Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johannisholin.
Jokniok.
287
talet, bar 1 härd och 600 skepp:d priv. årligt
smide af köpe-tackjern. Vid braket Sones spik—
och lie-sniide, samt annan svartsmides-tillverkning.
Hammarskatten utgör 6 skepp:d. ßrnksstämpeln
visar J H med krona öfver. Ägare: Frih. E.
Lagerheim och frih. C. J. af Nordins konkursmassa.
Jolianuisholui, glasbruk, med samma läge som
jernbruket, är anlagdt på 1790-talet af framlidne
landshöfdingen frih. J. af Nordin och bar tillhört
framl. statsrådet m. m. grefve G. F. Wirsèns
arfvingar, samt lagmannen J. Noreus. Brukets
tillverkning uppgår i värde till omkring 50,000 R:dr
Rgs årligen. Det har 6,500 tunnl. egen skog,
samt, gemensamt med Grängshammars och Limå
bruk, en vexel-undervisningsskola för bruksfolkets
barn.
Johannishus, säteri i Blekinge. Se: Hjortsberga
socken derstädes.
Johannis kyrka i Stockholm kallades förut
Brunkebergs- eller Sankt Görans kapell; men hvilket
nedrefs år 1527. Öfver-stàthållaren Cl. Fleming
befallte uppförandet af ett trädkapell på detta
ställe, för att nyttjas vid begrafningar. Delta
arbete uppdrogs åt rådmannen Furubom, som
utförde det år 1636 och dervid sjelf betalte
arbetslönen. Han kallade det Sankt Johannis, hvilket namn
det sedan bibehållit. Kapellet var då nästan
hälften mintlre än hvad det nu är; men begagnades
nästan endast till begrafningar ända till år 1671, då
Rundelius blef pastor för en härstädes nystiftad
församling. Efter hans död 1675, förenade sig
ka-pellboerne med Jakobs församling, till hvilken
Johannis alltsedan utgjort ett annex. Kyrkan har
efter band erhållit åtskilliga tillbyggnader; men
som man med skäl ansåg det lilla trädbuset
opassande för en hufvudstad, beslöts år 1783
uppförandet af en korskyrka utaf sten i dess ställe, efter
Rehns ritning. Grundstenen lades af konung
Gustaf III d. 14 Sept. 1783 och med sjelfva grunden
gjordes början; men arbetet upphörde efter
konungens hemkomst från Italien, och den borttogs
sedermera belt och bållet. Den gamla trädkyrkan
qvarstår således; men har i senare åren blifvit
både ut- och invändigt reparerad. Kyrkogården,
en af de största i Stockholm, innehåller 60,000
qvadrat-alnar.
Johannislund, 2 mtl. frälse-säteri i Skcdevi
socken af Östergöthland, sammanbygdt af hemmanen
Ekelund, Ekeby och Skinnsäter. Gården är
belägen vid Tisnaren. Har tillhört slägterne
Ulfsparre, Uggla och Gyllenkrook. På ägorna finnes
tegelbruk.
Johannisört, hirkenpirk, pirkum (Hypericum
per-foratom), en mångårig växt, hvilken förekommer
allmänt på magra ängar, nästan öfverallt i riket,
ända till norra delen af Ångermanland. Blommorna
innehålla ett rödt hartsartadt färgämne och
användes fordom i medicinen till beredning af s. k.
Jo-hannis-olja, genom digestion med bomolja, och
denna tillredning begagnas ännu stundom såsom
hns-och boskaps-medikament; äfven användes
blommorna för att sätta vacker röd färg på brännvin, men
meddelar det tillika en ej behaglig smak. Växten
fortares af hornboskapen, men äger icke något
särdeles värde såsom foderväxt.
Johanniter-inunkar, hvilkas orden stiftades år
1349 och hvars hufvudsakliga syftemål var alt i
klostren emottaga sjuka och vårda dem, hafva
äfven funnits i Sverige, och, enligt Messenii uppgift,
baft fem ansenliga kloster, nemligen i Stockholm,
Söderköping, i Krokek på Kolmården, i Kronobeck
och Eskilstuna. Likväl lära de i Sverige mycket
afvikit från sina ordensreglor. Dessa munkar
utsände vissa personer att samla sammanskott,
hvilkas sysslor blifvit kallade Commendaturæ. (Se
vidare: Krokek, Kronobeck.) Jobanniter-ordens
kapell i Stockholm, tillhörigt detta kloster, skall
hafva varit beläget vid Öslerlånggatan.
Johanson, Johan, filos, magister, född d. 25
Aug. 1792, började år 1820, i förening med
Georg Scheutz, utgifva tidningen Argus, hvilken
fortfor, ehuru under något förändrade titlar, i
anseende till de många indragningar, hvaraf den
träffades, intill år 1839. Den kan sägas hafva
gifvit en ny rigtning åt det Svenska tidningsväsendet
och åt den publicistiska oppositionen. Serskildt
har J. år 1836 utgifvit: Om ett nytt
föreningsfördrag mellan Sverige och Norrige, jemte en Historisk
utveckling af den länga striden emellan de Norska
statsmakterna.
Johansson, Iinut, en riddare, som, då konung
Birger lät fängsla sina bröder i Nyköping,
vägrade åtlyda hans befallningar och utföra den
skamliga gerningen, utan tvertom sökte afråda
konungen derifrån. Man vet icke med säkerhet om
riddaren sedan öfvergifvit bans sak och gått på bans
fienders sida, eller om aktningen för bans ädla
fri-modigbet verkat äfven på dessa, ty efter Birgers
fall valdes ban till riksdrots.
Johansson, Lasse. Se: Lucidor.
Johansson, måns, en af Gustaf I:s höfdingar,
hvilken, vid Dackefejdens början, skickades med en
trupp krigsfolk från Östergöthland, instängdes i
Kisa socken mellan förhuggningar och lyckades,
endast genom en bondes förräderi, att slå sig
igenom och föra sin skingrade hop tillbaka till
Linköping.
Joliniien, Henrik Filip, bofmusikus, inkom
1743 till Sverige såsom medlem af det kapell, som
Adolf Fredrik medförde, blef klaverist vid kongl,
kapellet, och 1745 organist i Clara kyrka, erhöll
1763 kapellmästare-fullmagt, att föra direktion
öfver musiken vid Franska komedien. Blef senare
kongl, hofkapellmästare. Utgaf, 1753, 24 Oder,
stuckne i koppar saml Beskrifning öfver Orgverk.
Bildade ett stort antal organister i riket.
Undervisade äfven drottning Lovisa Ulrika i
generalbasen. lians födelse- och dödsår är okändt.
Jokniok, en socken, belägen i Luleå
Lappmark af Norrbottens län, utgör ett konsist.
Lappmarks-pastorat, med Quikjok till annex, i
We-sterbottens tredje kontrakt af Hernösands stift, 15
mil N.V. från Luleå. Jemte Quikjok utgör den
261 mtl. och har ensam 980 invånare. —
Ruo-livare kallas ett berg | mil S.V. från Jokmoks
kyrka, hvilket från äldre tider varit bekant för sia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
