Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
350
Karleby,
Karlsten.
rar chieti eller Påwaweldet bringa the verldsliga,
ja, ock sjelfva Konungarna, eller alla, som för sin
frihet ville sig Karlachtigt upfora. Wisserligen
mötte the, som wetste bokens innehåll, af sådant
Karlarnas knäppande nämnt benne Karlaknap, och
ingalunda hwarken Påfven, eller thes Cancellie
gifwit benne tbet namn, emedan knapt någor i
Rom tå wetste hwarken hwad Karl eller knap och
knäpp egenteligen monde betyda."
Karleby, annex till Slöta, beläget i Wartofta
härad af Skaraborgs län, \ mil Ö. från Falköping.
Kyrkan, ombyggd 1755, är en bland de större
och vackrare landskyrkorna. 1 socknen märkes:
Snösbäck, 2 mtl. säteri; Karleby Skattegård, 1 mtl.
frälse samt Karleby Länga (hvarom se nedanför;
Ingetsåsen, Ålleberg och W arkulla (se dessa ord);
Lofvened, en kulle, der en konung Hemming
före-gifves vara begrafven. Socknen har 048 invånare
på en areal af 5,716 tunnl. Dess hemmantal
in-bcgripes under modersocknens. Adr. Falköping.
Karleby Inånga, en ansenlig by i förutnämnde
Karleby socken, anlagd längs efter landsvägen,
och belägen nästan midt i landet. Westgötba
allmogen skall fordom här baft sina sammankomster.
Efter konung Inge den yngres död 1130, valde
Westgötbarne Danske prinsen Magnus Nilsson till
konung, en dotterson af konung Inge den äldre;
men Östgötbarne och Upsveame valde Ragvald
Knaphöfde, son af Olof Näskonung. Westgötbarne
hade år 1135 samlat sig till ting vid Karleby,
och emedan konung Ragvald Knaphöfde skall
hafva inställt sig der, utan att vara anmodad, eller
enligt bruket gifvit gisslan, blef ban, förmodligen
genom tillställning af Magni medhallarc, anfallen
af den uppretade allmogen, som omringade honom
på trenne sidor. Han flydde till den nedanför hyn
belägna mossen, blef der ihjälslagen och
begrafven i Ravarehög. Högen består af kalkstenshällar,
och är betäckt med gråstenshällar af ovanlig
storlek; ingången var i öster, ofvan betäckt med torf.
Enligt andra häfdatecknare har detta skett vid
Kallebäcken nära Götheborg. Är 1318 blef konung
Birger förjagad från Skärkind i Östergöthland och
återvände öfver Holveden till Westergötland. Han
fann dä adeln och bönderne församlade vid
Karleby till en stor mängd, under befäl af riksrådet Bo
Nilsson. Konungen råkade härigenom i stort
bekymmer; men nyttjade list och rankor, så att man
ingick tre dagars stillestånd, och bönderne, som
ej voro tillräckligt försedde med lifsmedel,
återvände till sina hemvist. Så snart konungen
blifvit underrättad att antalet var ansenligt
förmin-skadt, bröt ban stilleståndet, och tågade i
slagt-orduing mot de öfriga. De qvarblefne hofmännen
beredde sig till försvar med deras manskap. En
häftig strid började och då mörkret inbröt lät
konungen tända eld på en by, att för sitt folk
upplysa striden. Bondhopen blef alldeles slagen, och
många af deras anförare tillfångatagne.
Nederlaget hade blifvit än större, om ej Bo Nilsson
förmått konungen till förlikning, i kraft af hvilken
bönderne gingo hem och alla fiendtligbeter
upphörde.
Karleby, Östra, annex till Reslöf, beläget i
Onsjö bärad af Malmöhus län, 2 J mil Ö. från
Landskrona, 2 j mil N. från Lund. Socknen består af
7£ mtl. och har 420 invånare. Af dess areal,
1,389 tnnnl., äro endast 2 sjöar och kärr. Adr.
Lund.
Karlll af Edzwäri, som han kallas af Stjernman.
(Se: Carl aj Edsuäri.)
Karlsborg. Ibland de fästen riksmarsken Thord
Bonde anlade i Bohus län, för att afhàlla
Norrmännen, under kriget emellan konungarne Carl
Knutsson i Sverige och Christian i Danmark, blef
Karlsborg det namnkunnigaste. Dess anläggningsår
synes hafva varit 1455. Det var här den
bjelte-modiga Thord förrädiskt mördades med ett yxhugg
af sin utaf fienden köpte tjenare Jösse Boson, vid
Pingsten 1456, och med detsamma gick Sveriges
magt och sjelfständighet för en lång tid under.
Karlsborg blef sedan ödelagdt; men upprättades
ånyo i början af 16:de århundradet. Det
innehades då, under den tid Gustaf Wasa inkräktade
Bohus län, af Jakob Krumme, som år 1530
öfverlemnade det till Åke Tott, hvilken behöll det
under länsrätt, emot en årlig afgift af 600 mark
örtuger, och förbindelse att med egna knektar
försvara borgen. Till slottet hörde då ett
ser-skildt område, under namn af Karlsborgs län. När
konung Christian II följande år sökte från
Norrige intränga i Bohus län, angrep han det i hans
väg liggande Karlsborg, och lyckades, efter hårdt
motstånd, eröfra detsamma, sedan Åke Tott
blifvit dödskjuten. Fästet blef sä i grund förstördt,
att man länge icke ens visste hvar det
varit beläget. Man bar likväl nu lyckats upptäcka
dess ruiner vid gården Röe i Stångenäs härad, 4
mil norr om Uddevalla. De utgöras af svaga
murverk, uppförda på en med en numera igengrodd
vallgraf omgifven klippa, hvilken höjer sig nära
hafsstranden i den romantiska dal, hvaruti
nämnde gård är belägen. På en utskjutande spets
igenkänner man tydligt grundvalen efter ett rundt torn,
hvilket, liksom de öfriga murverken, varit
uppfördt af groft tegel, inlagdt i stora kalkmassor.
Nedanför klippans östra brant finnes, inom
vallgraf-ven, en liten slät plan, benämnd kyrkogården, och
hvilkens jordlager äro uppblandade med en
myckenhet menniskoben. Samma fynd anträffas på
klippans plan, jemte vapenlemningar af jern, allt
skadadt af eld, hvilket ådagalägger att fästet,
eller, såsom det af ortens allmoge kallas, "slottet",
blifvit nedbriindt öfver lefvande eller döda
menniskor. För omkring 50 år sedan hittades här en
guldring, jemte andra dyrbarheter. En
vattencistern öfverst på klippan är ännu i godt stånd,
och ständigt fylld med drickbart vatten.
Karlsten, Arvlil, fore lledlinger, Sveriges
störste medaljör, och af infödde Svenskar måhända
den mest utmärkte intill detta århundrade. Han
var äldste sonen af landtmäteri-inspektoren i
Wermland Kjällander, och född på Gelskogen i
Carlsko-ga socken d. 16 Mars 1647. Han antog, jemte
två af sina bröder, namnet Karlsten. Redan tidigt
röjde ban mycket anlag för gravyr och nlbildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
