Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
348 Happrldningar.
Karbennlng.
Stockholm, endast 24 på en tunna jord- eller
trädfrukter.
Ilappridningar. Sådana började, enligt Engelskt
mönster, införas i Sverige år 1831. Den första
hölls på Ladugårdsgärdet i-Stockholm d. 7 Juni
nämnde år och en annan det följande; men dermed
afstannade de i hufvudstaden. Deremot hafva de med
framgång blifvit fortsatte i Skåne och en sådan
hålles årligen utanför Helsingborg. Äfven allmogens
hästar få deltaga deri, och anstalten torde således
verka fördelaktigt till bästafvelns förbättring.
Hapte, är benämningen på Lapparnes öfverplagg
och består af en kolt eller päls, liknar till
formen en skjorta och begagnas af begge könen.
Den är antingen af vadmal eller kläde; det senare
slaget hörer till högtidsdräkten, ocli favoritfärgen
dervid är blått, isynnerhet ljusblått eller
mellan-blått. Eljest får man se både svarta, hvita,
gröna och grå koltar; men aldrig bruna, gula eller
röda. Kragen är oftast af annan färg än sjelfva
kollen; men merendels mörk. Den är utsydd med
mycket arbete och oftast prydd med tenn- eller
silfvertråd, samt kring kanten en röd list. En
sådan kolt af vadmal, antingen hvit eller grå,
eller ock en gammal skinnpäls, nyttja Lapparne
alltid närmast kroppen, ty något linne begagna de
icke. Om lifvet fästes ett bälte af fina
läderremsor, hvarmed kläderna tillsnöras, dock så att
kotten blir tillräckligt vid och ledig ofvanför
bältet, liksom på en mess-skjorta. I det härigenom
uppkomna påsaktiga rummet, som kallas barmen
(puogna), stoppar Lappen hvarjehanda mindre
saker, hvilka han vill bära med sig, såsom
vatten-slef, mat, brännvinsflaska och dylikt.
Hufvudsakligaste skillnaden emellan mannens och qvinnans
klädebonad består just i sättet att fästa upp
kläderna med bältet. Männerna draga så mycket af
kollen upp om bältet, att den förra knappt räcker
ned till knäet; men hos qvinnorna räcker den ned
midt på vaden eller smalbenet. Detta är i den
yttre klädseln nästan den enda skillnad, som
förmärkes mellan begge könen, isynnerhet i de
nordligare Lappmarkerna.
Iiapten Klia var spenamnet på en qvinna vid
namn Elin Eriksdotter, som, under det så kallade
trollväsendet i Wermland, dömdes 1724 till
risslitande och tukthus-arbete, emedan bon tillstått
sig hafva ingått förbund med satan, samt bi
vislat åtskilliga af honom utställda sammankomster
och möten.
liaraby, annex till Tun, beläget i Åse härad af
Skaraborgs län, 3 mil 0. från Wenersborg, 2J
mil V.S.V. från Lidköping, vid Wenern. Kyrkan
är liten, mörk och af okänd ålder. Socknen
består af 9 mtl. med 300 invånare. Dess areal
utgör 1,805 tunnt. jord. Adr. Lidköping.
liaraby, l’es<ra, en socken med Saxtorp,
belägen i Harjagers härad och kontrakt af
Malmöhus län och Lunds stift, 1 J mil O.S.O. från
Landskrona, vid hafvet. I denna socken bar konung
Harald baft sitt säte, hvarest Helge och dess dotter,
samt konung Hejdriks drottning skota bängt sig.
Många minnesmärken finnas om denna ortens namn-
kunnighet, såsom Disardalen, Disesten, Haraldsberg,
Wahteshög, Thorskärr, samt flere stora
stensättningar och ättehögar. Socknen hör till 1 kl. konsist.
Den består af 23 £ mtl. och bar 1,362 invånare.
Dess areal utgör 5,346 lunnl., af hvilka endast 4
äro sjöar och kärr. Adr. Lund.
KarautHns-iiirlittningen i Sverige stiftades år
1807, och är förlagd litt Känsö vid Götheborg.
Den styres af en egen karantäns-kommission i
Götheborg, sammansatt dets af embetsmän, dels af
handlande. Utom denna öfverstyrelse finnes på
sjelfva Känsö en karantänsstat, bestående af en
karantäns-chef, saml läkare och kassör. Vid
ka-rantänsorlen står en militär-bevakning, hvilken
tillser att ingen obehörig nalkas stället, intet
förbjudet umgänge äger rum, hvarigenom
sjukdomssmitta kunde spridas, o. s. v. Mililär-befälhafvaren
eller karantänsmästaren jemte läkaren undersöker
ankommande fartyg och äfven dem, hvilkas
karantänstid är slutad, för att tillse om de kunna
ut-skrifvas eller om karantänen behöfver förlängas,
liarat, är en vigt, hvilken begagnas dels för guld,
dets för ädla stenar, men är af olika tyngd; i
förra fallet utgör den en 24:dedel af en myntmark
och motsvarar således £ lod, samt underafdelas
uti 12 grän, hvardera lika med 15i£ ass
vikt.-vigl; i senare fallet deremot motsvarar 1 karat
endast 4 ass vikt.-vigt.
liarbenning, annex till Vestra Wåhla, enligt
Kongl. Maj:ts resolution d. 1 Mars 1820, är
beläget i Norbergs härad af Westmanlands län, 6
mil N.N.V. från Westerås, 4 mil V. från Sala.
Denna socken var fordom kapellslag under
Vester-Fernebo och hade sin egen kapellan redan på
1600-talet. 1 denna socken märkas: Högfors jernbruk
(se detta ord). Landforsen bör under Engelsbergs
bruk i Vestra Wåhla socken, här är äfven en
masugn eller bytta. Grefvinnan Ebba Brahe har år
1662 lemnat en Bengt Knutsson tillstånd att bär
anlägga ett nybygge. Presthyttan, hade fordom 2
härdar, hvaraf den ena blef utdömd 1689; på
1750-talet var bär 1 härd tillhörig bergsmän.
Be.nnebo, Hästback eller Landforsbacken, Kltwjbo,
liarbenningsby och Olsbenning äro bergsmanshytlor;
Kickelbo hytta tillhör brukspatron Slockenström på
Fagersta bruk (se delta ord) i Westanfors socken;
Högfors hytta tillhör aflidne brukspatron Uebbes
arfvingar. Bennebo öfre och nedre, Hästback,
Hagfors och Persbo, Karbenning, Olsbenning och Örbàck
äro bergsmanshammare (hvarom se under dessa ord).
Vid llökmora och Ktingbo, invid Winån, hafva
varit tvenne stängjernsbammare, uppbyggde i Gustaf
11 Adolfs tid. Socknen beslår af 9 | mtl. och har
1,350 invånare. Af dess areal, 28,258 lunnl., äro
2,690 sjöar och kärr. Adr. Avesta,
liarbenniug, bergsmansbammare i Karbennings
socken af Westmanlands län, uppbyggd och
privilegierad 1617, har 2 härdar och 261 skepp:d 13
lisp:d priv. ärligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammarskatt utgöres med 2 skepp:d 12 lisp:d 7
marker. Smidesstämpeln är "K- och
afsätlnings-orlen Stockholm. Ägare: bergsmän med flere
intressenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
