Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katliedral-aholor.
Hatalttaa.
357
lufter, kolonn-kapiteler och pilastrar, i full
öfverensstämmelse med detta byggnadssätt. Sju fönster,
utvändigt àtskiljda genom öfverst spetsade pilastrar,
hafva upplyst detta rbor, hvarest finnas tvenne
nischer, prydda med åtskilligt listverk. Kyrkan
bar haft trenne ingångsportar, en på södra och
tvi på norra sidan. Till förhuset, hvars hvalf
ännu qvarstår, är dörr på vestra sidan. På södra
sidan intill kyrkan är ett stort hvälfdt
jordfästnings-kapell, öfver hvilket har funnits en sakristia.
Slot norra muren finnes en contrefort, och öfver
vestra hvalfvet ett torn med nrverk, ditsatt 1605.
Denna kyrka synes hafva varit längst i bruk.
Ännu 1697 äro 18 personer begrafne i denna kyrka
och 1732 var det fråga om, att bon skulle
förbättras och sättas i stånd till Tysk kyrka,
"hvarest Tysk prest och Gudstjenst hållas skulle till
tjenst för främmande fabrikörer."
Mafliedral-akolor kallas de elementar-läroverk,
dem staten underhåller i universitets-städerna
Upsala och Lund. Der finnas nemligen icke
gymnasier, utan i dessas ställe skolor, deruti
undervisningen sträcker sig till det kunskapsmått, som
erfordras för inträde vid universitetet. I Stockholm
fanns äfven en kalhedral-skola; men denna är nu
förvandlad till ett gymnasium. Kathedral-skolorna
äro i allt jemförliga med gymnasier och
trivialskolor, utom deruti, att vid kathedral-skolorna bela
läroverket står under samma lärare och dessa icko
äro ledamöter af domkapitlet. Deras titel är
skol-adjunkt eller kollega. De stå under domkapitlets
öfverstyrelse, och hafva i Upsala erkebiskopen och
i Lund biskopen derstädes till sin ephorus.
Hatlieu, Gottfried von, bette förut Käthe och
var ålderman för Kranier-kompaniet i Stralsund,
adlades år 1692 för dess förtjenster emot
Svenska kronan, emedan ban, under Sveriges krig med
Danmark, införskrifvit både ammunition och
vik-tualier för härens behof, skaffat underrättelser om
fiendens företag, i spetsen för en trupp
borgare-milis besatt Neufehrs skans på Riigen, då Svenska
trupperna måste dragas derifrån, på egen
bekostnad utrustat flere ryttare, gjort hären åtskilliga
penningeförsträckningar, och indragit en del af de
Franska subsidie-medlen, hvilket mötte många
svårigheter under kriget.
Hatliolak är en theologisk, ifrån Grekiska språket
hemtad benämning, hvilken begagnades om kristna
kyrkan, för att beteckna dess allmännelighet eller
dess tjenligbet och bestämmelse att utbreda sig till
alla tider, rum och personer. I den protestantiska
kyrkan är talesättet på senare tider ulbytt mot den
mera begripliga allmännelig, och begreppet kalholsk
brukas i inskränkt mening blott om den Romerska
och Grekiska kyrkan, hvilka ock, med uteslutande
af hvarandra, göra anspråk på alt anses såsom den
enda, hvilken förtjenar och äger rätt att tilläggas
detta epithet. I samma mening taget, betecknar
begreppet kalholicism den trosform, som
uppenbarar sig inom nämnde kyrkor. Dess
bufvudgrund-sats är: att menniskan kan erhålla saligheten
genom förljeml, då protestantismens är: salighet af
nid. Från den förra satsen har man dragit de mest
förnuftsvidriga läror och af dem härflytande
anordningar, såsom den om öfverloppsgerningar,
helgondyrkan, aflatet, nattvardens förvandling,
klosterväsendet, o. s. v. Dess grundtanke är fiendtlig mot
all andens utveckling till sjelfständighet, mot all
sträfvan till frihet och ljus, och verkar starkast
genom sitt inflytande på det sinliga bos menniskan,
hvilket den skyddar och anslår. I följd häraf äro
ock den katbolska kyrkans ceremonier ytterst
praktfulla och rika, och den har dessa hufvudsakligast
att tacka för de proselyter den i senare tider
lyckats göra inom den protestantiska verlden. Den
Romerskt-katholska kyrkans välde i Sverige
upphörde genom konung Gustaf Wasas kraftiga mått
och steg, på riksdagarne i Westerås 1527 och
Örebro 1529. Den sökte väl återvinna detta
under Johan Ul:s och bans son Sigismunds svaga
regeringar; men lyckades blott ofullständigt och för
en kort tid. I våra dagar bar den åter uppträdt
på ett oroväckande sätt med sitt proselytmakeri,
och lyckats vinna många hemliga anhängare,
särdeles i hufvudstaden, der en katbolsk församling
är inrättad. Ehuru katboliker alltid funnits i
Sverige, fastän till ett ringa antal, och allesamman
dit inflyttade utlandningar eller deras afkomlingar,
var det dem likväl icke tillåtit alt här bålla sin
gudstjenst, förrän år 1783, då religionsfrihet
beviljades fremmande trosförvandter. En theol.
doktor Pascbalis Öster anlände då till Stockholm
såsom påflig vikarie, och undfick konungens öppna
bref, att hafva inseende öfver alla katbolska
kyrko-ärender i Sverige, hvarjemte ett rum i norra
flygeln af stadshuset uppläts till inrättande af ett
kapell, hvilket invigdes d. 11 April 1784. Öster
afreste snart och en abbé d’Ossary blef församlingens
förste egentlige pastor. Sedan tillräckliga medel
hunnit insamlas, blef likväl katbolska församlingen
betänkt på uppbyggandet af en större och
värdigare kyrka, hvilken förlades till Norra
Smedjegatan och högtidligen invigdes d. 16 Sept. 1837.
Dess nuvarande pastor är Studacb, tillika vicaire
apostolique härstädes.
Hatrineberg, en kungsgård i Låstads socken af
Skaraborgs län, består af 2 mtl. och är anslagen
till löningshemman åt konungens
befallningshafvande i nämnde län. På denna kungsgård föddes, d. 9
Mars 1735, den namnkunnige kemie-professoru
Torbern Bergman.
■latrinefora pappersbruk, samt derinvid belägna
Susanuefora finbladiga säg, samt vadmals- och
skinnstampar, nära intill Mariestad, med det
ypperligaste läge invid ån Tidan. Pappersbruket har
åren 1800 och 1801 blifvit uppfördt af en Engelsk
byggmästare. Här finnes stor och rymlig trädgård
med tvenne boningsbus, och byggnad för
bruksar-betarne. Sågen och stampen äro belägna pà en
holme midtför bruket.
Katalftaa, annex till Sjörup, beläget i Ljunits
härad af Malmöhus län, mil V.N.V. från Ystad.
Ilär märkes: Kaddesjö gård, 1mtl. frälse, är
till man- och ladugård välbyggd och innehafves af
Del. II. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
