigad 1817 af prinsessan Sofia Albertina. I
socknen märkes: Tullyarn, kungsgård (se detta ord);
Edeby, 3 mtl., har tillhört slägterne Wrangel,
Silfversparre, Gruner, Trolle, Löwen och
Rosander. Wrd, 1 mtl., med underlydande t mtl. frälse.
Har af ålder tillhört bönder; men sedermera
slägterne Plomgren och Croneborg. Lida, l| mtl.
säteri, har utmärkt vacker trädgård med en mängd
de utvaldaste fruktträd, samt tröskverk och såg;
har i senare tider tillhört prof. J. H. Gistrén.
Kjulsla, 2 mtl. frälse, Uelleby, 2 mtl. kronoskatte.
Ättehögar och griftplatser förekomma på
åtskilliga ställen inom socknen, hvaribland isynnerhet de
på Sorby, Lida, Skilleby, Hejsta och Österby ägor
befintliga må räknas. Stensättningar och stenrös
förekomma så väl på åtskilliga andra ställen
inom socknen, som isynnerhet till en stor mängd uti
tvenne under prestgården lydande beteshagar. På
en hemmanet Winterbälla tillhörig äng vid
Sällsjön märkes en skans, hvilken lärer blifvit uppkastad
i Gustaf H Adolfs tid, under konungens krig med
Sigismund i Polen omkring år 1624, i afsigt att
dermed förhindra fiendens landstigning, i händelse
ban skulle visa sig i sundet med sin flotta. I
samma afsigt uppfördes äfven en bergskaos på den
midt emot liggaode stranden i Mörkö socken. De
blefvo likväl aldrig begagnade, utan snart
utrymde. År 1568 d. 28 och 29 Aug. stod bär ett
fältslag emellan konung Erik XlV:s krigs-öfverste Ivar
Månsson (Stjernkors), som bär blef slagen, af
hertigarne Johan och Carl. Stället hvarest denna strid
blifvit hållen kan man väl icke bestämma med
fullkomlig visshet, likväl är det ganska sannolikt,
att det skett på den s. k. Hölö eller Tullgarns
skog. År 1719, då Ryssarne härjade
kusterna omkring Östersjön, inlopp en Rysk eskader
i sundet emellan Hölö och Mörkö. Öfverallt i
de angränsande socknarne plundrades och
brändes förfärligt. Samma öde var tvifvelsutan bestämdt
åt Hölö, hvarest äfven landstigning skedde af
Ryssarne, på hemmanet Stafs ägor. Men de
olyckliga följderna deraf förekommos genom dåvarande
pastorn prosten Scharffs utmärkta rädigbet.
Denne behjertade man samlade då så mycket folk
som i bast var möjligt, och tågade i spetsen
för denna sammanrafsade trupp, beväpnad med
liar, skaror, stänger, påkar och dylikt, fienden
till mötes, hvarjemte ban berättas hafva uppsatt
en mängd hattar pä de kringliggande höjderna,
för att dermed inbilla fienden, att de sålunda
betäckta buskarne utgjorde beväpnadt manskap. Sjelf
var ban försedd med en trumma, på hvilken ban
oupphörligt dundrade, och hvilken, i förening med
några stekpannor, utgjorde hans krigsmusik. Fienden
förskräcktes af detta larm och återvände
skyndsamt till sina skepp. Bland sjöar märkes bär:
Norrbosjön, Lànysjon, Si insjön, Kyrksjön och
Lill-sjön, m. fi. Berg finnas i socknen till stor
myckenhet. Mineralkällor förekomma äfven på
åtskilliga ställen, af hvilken den vid Lilla Åby
isynnerhet bör anmärkas, såsom begagnad till helsobrunn.
Till socknen hörer äfven Ledarön, belägen i
Östersjön, består af sköna, bördiga ängar. Socknen
hör till 2 kl. konsist. Den består af 62 £ mtl.
och har 1,410 invånare på en areal af 18,144
tunnl., af hvilka 1,690 äro sjöar och kärr. Adr.
Södertelge.
Höuib, annex till Hvarf, beläget i Wartofta
härad af Skaraborgs län, 2 mil S. från Sköfde.
Kyrkan är byggd i början af 1700-talet på
hofstall-mästaren Gust. Hårds bekostnad. I socknen
märkes Kaflds säteri och alunbruk (se detta ord).
Hela socknen utom ett hemman Påfarp tillbör Kaflås
betydliga egendom. Socknen bar 456 invånare på
en areal af 2,962 tunuland. Dess hemmantal är
inbegripet i modersocknens. Adr. Sköfde.
Ilöneström, jernbruk i Kronobergs län. Se
jern-bruket Orrafors.
Höns, hönsfoglar (Gallinæ), kallar man en hel
ordning af foglarne, utmärkta genom låga till
knäleden fjäderklädda ben, kort eller ålminstone
ej stor näbb, med öfverkäflen hvälfd öfver
underkäften; korta afrundade, skållika vingar, 14
till 15 pennor i stjerten. Könen äro olika;
hannen större och vackrare än bönan. De flyga tungt
och ovigt, bada i mull och sand, men sky
vatten; förtära frön, blad, knoppar, bär och
insekter samt undcrbjelpa matsmältningen med nedsväljdt
gros, hvilket, blandadt med födoämnena uti den s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
