Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jonsered.
Jordarter.
291
Jonsered, 1 mtl. berustadt säteri, beläget i
Par-tilleds socken och Säfvedals härad af Götbeborgs
och Bohns län, på en böjd vid sydvestra ändan
af sjön Aspens stränder, begränsas i öster af
denna sjö, och i söder af den derifrån rinnande
Säfveå, hvilken uttömmer sig i Götha elf vid gamla
staden och der är känd under namn af
Gammelstads-ån. Den södra landsvägen från Stockholm
till Götheborg, går utmed sjön Aspen och Säfveå
och ligger säteriet således otmed denna
vägsträcka, 1 4 mil frän Götheborg. Genom baron
Alströmers patriotiska omsorg, och på bans bekostnad,
blef denna väg anlagd 1779, samt den ofvan
belägna vägsträckan, så långt som till Alingsås,
be-tydligen förbättrad. Jonsered fabrik anlades år 1833
uti en dal nära utloppet af Aspen och ntmed
Säfveå. Dess längd är 300 fot, utom en 180 fot
lång flygelbyggnad för en del af arbetarne,
hvilken sträcka dock är en fortsättning af
fabriken. Denna består af en 15 fots hög våning.
Dess från taket kommande ljus meddelar sig jemnt
åt fabriken. Fönsterna sitta så bögt att
arbetarne icke kunna se nt, och af yttre föremål hindras
i sitt arbete. Inom dessa vidsträckta murar tillverkas
årligen omkring 5,000 stycken segelduk och
tältduk, hvilket, genom begagnandet af många
kostsamma och fulländade mascbiner, erhålles af en
utmärkt jemn och vacker beskaffenhet. Tillverkningen
har redan hunnit den höjd af sällsynt fullkomlighet,
att fabriken med temlig fördel kan exportera de
för landets behof öfverflödiga duksorter. Finare
sorters väfnader tillverkas ej, med undantag af
diverse fin tältduk för regementernes behof, af en
mycket hvit, stark, tät och jemn beskaffenhet. För
fabrikens behof anlades här elt jern- och
metall-gjuleri, hvilket numera icke allenast drifves för
dess enskildta behof, utan äfven tillverkar
mascbiner och redskaper för fremmande räkning.
Fabriken sysselsätter omkring 420 arbetare, hvilka
alla hafva sin rikliga bergning, och hvilkas
sedlighet och uppförande fabrikens ägare, herrar
Gibson och Keiler, synes anse som en pligt att vårda
och efterse. Alla inom fabriken befintliga
mascbiner drifvas genom elt jernhjul af 31 fots
diameter, med cirka 24 fot3 fall. Vattnet ledes direkte
nr sjön Aspen genom en synnerlig väl anlagd
kanal, öfver hvilken en vacker spunnbro är anlagd,
som förenar den af kanalen genomskurna allévägen
till herrgården. Herr Keiler har ledt och utfördt
denna betydliga anläggning, och äger förtjensten
att hafva lyckats i ett så vidtutseende förelag.
Jonsson, Hans, borgare i Westerås, hade år
1590 börjat der sprida Judiska religionssatser,
hvilka, huru sällsamt det an må låta, i den tiden
yppades på flera ställen. Han var likväl sjelf född
af kristna föräldrar och uppfödd i kristna läran.
Flera gånger förhörd och satt i fängelse, afled ban år
1601 under ransakningen, hvilken slutligen
före-hades i domkapitlets öfvervaro. Ilan bade
emellertid funnit flera anhängare och deribland sin egen
son. En Peder i llofdesta, hvilken anklagades och
slutligen afrättades för åtskilliga förbrytelser,
förkastade Nya Testamentets skrifter, söndagsguds-
tjens|en och öfriga kristna brnk, men iakttog
deremot den Judiska sabbaten. En Pehr i Grytnäs
halshöggs år 1619, emedan ban smädade Christns
och predikade Judiska läror. Samma år dömdes
några i Linköping till bålet, emedan de talat
hädelser om frälsaren.
Jonsson, Pehr, en ung smed i Norrköping,
hvilken i början af 1640-talet gjorde sig
olyckligt rykthar. Den påbjudne och vedertagne
inrättningen med allmänna brygghus, till
förekommande af det s. k. kättilbryggeriet, bade ej
behagat allmänheten, som förmodade att den skulle
blifva uppbäfven vid 1642 års riksdag, och i detla
hopp samlade sig Norrköpings borgerskap
man-grannt på rådhuset, då riksdagsbeslutet af den 20
April nämnde år upplästes. Dä de här funno
samma förordning än ytterligare fastställd, uppstod
missnöje och folkmängden började sorla. Pehr
Jonsson förde ordet och yttrade sig, alt som
ingen af menige man varit med vid herredagen, som
kunde befordra deras bästa, icke heller någon af
dem varit kallade eller tillstädes då riksdagsman
valdes, ville de uppsända två "af sine medel" till
drottningen, att vårda deras angelägenheter.
Menigheten skred slutligen till excesser, och bland dem
som straffades, var äfven Jonsson, som måste
umgälla med sitt hufvud.
Joustorp, annex till Farhult, beläget i Luggude
härad af Malmöhus län, 2 mil N. från Helsingborg,
1 I mil V. från Engelholm, vid hafvet. Marken är
bergig vid bafssidan; men jemn inåt landet. Skog
är till husbehof, samt ett slipstensbrott. Uti
hafsviken idkas något sillfiske. Socknen består af 26|
mtl. och bar 1,555 invånare. Dess areal utgör
5,091 tunnl., af hvilka 6 äro sjöar och kärr. Adr.
Engelholm.
Jorda, är i några Blekingska socknar
benämningen på lördagen.
Jordan, Michel, af en Schlesisk adelig ätt,
hvars namn han bibehöll, då ban adlades år 1638,
kom i Svensk tjenst som soldat; men under de
Lif-ländska, Preussiska och Tyska krigen tjente ban
sig upp till öfverste, och blef slutligen landshöfding
öfver Nyslotts län. Född år 1590 och lärer
hafva dött på 1650-talet. — En annan slägt är von
Jordan, hvilken lärer härstamma från en Engelsk
adelig ätt; men hvars stamfader i Sverige,
Kd-vard Derend, var major vid kavalleriet, då
ban år 1690 adlades "för bans faders och bans
egna långliga krigstjenster." Dog samma år.
Jordarter, med detta namn betecknar man nti
kemien föreningar af åtskilliga metaller med syre,
som i allmänhet äga mer eller mindre basiska
egenskaper, sä att några i detta afseende täfla
nted de starkaste baserna, eller alkalierne, samt
derföre kallas alkaliska jordarter, och äro: baryt-,
strontian-, kalk- och talk-jord. De öfriga få namn
af egentliga jordat ter, samt äro i allmänhet
svagare baser, och några äga till och med
egenskaper af svaga syror, de äro: ler-, beryll-, ytter-,
zirkon- och thor-jord. I allmänna lifvet förstås
deremot oftast med jordart eller jord de olika
blandningar af oorganiska ämnen, söndergrusade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
