Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
littr|é.
HUrnepindel.
231
Hnrle och Carlfora, jernbruk i Vernamo
socken af Jönköpings län. Hölle har 2
stångjerns-bamrar med 4 bärdar, en manufaktur-smedja med
2 hamrar, 1 tullqvarn och såg, samt 1,800 skepp:d
privil. årligt smide, hvaraf 500 skepp:d s. k.
högre frälsesmide, och utgöres hammarskaft med 13
skepp:d. Detta bruk anlades år 1659 af
Holländaren Laurentz Back. Ägdes derefter af v. Lindt
och Brovwen, äfven Holländare, grefve Gabr. v.
Seth, under hvilken tid, omkring 1740, Hörle med
tillhörande och lägenheter vid Taberg i Månsarps
socken, blef fidei-kommiss i friherrliga ätten
Lilje-creutz. Är 1812 flyttades
fidei-kommiss-egenska-pen på Lundboholms säteri i Woxtorps socken och
Hörle jemte tillydande bruk försåldes till major N.
J. Eckerman, af hvars kreditorer del 1819
inköptes af grefvarne Jobn och Jakob Hamilton, hvilka
här stiftade en vexelnndervisnings-skola. Carlfors
lyder under Hörle och är beläget J mil derifrån,
har 3 härdar och 3 manufaktur-hamrar, samt 1,350
skepp:d privil. årligt smide, och utgör i
hammarskatt 13 skepp:d 10 lisp:d. Laga-ån tillökes här
af en stor elf ifrån Hooks och Lindefors-verken i
Svennarums socken. Inom Vernamo socken lyda
ander Hörle mtl., soin kallas Vavgömman.
Under Hörle lyder äfven Lomsjö masugn i Åkers
socken, Tabergs hammare eller Norrhammar (se detta
ord), södra Renstorps masugn i Månsarps socken
samt flere mantal i åtskilliga socknar.
Tackjerns-fånget så vid Hörle, som Carlfors är eget, eller
köpt tackjern. Bruken skeppa pä Götheborg.
Ägare: grefve Jakob Hamilton. Bistämpel: IHttrle.
Httrliiit;, född Svensk, var skicklig porträtt- och
bistorie-målare, studerade länge i Rom, men föll
i en stark melankoli, hvilken gränsade till
sinnessvaghet, och lärer hafva dött i Wien.
HOrnenrom, jernbruk i Umeå socken i
Wester-bottens län, mil från staden vid Ilörneå by
och vattendrag, anlagdt af aflidne direktören Olof
Biur, öfver-inspektoren Törnsten och brukspatron
Job. Rolhof, efter privilegium 1775. Bruket bar
4 bärdar och 1,800 skepp:d privil. årligt smide
af eget eller köpt tackjern. Hammarskatten utgör
18 skepp:d. Bruket skeppar på Stockholm och
äges af C. R. Roth.
HOrningaliolm, ett gammalt Sture- och
Banér-gods, i Mörkö socken, på Mörköns nordligaste
spets, omkring 1^. mil från Södertelge och Trosa,
nära Rårsundet, på en hög klippa, hvilken var
forntidens Sijmonsöö eller Sjömansö, förmodligen
ifrån den tid då vikingarne anställde sina sjötåg
och vistades på dessa nära hafvet belägna öar.
Sägnen förmäler, att vikingarne förvarade sina
fångar i de af naturen och konsten i sjelfva
stranden bildade hålor. Det namn, som stället nu har,
bärleder sig troligast från det trebörniga utseende,
hvilket Sijmonsöö fordom hade, då den ännu icke
var förenad med Mörkö. Anmärkningsvärd är
äfven den tillämpning, hvilken Dalin och flere
historieskrifvare gjort vid den Sturlesonska
berättelsen om Granmar, fylkeskonung öfver
Södermanland. Enligt denna berättelse seglade sjökonnngen
Hjordward Ylfwinger in uti Myrkwa-fjärden (Mörkö-
fjärden) och landade der. När konung Granmar
fick böra det, utskickade han sina män till honom
och bjöd bonom till gästabud, tillika med allt hans
bärfolk. Då knappt omkring denna fjärd något
annat stalle finnes, der man kan landstiga och
ännu mindre något, som historien kan tillägga
någon ryktbarhet från forntiden, så blir denna
förmodan så mycket sannolikare, att Sijmonsöö varit
en af de borgar, på hvilka Granmar bodde, och
att det uti ålder kan jemföras, om icke sättas
framföre Granmars borg. (Se detta ord). Detta
gamla slott förmodas vara bygdt före Sten Sture
d. y. tid; hans mor fru Märtha Ivarsdotter bekom
det i morgongåfva. Mycken anledning är ock att
förmoda, att, under den tid denna egendom
tillhörde den mägtiga Folkunga-ätten, ingenting
blifvit försummadt hvarken i afseende på byggnad
eller befästande, helst emedan ställets romantiska
belägenhet, isynnerhet under denna riddaretid, ökade
dess företräde, och då dessutom Sijmonsöö nämnes
såsom det första gods, hvilket hertigarne Erik
och Waldemar undantogo vid det bekanta
arfskif-tet år 1310 med sin broder konung Birger. Först
vid slutet af Kalmare-unionen börja de handlingar,
hvilka gifva stället en sammanhängande historia
ända till närvarande tid. Den första underrättelsen,
som dessa handlingar meddela, är, att namnet
Sijmonsöö försvunnit och att dåvarande slottet i
stället kallas Hörningsholm. Detta slott har flere
gånger blifvit sköfladt, isynnerhet af Christian Tyran.
Dess ägare hafva varit slägterne Örnfot, Sture,
Banér och Bonde. Dä slottet 1719 förstördes af
Ryssarne, blefvo alla åtkomsthandlingar, dem
tiden dittills förskonat, förmodligen förstörde. Här
friade Norrby till Christina Gyllenstjerna, och här
afled denna Stockholms hjeltemodiga försvararinna.
Här tillbragte de af konung Erik XIV mördade
Sturarnes enka och moder, Märtha Lejonhufvud,
sina sorgliga dagar, och härifrån bortförde Erik
Gustafsson Stenbock fröken Malin Sture, år 1572.
Godset förblef länge i Sturarnes bänder, och kom
sedan i arf till ßanérska slägten. Ilär föddes
åtskilliga ättlingar af dessa slägter, och äfven Erik
XIV:s dotter Sigrid, som de första åren
uppfostrades under grefvinnan Märtha Lejonhufvuds vård. Det
är äfven födelseort för den namnkunnige fältherren
Johan Banér, hvilken här, i sin barndom, föll ut
genom fönstret ifrån tredje våningen i tornet , otan
alt skadas. Den sista af Banérska ätten, som
ägde Hörningsholm, var friherrinnan Elsa Ribbing,
född Banér. Hon sålde godset efter sin mans död,
åt landshöfdingen grefve N. Bonde. Trädgården,
gamla parken och djurgården äro ansenliga.
Stället bar varit befästadt både af naturen och
konsten, samt skansar anlagda på begge sidor om
Skans-sundet, beläget nära Hörningsholm vid
sjövägen till Stockholm. Godset är 52 hemman
förmedlade till 34 £ mtl., och tillhör nu
hofmarskalken, grefve Gust. Bonde.
Httrnspludel, vråspindel (Agelena domestica), ett
spindelartadt djur af ordningen spindlar; brun med
svarta fläckar, förekommer allmänt, lefver flere år
och väfver ett af fina lågor sammansatt vågrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
