Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
360 Kavalleri-Inspektörer.
Kedkevare.
tider uppsattes rytteri genom adelns rusttjenst,
hvilken, med deremot svarande frälsefrihet, var
sjelfva grunden för adelns tillvaro såsom ett eget
stånd. Nu mera utgår denna rnsttjenst icke mera
in natura, otan kavalleriets uppsättning beror dels
på indelningsverket, dels på anvärfning.
Kavalleriet inom Svenska hären utgöres af lifgardet till
häst 400 man, lif-regementets dragon- och
husar-korpser, hvardera om 500 man, Smålands och
Skånska husar-regementema, det förra 500, det
senare 1,000 man starkt, Skånska
dragon-regemen-tet om 1,000 man, samt kronprinsens
husar-regemente och Jemtland* hästjägare-korps, det förra
om 600, den senare om 200 man; tillsamman
4,700 man. Af dessa äro lifgardet till häst och
kronprinsens husarer värfvade, de öfriga af
rust-hålls-natur, d. v. s. indeldta. Såsom regementernas
namn utvisa, äro kavalleri-trupperna till större
delen förlagda i södra Sverige; lif-regementets
dragoner och husarer tillhöra likväl indelningarne i
mellersta Sverige, förnämligast Upland och
Nerike ; men deras indelning går äfven in öfver
YVest-manlands och Westergöthlands gränsor. Lifgardet
till häst ligger i Stockholm. Kostnaden fur alla
dessa kavalleri-korpser utgör vid pass 1,203,778
R:dr. Dyrast äro Skånska dragonerna och
husarerna, hvilka äfven äro de talrikaste, utgörande
hvardera 1,000 nummer. De kosta omkring 223
à 225,000 R:dr hvardera; men i förhållande till
sin ringa nummerstyrka är lifgardet till häst det
dyraste, och kostar 182,000 R:dr, hvaremot
Jemtlands hästjägare-korps, utgörande halfva antalet
emot lifgardet till häst, underhålles med 29,000
R:dr. I alla dessa uppgifter är dock det ridande
artilleriet icke beräknadt.
Havalleri-inspektOrer kallas de högre
militärpersoner, som utöfva distriktchefs-einbetet i
afseende på trupperna till bäst. Hela kavalleriet har
en gemensam inspektör, hvars embete likväl
förrättas för närvarande af tvenne andra
generals-personer, en för det första och en för de öfriga
militär-distrikterna. Kavalleriet bar på detta sätt
sin egen inspektion, oberoende af den allmänna
indelningen i militär—distrikter.
Heder, Xil*, en lärd antiqvarie, född i
Stockholm d. 20 Mars 1659. Fadern var handlande och
kommissarie i banken. Hans vilkor tilläto honom
att bekosta en utländsk resa åt sonen, hvilken
tidigt röjde anlag för lärdomsbanan. Han fick
härunder besöka icke blott Danmark, Tyskland och
Böhmen, ulan äfven Italien, Estland och Ryssland.
Återkommen till fäderneslandet och känd genom
sina antiqvariska kunskaper, uppdrogs honom att
ordna en mängd gammalt mynt, som förvarades
på kongl, bibliotheket, i hvilket värf ban hade till
medarbetare grefve Wrede och Elias Brenner. År
1697, således först vid 38 års ålder, blef han
assessor i antiqvitets-kollegium, den högsta
förmån ban både uppnådde och eftersträfvade, ty då,
efter Peringskjölds död år 1725,
riks-antiqvarie-beställningen erbjöds honom, ansåg han sig för
gammal att emottaga den, hvarföre han undaubad
sig densamma. Han torde hafva ärft någon för-
mögenhet efter sin fader, och då han var ogift
och hade få behof, ägde han tillräckligt for sin
bergning, hvarföre ban också sjelf säger, alt ban
aldrig varit fattig, aldrig rik. Han tillbragte ett
fromt, stilla, flitigt och förnöjsamt lif, i kretsen
af några vänner, hvilka ban högt värderade och
af hvilka ban värderades, och det adelskap,
hvartill han blifvit upphöjd år 1711, utslocknade med
bonom vid hans död d. 17 April 1735. Har
utgifvit en mängd skrifter, särdeles i numismatikeo.
Kedjebo, jernbruk. Se: Ferna-verken.
Hedjesklir, det urgamla namnet på Riddarholmen.
(Se detta ord.)
Kedkevare fjäll och grufvor, i Jokmoks
församling af*Luleå Lappmark, 6 mil i V. från
Qvik-joks kyrka och lika långt från Norska gränsen,
samt 35 mil från Luleå stad, öfvergår alla
omkringliggande fjäll i böjd, och skyarne stryka
nästan ständigt derpå, hvilket synes förorsaka,
särdeles vintertiden, ständig stark blåst och urväder,
samt ohelsosam luft. Kedkevare silfvergrufvor
blefvo uppfunna år 1657, arbetet börjades för kronans
räkning, och Qvikjoks smälthytta uppbyggdes år
1661, 5 mil från grufvorna. Som malmen ej var
beständig och verket drefs med förlust för kronans
räkning, så lemnades det till vidare försök år 1681
åt enskildta delägare från Luleå stad och landsort,
hvilka, sedan de i 6 år underhållit brytning och
smältning, och arbetet ej kunde bära dess
omkostnad, återlemnadc detta silfververk till kronan.
Konungen förordnade, att dessa försök skulle
fortsättas med årligt understöd af 3,000 dal. s. m. af
statsmedlen, jemte tillverkningens värde, och
arbetades åter grufvorna för kronans räkning till år
1699, då den så kallade Westerbottniska
bcrgs-lags-socieleten inrättades, hvilken åtog sig, alt,
jemte koppar- och jernverken i Torneå Lappmark,
drifva detta silfververk, och skedde
grufbrytnin-gen vid Kedkevare och Alkevare till och med år
1702, dä detta silfververk med konungens tillstånd
ödelades. Sedan har ej någon vidare
grufvebryt-ning blifvit verkställd, utom några skott, som en
och annan låtit spränga vid dessa
malmanledningar, ehuru först brukspatron Steinholtz år 1745
och sedan kapiten Meldercreutz år 1769, och
derefter några andra anmält sig att upptaga delta
silfververk, hvarpå likväl ingen verkställighet följt.
Af Kedkevare malm tillverkades år 1662 vid
Qvikjoks silfverhytta 54 marker silfver och 1663
tillverkades 39 marker, och för de följande åren
finnes dels ej fullständig underrättelse, dels har
smältning ej blifvit verkställd alla år. Öfversta
afsättningen af del fjäll, hvarå grufvorna äro belägna,
sträcker sig till 150 famnars längd och 60
famnars bredd. Fjället är ofvanpå alldeles kält, utan
växter. I detta berg Gnnas mägtiga q vartsgångar, i
hvilka anträffas groftärnig blyglans och svafvelkis, i
körtlar af 2 till 4 fots bredd. På en längd af
108 famnar bar sådan malm blifvit uppsprängd i
dagen, och finnes den bredaste malmen midtpå
höjden af fjället, och dessutom på alla sidor
insprängd i qvartsen. Malmen bar hållit 5 till 6
lod silfver efter centner, och 20 till 30 proc. bly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
