Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lialfsvik.
Kalk.
325
af befolkningens snikenhet och af dåliga
författningar, ej fredas under tillväxten, utan uppsopas i
otalig mängd, för att ofta säljas till
gödningsämne. Kalfsund är äfven lotsplats. De lotsar, som
bär uppehålla sig och vanligen äro, utom
åldermannen, tre, jemte tre drängar, en reservdräng
och tre lärlingar, lotsa isynnerhet till serskildta
ställen inom skärgården; men utlotsa äfven till sjös
vid Winga.
Ha|fsvik, en socken med Jäth, belägen i
Kinnevalds härad och kontrakt af Kronobergs län och
Wexjö stift, mil S.S.V. från Wexjö. Kyrkan
är en af de äldsta trädkyrkor i riket. Den blef
målad först 1333. I socknen märkes: Kläcklinge,
1 mtl. säteri, på en ö i sjön Åsnen. Pä Kalfsbaga
skattehemmans gärde tinnes åtskilliga bautastenar.
Fornsägen förmäler att bär stått ett fältslag.
Kul/svik, 1 mtl. frälse, bar tillhört slägten Brahe.
Socknen hör till 2 kl. 2 afd. konsist. Den består af 24 [-.}-mtl.-] {+.}-
mtl.+} och har 1,210 invånare. Dess areal utgör
16,084 tunnl., af hvilka 4,980 äro sjöar och kärr.
Adr. Wexjö.
Kalix elf, nedflyter från Lappmarken och beter
der Kalas-cno (Kalix-àn), efter ett träsk af
samma namn. Den är en af landets större vattuleder,
och sättes, i kongl, vetenskaps-akademiens
handlingar för är 1751, i tredje klassen. Denna
vattuled samlar sig uti skillnaden af Luleå och
Torneå Lappmark, emellan Iverstens och
Kaina-vaggs röse vid riksgränsen, hvarest både Kalix
och Torneå elfvar taga sin början; mon får stora
tillökningar både från Torneå och Luleå Lappmarks
träsk, särdeles i Öfver-Kalix. En mil från
Neder-Kalix sockenkyrka få resande söder ifrån denna
elf i ögnasigte vid Åkroken, der hennes gång,
som dit är mest i fnll söder, kröker och vänder
sitt lopp nästan i öster till Bredviken, £ mil
utanför kyrknn. Fastän elfven vid landsvägen synes
med låga stränder, har den dock många forsar
med höga bräddar. Der den på vissa trakter är
låg, stiger floden vårtiden upp. Elfven är på
några ställen anda till 510 alnar bred, plägar
vanligast tillfrysa i slutet af November och gå upp
förr eller senare i Maj månad. Ilela Kalix-elfvens
längd, ifrån Kalas-träsket till hafvet, är omkring
31 mil. Elfven äger många och långsluttande
forsar; men högst få branta och våldsamma strömfall.
Kalix, IVetlur-, en socken, belägen i llåneä
fögderi af Norrbottens län, Westerbottens tredje
kontrakt af Hernösands stift, 4 mil V. från
Haparanda, 9 mil från Luleå och vid hafvet. Socknen
hör till 1 kl. konsist., består af C6|- mtl. och har
4,639 invånare. Namnet härledes af den vattuled
här framrinner. Socknen borde således rätteligen
kallas Kalis, hvilket den ock benämnes i gamla
handlingar; men Kalix-namnet bar i senare tider
blifvit mera allmänt. Af belägenheten närmast
sjösidan kallas bon Neder-Kalix, till skillnad från
den längre upp mot Lappmarken befinlliga
Öfver-Kalix socken, som härifrån blef afskiljd år
1644. Kyrkovallen hade fordom mera anseendo,
då flere byggnader lågo omkring kyrkan; men af
fruktan för eldsvådor och andra ölägenheter, blef
1766 någon utflyttning förordnad. Allmogens
kyrk-stugof och stall fingo då platser norr om kyrkan
vid landsvägen, der större skillnad med gator och
gränder kunde inrättas; men bandelsbodarne, som
förut intogo hela stranden derintill, blefvo
flyttade 4 mil längre bort på Fisket eller lilla
Fiskholmen i elfven, såsom ganska beqväm för varors
in- och utlastning. Hafsvikar, hvilka omgifva
socknens södra och vestra trakt, utgöra en vacker
skärgärd af 6 mils längd. Kalkbrott träffades år
1778 på bafsholmarne Hvitgrundet och Lutskäret.
Mineral-brunn upptogs 1764, -J mil från kyrkan,
godkändes af läkare och blef sedan nyttjad; den
kallas Eriksnäs. Ålderdoms-minnen och märkliga
händelser äro ej biir många bekanta. På några
ställen förekomma stenar med åtskilliga figurer,
en del likasom efter fjät af menniskor och
kreatur. Fiendtliga infall omtalas ock i socknen,
särdeles åren 1716 och 1717, då Ryssarne plundrade
härstädes. Konungarne Carl XI och Adolf Fredrik
besökte orten åren 1694 och 1752. Socknens areal
utgör 439,205 tuonl., hvaraf dock 38,000 äro sjöar
och kärr. Adr. Neder-Kalix.
Kalix, üfver-, denna socken hör till 2 kl.
konsist., är belägen i samma kontrakt och fögderi
som Neder-Kalix, 10 mil N.V. från Haparanda och
13 mil från Luleå. Socknen består af 23 | J mtl.
och bar 2,084 invånare. Den bebodda delen går
mest norr och nordvest om kyrkan. Denna är af
träd, anlagd öster om elfven på 1630-talet, 1637
såsom kapell och 1644 förklarad för moderkyrka.
Allmogen äger äfven här kyrkstugor på
kyrkovallen, der de förvara helgdagskläder, och
vistas under de större högtiderna. En del bor
endast 2 till 3 fjerdedels mil från kyrkan; men
många, särdeles nybyggare, hafva hemvist 3 till 4
och några 6 till 7 mil derifrån. Fiendtliga anfall
af Ryssarne jultiden 1716 omtala de gamle
såsom förskräckligt, emedan flere byar då blifvit
plundrade, några gärdar afbrände och folk
mördadt. — Sommartiden är härstädes behaglig, med
sina långa ljusa nätter, hösten deremot
mörkare, och vintern mera besvärlig än i de södra
orterna. I December äro dagarne så korta, alt
man knappt ser läsa nian ljus, 2 timmar vid
middagstiden. — Socknens areal utgör 794,610 tunnl.,
hvaraf 50,000 äro sjöar och kärr. Emellan
Öfver- och Neder-Kalix har slaten, med 7,000 B.dr
B:ko, bekostat en väg-anläggning. Adr.
Neder-Kalix.
Kalk, kalkjord, ar en alkalisk jordart, som
beslår af calcium i förening med syre. Den
förekommer aldrig i fritt tillstånd i naturen; men
deremot sä mycket ymnigare i förening med syror,
särdeles med kolsyra, svafvelsyra och kiselsyra uti
en mängd mineralier, samt med fosforsyra,
isynnerhet uti djurens ben. I fritt tillstånd, mer eller
mindre ren, erhålles den genom bränning af
åtskilliga arter kolsyrad kalk, särdeles kalksten orh
marmorarter, och förekommer då under namn af
osläckl kalk, utmärkt genom sin egenskap, att, med
yttersta liflighet och under stark värme-utveckling,
förena sig med vatten, eller soin det kallas släcka
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
