Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
338
Hammüxing.
Kanaler.
skaperna. Fastän något styf och föga storbladig
ätes den af kreatur och kan isynnerhet på
Qyg-sandsfält bidraga till bildandet af brukbart bete.
Kaiiimä&iiiK (Cynosurus cristatus), en mångårig
gräsväxt, och en af de vackraste som finnes bos
oss, förekommer å fruktbärande, sluttande ängar
i de södra landskaperna, isynnerhet kustorterna,
på Gottland, i Östergöthland, Nerike och Bohus
län ymnigt, i Upland sparsamt. Är en för
kreaturen högst begärlig foderväxt; men icke mycket
lönaude att odla, emedan den är kort och växer
glest.
Iiaiiipaua-üund. I Monum. Upland. Tom. I.
omnämnes en hamn, med detta namn, emellan
Luleå och Torneå. Hvar den legat är likväl ovisst.
Gissningsvis förmenas, att sundet emellan
Troll-ön och Repskäret i Neder-Kalix socken, straxt
öster om inloppet till Sangis b)’, så torde blifvit
kalladt, emedan det ännu af några benämnes
frihamnen, och som Svenska språket talas till och
med i Sangis, så anses troligt att Luleå socken
sträckt sig dit.
Hampberget, i Skultuna socken af
Westman-Iand, ett mycket brant berg, \ mil från
sockenkyrkan. Här finnas lemningar efter en vidlyftig
skans, förmodligen nyttjad 1436, under
oenighe-terna emellan riksmarsken Carl Knutsson och
riksrådet Erik Puke. Denna skans är tillgänglig på
östra sidan; men på vestra omgifven af en tjock
ringmur.
Kampen, en utmärkt vacker egendom, i Wexjö
landsförsamling, hvilken fordom lärer hetat WàUarne.
Stället bar fordom tillhört Wexjö domkyrka och
varit nyttjadt som betesmark. Med
kammarkollegii tillstånd upplät domkapitlet 1723 denna
lägen-bet till landskamreraren (sedan assessor) Branting,
som der uppbyggde Brantinyshus. Sedan blef
hof-rättsrådet H. F. Berghman dess innehafvare, och
kallade det Kampen, derföre att djeknarne der hade haft
en lekbana. Traditionen vill likväl leda namnet
Kampen ifrån ett bär hållet slag emellan Svenskar
och Danskar. År 1760 afträddes stället till II. och C.
Apiarie, hvilka här anlade en yllefabrik, hvilken
åter nedlades efter fyra år. År 1788 köptes
egendomen af lagmau J. Bergencreutz, som här
nedlagt betydliga kostnader och förskönat stället på
ett utmärkt sätt, samt lemnat trädgården öppen
till promenadplats för stadens invånare. Stället har
dessutom en egen historisk märkvärdighet deraf,
att, enligt sägen, vid en af dess stränder blifvit
mördade eller nedsänkte S:t Sigfrids trenne
systersöner Unaman, Vinaman ochSunaman, hvilka, jemte
deras morbroder nedsatt sig i eller vid Wexjö, för
kristna lärans utbredande. Lagman Bergencrentz
har äfven här anlagt en egen graf, murad af
gråsten, öfvertäckt af grästorf i form af ett kummel.
Hans föräldrars och anhörigas lik förvaras der och
begrafningsrätten är bekräftad genom kongl,
resolutionen af d. 14 Jan. 1800.
Kampersmala, i Almundsryds socken af
Kronobergs län, ett fordom obegagneligt och mycket
stenigt skogsbeinman, som handlanden Dan. Broms
i Stockholm köpte 1751 och började förbättra
genom odlingar och byggnader, samt anlade ett
potaske-raffinad- och kalciner-verk. Sonen Jonas
Broms blef sedan ägare, fortsatte förbättringen,
köpte skatterätten, anlade 12 torp samt nyttig
trädgård med växthas. Gården är nu förvandlad
till en vacker, fruktbar och betydlig egeudom.
Kampuilileii, en säker ankarplats i Nässja
socken vid Wettern.
Kanaler. Betraktar man mängden och
beskaffenheten af de olikartade alster, som föras på våra
kanaler, varsnar man först att Sverige är ett
fattigt land. Visserligen har transporten på de flesta
af dem ökats under de senare åren; men i det
hela är den dock för obetydlig mot hvad den
kunde vara. Grunden bärtill är dock icke endast
landets fattigdom, utan torde den äfven böra sökas
deri, att den inre rörelsen ej förmår bära de böga
kanal-afgifter, man fordrar af densamma.
Kanalerna äro till en del nyligen ombyggde eller i
senare tider anlagde, i allmänhet väl bygde samt af
ansenliga dimensioner. Dessutom utgöra de
vattendrag de sammanbinda, stora vidder af landet; men
varorna äro icke desto mindre, så väl till
mängden, som värdet, af föga betydenhet. Dessa
kommunikations-linjer äro likväl af utomordentlig vigt;
den inre rörelsen får derigenom ett ökadt lif,
hvarvid landtmannen, isynnerhet vid de större
vägarne, på de tider af året då sjöfarten är i
gäng, tillskyndas en icke obetydlig lättnad i
skjuts-ningsbesväret. Huru mycket som under de sista
37 ären endast genom kanal-anläggningar blifvit
tillgjordt för befrämjandet af gemenskapen inom
landet, dels utfördt under inseende af f. d.
storamirals-embetets tredje afdelning samt
nuvarande styrelsens för allmänna väg- och
vattenbyggnader, dels påbörjade och dels föreslagne ifrån
och med 1810 till och med 1847, torde inhemtas
af följande:
Kanaler:
Djupifot. Börjad. Slutad. Kostnad.
Götha..... 10. 1810. 1832. 10,335,800.
Hjelmare ... 7. 1821. 1830. 942,674.
Södertelge . . 12. 1807. 1819. 556,500.
Wäddö .... 10. 1820. 1841. 440,302.
Ströms 1 1828. 1832.1
Stallbacka/ • 1827. 1833./
Säfle...... 6. 1826. 1836. 135,000.
Carlstads ... 6. 1835. 1838. 89,900.
Albrektssund . 6. 1842. 1844. 24,000.
Röråsgrnndet . — 1840. 1841. 4,675.
Strömsholms . 10. 1842. — 1,31 1,884.
Gråda..... 4. 1837. — 93,134.
Trollhätte (nya) 10. 1838. — 2,142,000.
Stockholms . . 12. 1847. — 500,000.
Åkers..... 6. 1820. 1825. 62,737.
Wermdö ... 3. 1832. 1833. 5,700.
Djnrgårds . . . 4. 1832. 1834. 50,978.
Carlbergs ... 6. 1833. 1833. 9,400.
Dessa uppgifter, hemtade ur en tablå öfver
kanal-arbeten m. m., enligt uppgift utgifven på
nådig befallning, af kapitcn E. v. Vegesacb,
öfverensstämmer dock i många hänseenden ej med
andra autentika meddelanden. Sålunda anföres i af
130,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
