Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kihl.
Danmarks socknar, i Fyris-ån och derigenom i
Mälaren, hvaremot Kihls norra sjö, Raslen, bildar ett
vattendrag, hvilket går åt Österby bruk och
således först på en lång omväg utlöper. I socknens
norra ända och Rasbo härads allmänning är
anmärkt Skalby jerngrufva, uppfunnen omkring 1683
af Ilenrik De Geer och Måns Steflansson; försök
hafva fordom blifvit anställde af en brukspatron
P. Lagerholm. I denna socken märkes Årby
säteri, mil från Upsala. Egendomen, jemte
underlydande hemman, består af 10 oförm. mtl. och
bar tillhört slägterne Scbildt och v. Post, samt
äges nu af framl. II. Ex. grefve Magnus Brahes
d. ä. arfvingar. En vidskeplig sägeo förmäler, att
på Kröhlinge ängar i denna socken syner visat sig,
hvilka förebådat förändringar i rikets styrelse. Uti en
titellös skrift, hvilkens företal, dateradt d. 17 Dec.
1733, uppgifver densamma vara en öfversättning
af ett, före 1680, utaf prof. Joh. Schefferus på
Latin författadt arbete, läses (sidd. 20—23)
följande derom: "Samma dag fältslaget vid Lutzen
hölls, hvilket för Konung Göstaf Adolfs dödsfall
skull nog bedröfveligt var, dock till sin utgång
fröjdefull, tå voro tvänne, om nattetid, på
vägen stadde vid Rasbokihl uti Upland; när the
kommo midtpå ängen, som vid kyrkian ligger, få the
böra så stort buller af fäktande folk, så mycket
skri af tbem, som upmuntra, slå, fly, gå på, så
mvcken knall af styckeskott, att the blefvo belt
förskräckte och ej visste, hvart the sig vända
skulle, eftersom the på stunden tyckte sig falla uti
fiendens bänder. Ocb ehuruväl the uti mörkret
icke klart se kunde, trodde the sig likväl vara
bardt när faran och sin undergång, till dess tbe,
framkommande uti grannelaget och under
förskräckelse afvaktande dagsljuset, befunno sådant buller
vara spökaktigt, eftersom intet krigsfolk på
slättmarken var. Icke långt tberefter kommo tidender
om en herrlig seger, som ’Konungen erhöll emot
Kejsaren, dock therhos sorgelig för Konungens
mistande." — "K. Carl Göstaf rustade med all makt
till krig emot Polen, dock voro få om Konungens
och tillrustningens ändamål underrättade. Vid
samma tid, nemligen 1655 uti Februari mänad,
kommer en soldat något sent till predikan gående,
och ser på förberörde plats, nära vid kyrkian, en
stor hop beväpnadt folk fäktande sins emellan.
Sådant berättar ban straxt för några sina
grannar. Strax föres mummel i kyrkian om fiendens
inbrott. En hvar, utaf fara för sig och the sina,
skyndar sig ut, och följer presten sjelf med. Så
snart tbe utkommo, fingo tbe se tvänne
fullkomliga krigshärar träffa sins emellan på en stor äng,
ä norra och södra sidan om kyrkian. Största
delen trodde saken sig så i sanning förhålla; så rent
och klart syntes altsammans: hästar, karlar,
betsel, pistoler, pikar, spjut, värjor, och huru theo
ene bögg efter theo andra; huru man eftersatte
the flyktande, ja, huru tben ene förföljde then
andre i buskarne, samt med värjor och pistoler
mördade. Ther nära intill voro tvänne skeppsflottor
med master, käbbel, i luften spelande flaggor och
utspäuada segel, samt med mycket båtsfolk och
Kiirunavaara. 369
krigsfolk theruppå, af hvilka några sårade eller
döde tycktes stupa i sjön. Med ett ord, bär
fattades ingenting i sanningen; elden sprutade utur
stycken och pistoler, och rök uppsteg som tjock
moln; dock hördes intet gny som i andra fältslag.
På sidan gick af och an, såsom åskådare af
fält-slagtningen och dess utgång, en man af större
längd än en menniska, med fotsid kappa och
ned-släppt hatt, hvilken strax förfogade sig till
närmsta by, och, så snart ban tit kom, försvann
tillika med allt thet öfriga. Nästan en månad
tberefter syntes på samma mark en hop svartklädt
folk, med släpande kappor och belt breda hattar,
dock stillastående orörlig, likaledes strax
bortsvin-nande ur ögsynen. Att häraf thet ena betydt
kriget med Polen, Dannemark och thet flera, thet
andra Konungens altför bastiga frånfälle, vill
ingen tvifla om." — Socknen består af 34 £ mtl.
med 620 invånare. Af dess areal, 14,719 tunnl.,
äro 350 sjöar och kärr. Adr. Upsala.
Hihlafors-verken, i Gefleborgs län, bestå af
jernbruken Kiblafors och Annefors i Hanebo
socken, samt Tönsbammar i Skogs socken. Hihlafors
och Annefors hafva 7 härdar och 3,600 skepp:d
priv. årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammarskatt utgöres med 36 skepp:d. Vid Hihlafors,
hvarest stålugn tillika finnes, begagnas äfven
val-lon-smidesmetboden för någon del af tillverkningen.
Vid Annefors finnas flera spik- och
manufaktur-verkstäder. Tönshammar har 2 härdar och 1,200
skepp:d priv. årligt smide af eget tackjern, l»it—
flyttadt från Kihlafors. Hammarskatten är bär 12
skepp:d. Afsättningsorter för tillverkningen äro
Söderhamn, Gefle och Stockholm.
Sinidesslämp-larne äro trenne: R &* C; ett bakvändt R
sammanbundet med K; •R’. Bistämpeln är \V—n. Ägare:
P. C. Rettig.
Hih|gbergen. Frän gränsen af Westmanlands
län till Rosvalens utlopp, sänker sig höglandet
med sakta lutning och förlorar sig i slätten; men
1 V. om denna sjö uppskjuta med^ns 600 till 700
fot höga bergkullar, som, efter Jerleàns
genombrott, bilda de s. k. Kihlsbergen, hvilka, i
förening med den allmänna landtryggen, fortgå i S.V.
rigtning genom Lekebergs bergslag till S. om sjön
Mullen, öfverallt branta och oländiga,
sönderdelade af smala, med kärr och måsstf fyllda
dalbottnar, samt på östra sidan stupande mot slätten i
tvärbranta bergväggar, hvilka i allmänhet böja sig
400 till 500 fot öfver det nedanom dem liggande
låga slättlandet. Emellan sjöarne Mullen och Ölen
öfvergå de branta bergen t ill utplattade skogsberg
och jordhöjder, som sänka sig till slätten på
omkring 300 fots böjd öfver hafvet; men
landtryggen fortgår med ringa böjd och bredd mellan Ölen
och Möckeln samt V. om sjön Toften, till
gränsen af Skaraborgs län, der den ånyo uppstiger till
högre berg på skogshöjden Tiveden, och förenar
sig med den bergstrakt som omger Wetterns
norra del. Från dessa berg utskjuter äfven
landtböj-den Käglan (se detta ord).
Kiirunavaara jernmalmsberg i Torneå Lappmnrk,
2 j mil i vester från Jukkasjärvi kyrka, räknar 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
