Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
336
Hal var le- berg.
Ha ni inarlier re.
donerade Sätra brunn, hvarförutan ban skänkte ett
kapital af 20,000 dal. k. m., af hvars ränta 30 fattige
skola underhållas, lian afled julaftonen 1750, samma
dag som Kalmeter. Han förordnade, att
manuskrip-terna till hans predikningar skulle läggas i hans
likkista, och förtalet har utspridt, det sådant
skedde för att dölja, att de voro en öfversättning från
Engelskan.
Halvarie-berg. Enligt en uppgift af d’0giers,
skall en kulle, längst ut på Södermalm vid
Stockholm, hafva funnits med detta namn. Ett kors
skall hafva stått derstädes, hvilket berättas varit
upprest redan år 1096. Ilär begrofs år 1634 en
vid namn Grosse, sekreterare bos Franska
sändebudet.
Halviiiisui. Under Erik XIV:s regering gjordes
ett försök att sammansmälta de reformerta och
Lutherska trosbekännelserna, hvilket särdeles
understöddes af konungens lärare, Dionysius
13cur-reus; men försöket strandade mot presterskapets,
isynnerhet erkebiskopen Laurentii Petri
obenägenhet. Denna stränga ortbodoxi hindrade äfven,
under Carl Xl:s styrelse, de Franske reformertas
emottagande i Sverige, när de fördrilvits ur Frankrike.
Carl IX var eljest icke obenägeu för denna lära
och gaf reformerta församlingen i Götheborg ett
sigill, hvari föreställdes en lilja med omskrift: Velut
litium inter spinns (liksom en lilja bland törnen).
Hniiibricki bomulls kamrnarduk, sockerduk, är ett
fint starkt och tätt bomullstyg, likväl af olika
finhet och art. Tillverkades först uti Cainbray i
Frankrike-, men väfves nu i de flesta länder; de gröfre
slagen, d. v. s. som hålla mindre antal trådar på
tummen, äfven bos oss.
liaiiiernl-exnuien kallas det akademiska prof,
som måste alläggas fur att vinna inträde i rikets
räkenskapsverk. Dertill erfordras kunskap i Sveriges
kameral-vetenskap och grundlagarne, samt
elementerna af statsläran och mathematiker Den kurs
som genomgås är ej vidlyftig, och fulländas på
temligen kort tid, stundom på en à två
läse-ter-miner. Likväl måste, före examen, äfven atläggas
ett skrifprof, ehuru ej, såsom vid andra
akademiska examina, på Latin, utan på Svenska. Detta
skrifprof består uti en mindre afhandling öfver
något uppgifvet ämne, och granskas af konsistorium
akademikum. Kaineral-examen, ehuru elt ibland de
mindre lärduinsprofven, öppnar många utsigter för
en ung mans framtid. Den ger inträde i alla
kain-marverk, ehuru icke på kanslisidan.
Landskontoren, kammar-kollegium, kammar-rätten,
stats-kontoret, rikets ständers bank, m. fl. verk emottaga
till tjenstgöring den som gouoingått
kameral-exa-men. Denna examen är såsom andra
embets-exa-mina oflentlig; men dess utgång beror af
föregående tentamina, hvilka anställas enskildt.
Hnnierul-veleiisknpen afhandlar frågorna om
statens inkomster, hvarifrån de hemtas, huru de
upptagas, förvaltas och användas. En sådan
vetenskap kan dels betraktas såsom en del af
natio-nal-ekonomien, samt innehåller då de theoretiska
grunder, hvarefter dessa förhållanden inom staten
böra ordnas, dels ock såsom en framställning af
de författningar, hvarefter stats-inkomsterna
blifvit ordnade inom en viss stat. I sådant afseende
kan man tala om Svensk kameral-vetenskap eller
kameral-lagfarenhet, ty denna vetenskap hör
otvifvelaktigt till kretsen af de juridiska
vetenskaperna, eller, rättare sagdt, till stats-vetenskaperna.
Vårt Svenska kameralverk är särdeles inveckladt,
i anseende till de många serskildta titlar,
hvarunder kronans räntor af jorden utgå, och äfven i
följd af de olika jordnaturerna, skatte, krono och
frälse, hvilka skilja sig i afseende pä
beskattningen. Kameral-vetenskapen, såsom en egen gren
af de politiska studierna, är icke gammal i
Sverige. Dess litteratur sträcker sig ej öfver det
adertonde seklet. Men då frambragtes likväl elt
klassiskt verk i detta ämne, nemligen: Bolins
Beskrifning om Svenska Hemman och
Jordagods. Detta arbete studeras ännu, utan att
kunna undanträngas af de nyare verk, som i ämnet
utkommit. Den mest begagnade läroboken är
professorn i Upsala Uabeiiii arbete ined titel:
Lärobok i Svenska Ka m e r a I-1 a g fa re ii h e t o n.
Något yngre än Bolins arbete är Nyströms
Beskrifning om Svenska Hemman. Eli vackert
bidrag till kameral-vetenskapen, betraktad ur
historisk synpunkt, har professoren Berylulk lemnat i
sin disputation: Om Svenska jordens
beskattning. För Finlands kameralistik finnes ett
vigtigt arbete af J. G. von Bonsdor//’, hvilket är
upplysande äfven för Svenska förhållanden, i
anseende till det nära samband, som äfven i dessa
afseenden ägt rum emellan de begge länderna.
Hamillhlomnia, kamelblomma,
kominenleblorn-mor, sötört, sötblomster, sütluppor, hvitkullor,
b vitort, hvitkryddor, hvitpigor, guldblomster
(Ma-tricaria Cbamoinilla), en ettårig växt, hvilken
förekommer af tvenne arter, hvaraf den ena med finare
och mera nedböjda strålblommor än den andra. Den
ena förekommer allmänt, isynnerhet i rågåkrar pä
slättbygden, från Skåne till Bohuslän,
Westergötland och Upland; den andra allmän på ungar och
bland gräs uti skogstrakter, såsom i Småland,
södra delen af Westergöt|l|and, Wermland och
Norrland ända till Medelpad här och der, i Jemtland
sällsynt. Hela växten, men isynnerhet blomman,
begagnas i medicinen, isynnerhet till huskurer.
Hmnmnr kallas dels de afrundade trädkuggar, som
vid blästerverk sitta uti blåshjulstockarne och
hvarmed båljorne nedtryckas; dels ock de uppslående
ryggar eller streck af annat stenslag som uti
malmgångar och grufvor ofta infalla, merendels
beslående af hårda och ofvndiga stenarter.
Hammar (Geranium cicutarium), en ettårig växt,
hvilken förekommer af tvenne artförändringar pä
odlade ställen vid vägar, den ena från Skåne till
Wermland och Medelpad, den andra pä kusten af
Skåne, Öland och Halland. Är af föga nytta
så-såsom foderväxt; men begagnas af allmogen på sina
ställen till sympatikur mot frossan.
Hammarlierre, Haaiuiarjiiukare,
Ham-■iiariiage» serskildta hof-embeten, ofta endast
titlar, hvartill fordom kommo
Jtagtjinikare-Kaminarherrarne delades förr i kammarherrar med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
