Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hadett-korpsen.
IiafferOrbud.
321
bran, med antennerne | längre än kroppen, bannens
vingar knappt längre än halfva underlifvet, bönan
vinglös. Lappsk kackerlacka (B. lapponica),
omkring 3 linjer lång, brunsvart, med ryggskölden och
underlifvets kanter, bakvingar, ben och tarser
grågula; skinn vingarne längre än underlifvet, grågula
och brunprickiga. Förekommer allmänt om
sommaren på örter och buskar, men isynnerhet uti
fiskare-Lapparnes kåtor, hvarest de stundom ganska
hastigt förtära dessas förråd af torkad och saltad
fisk. Tysk kackerlacka (B. germanica), af ^ tums
längd, grågul; underlifvet, rygg och tvenne långa
streck på ryggskölden bruna, för öfrigt lik den
sist omtalade. Härstammar från Kina, men är nu
utbredd öfver hela Europa, hit bar hon kommit
ined Ostindiefarare, först till Stockholm och
Götheborg. Kackerlackan uppehåller sig vanligen på
mörka och varma ställen i busen, och framkommer
endast då det är mörkt. Deras föda beslår af alla
slags matvaror, äfvensom de angripa kläder och
husgeråd af linne, ull, silke, läder och dylikt,
samt böcker och papper, och som de äro mycket
glupska, samt starkt föröka sig äro de en verklig
husplåga, der den innästlat sig, hvarföre man på
mångfaldiga sätt söker att utrota dem, hvilket
dock är temligen svårt. Det kan likväl ske med
förgiftade sötsaker, samt ännu bättre, om tillfälle
gifves, genom rummens fullkomliga utkylning för
en längre tid, då de frysa ihjäl. Vid sin
fortplantning förete de det märkvärdiga, att honan lägger
hvarje gång blott ett mycket stort, cylindriskt ägg,
men delta innehåller ända till 60 embryoner, hvilka,
genom hennes rufning, derpå utkläckas i form af
små hvita masklika larver, som, efter hvarje
hud-ömsning, blifva mer och mer bruna. Puppan är
större än larven, och bar fullkomlig bröstsköld,
saml ämne till vingar. Deras
fortplantnings-förmåga är ganska stor, emedan deras förvaudling går
ganska fort, så att tre till fyra generationer
årligen kunna utkläckas.
Hadett-korp»eu eller Mkolan i Carlskrona, som
upphäfdes 1792, grundades år 1756. Enligt 1761 års
reglemente fingo frälse och ofrälse kadetter, till ett
antal af 100, fri undervisning. Äfven erhöllo 50 af
dem beklädnadspenningar. Underofficerare vid
amiralitetet och landthären hade frihet, att, såsom
extra kadetter, begagna sig af föreläsningarne.
Korpsen var indelad i öfver- och under-skolan,
hade sin egen chef och tvenne direktörer, af
hvilka den ena var officerare, och hade uppsigt öfver
nngdomens uppförande samt lärarnes flit att
iakttaga arbetstiinmarne. Den andra, som var
professor, borde vara mathematikus och hade
egentligen inseende öfver läsningen; men de
theolo-giska lektionerne stodo under super-intendentens
uppsigt. Den öfra skolan, som hade mänga
lärare, var indelad uti flere klasser. Uti undra eller
mindre skolan funnos tvenne lärare. Hos
dansmästaren hade hvarje kadett fri undervisning i tre
månader. Till denna kadettskola bestods årligen
4,166 R:dr 32 sk. specie. Ingen antogs till
kadett utan förutgången examen, hvarefter uti
in-»Urifningspenningar erlades 6 R:dr 32 sk. till
korpsens bibliothek. De fattige voro likväl
befriade derifrån. Antagningstiden var i September
månad, då den theoretiska terminen började efter
slutad sjö-expedition. Vid den tiden hölls äfven
den praktiska examen med kadetterne. Den
praktiska terminen börjades i April, dä en tbeoretisk
examen med bela korpsen förrättades. Kadclterne
fingo beräkna sin ålder i konungens tjenst, ifrån
den tid de blifvit antagne till kadetter. De bade
en egen uniform, nästan lika med
amiralitets-officerarnes.
Kadettskolan. En sådan inrättades år 1748 af
Adolf Fredrik såsom kronprins, på hans egen
bekostnad, då han för ändamålet lät, för sin
handkassas medel, inköpa ett hus på Riddarholmen i
Stockholm. År 1756 upphäfdes likväl denna
inrättning, då kadettskolan stiftades i Carlskrona;
men endast för sådana ynglingar, som bestämde
sig för sjötjensten. Den fortfor till år 1792 (se
ofvanföre) då en krigsakademi för både
landtar-méns och flottans behof inrättades på Carlberg.
(Se: Akademier.) I senare tider bar man mycket
tvistat om ändamålsenligheten af denna anstalt,
hvilken man ansett allt för dyr och allt för
ensidig, saml velat förvandla till en polyteknisk
skola. — Ifrån dess stiftelse till år 1845 hafva inalles
1,316 kadetter här varit intagne, hvaraf 928
betalande, 244 underhållna pä statsverkets
bekostnad och de öfrige dels af konung Carl Johan, dels
på riddarhusets och Norcnska stiftelsens
bekostnad, genom indragning af pagelöner, o. s. v. Af
dessa hafva två erhållit general-löjtnants, sju
general-majors, en amirals, fyra
kontre-amirals-gra-derna, fjorton blifvit generål-adjutanter, sjutton
regemenls-chefer, o. s. v. Söner af adelsmän
hafva varit 863, af prester 29, borgare 62,
ståndspersoner 336 och bönder 26. Adeln bar således
utgjort två tredjedelar af hela antalet. Men
ehuru de ofrälse stånden sålunda haft en tredjedel i
antalet af vetenskapligt underbygde officerare,
förtjenar det likväl anmärkas, att t. ex. 1839 ingen
enda ofrälse hunnit högre än till general-adjutants
rang, och att desse endast voro 2 mol 30
adelsmän, 2 till öfverste, 12 till öfverst-löjtnants och
majors, samt att, efter sainma förhållande, endast
hvar sextonde ofrälse kapilen liar utsigt att hinna
någon högre grad. Vid ingeniör-korpsen,
artilleriet och flottan är deremot förhållandet annorlunda.
Vid den förstnämnde funnos mot 2 adelsmän 7
ofrälse, vid artillerierna mot 32 adelsmän 51
ofrälse, vid flottan 2 amiraler af de 8, bland
kom-mendör-kapitenerne 13 af de 24 ofrälse, o. s. v.
För närvarande (1847) äro af ü. M. konungens 9
adjutanter blott en enda född adelsman och en
adlad; men för öfrigt är förhållandet ungefär
detsamma som förut.
Haf, i forn-Svenskan delsamma som hafsdjupel,
hvarföre det också i drottning Margarethas
hof-artiklar beter: "springa a haf, detsamma som nu
kallas "springa rå."
KalTerUrbud hafva blifvit på olika tider utfärdade,
emedan artikeln kaffe ofta spökat i stats-ekonomernes
bjernor, så snart fråga varit om underbalans i han-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
