Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KMochowKrOm.
Klingim.
385
gjorde ban sig känd genom sin atomordentliga och,
pà den plats ban innehade, för Svenska namnet
föga hedrande hushållsanda. Han ansågs för rik;
men icke desto mindre befanns bans bo vid hans
död d. 23 Nov. 1821, vid nära 86 års ålder, i
konkurstillstånd. lians son,
HlinckowstrUin , Axel Leonard,
kommendörkapten vid flottan, R. S. O., född år 1775, död
år 1837, är känd genom sin Resa i Förenta
Staterna, utgifven år 1818, med en dithörande Atlas.
Hans broder,
Hliuckowstrttui, Otto Wilhelm , gick, såsom
öfverste-löjtnant, kammarherre och R. S. O., år 1816
i Rysk tjenst, der han först var landshöfding i
Wiborgs lan, blef sedan ledamot och ordförande i
Finska senatens ekon. departement, geheimeråd,
general-löjtnant, riddare af flere Ryska ordnar. Han
har numera tagit afsked ur kejserl. senaten.
Klinga, frälse-säteri i Borgs socken af
Östergötb-land, 4 g mtl., är bygdt till säteri af presidenten
A. Liljehök. Trädgården är vacker. På ägorna
märkes på en berghäll ett hedniskt offeraltare,
bestående af en stor flat sten, lagd på fyra mindre.
Hlingbo hytta, i Karbennings socken af
West-manland, uppbyggd i konung Gnstaf II Adolfs tid
och omnämnes 1651. Här bar äfven varit
stång-jernshammare med bärd och 50 skepp:ds smide;
men finnes vara ödelagd redan 1734. Hyttan är
taxerad till 15 Iisp:d per dygn.
Hlingenberg, Carl, sekreterare vid Upsala
universitet, och kusin till fru Nordenflycht, samt
medlem af hennes vittra gille och medarbetare i Våra
Försök, hedrades vid sin död d. 28 Jan. 1757 med
ett af benne författadt skaldeqväde, kalladt:
Skuggor af en Forlorad Vän eller samlade Tankar öfver
Secreteraren vid Academien i Upsala, Herr Carl
Klin-genberg. Är för öfrigt känd af en skrift: Om
koppors ympande och en öfversättning af Davenants
afhandling: Angående sattet att vinna uti
handelsvågen.
Klingenstjerna, Samuel. Majoren Zacharias
Klingenstjerna (se: Khngius), som stupade ander
Carl XH:s fälttåg i Sachsen, hade en son, hvilken
vid detta sorgliga tillfälle var endast 8 är
gammal; men som derföre icke blef faderlös. Hans
moder bodde nemligen i Linköping, och biskopen
derstädes Spegel, tog vård om gossens
uppfostran, hvilken besörjdes så väl, att ban vid 18 år
kunde begifva sig till Upsala, der ban började
stadera juridiken. En händelse förändrade likväl
riktningen af bans studier. En offentlig förebråelse, som
ban erhöll af professoren, för det han bullrat
under en föreläsoing, gjorde sådant intryck på bans
ömtåliga sinne, att han beslöt hädanefter studera
på egen hand och läste således bland annat
Puffen-dorfs arbete öfver natur- och folk-rätten. Några
satser deri, hvilka föreföllo houom mörka, och
hvarom ban rådfrågade sin fordne informator,
förskaffade honom af denne det råd, at t om han ville
känna saken med mathematisk visshet, borde han
hafva studerat mathematiken. Detta förmådde
honom att läsa Euklides, och härigenom fick han först
begrepp om sin rätta kallelse, som tydligen var
denna vetenskap. Han ingick visserligen i
kammar-kollegium; men utan egentlig smak för de
tröga göromålen, och då han år 1723 utgaf ett par
afhandlingar i Acta litleraria Sueciæ, hvilka
ådrogo honom allmän uppmärksamhet, beslöt han att
helt och hållet egna sig åt mathematiken. Han
blef ledamot af vetenskapssocieteten i Upsala,
erhöll det Helmfeltska stipendium, företog en utländsk
resa och studerade under Bernnlli och Wolff,
genom hvilken sistnämndes förord han år 1728
befordrades till malh. professor i Upsala, ehuru dä
endast 30 år gammal. För att gifva sina
föreläsningar ett ökadt behag, företog ban sig att
krydda dem med fysikaliska experimenter, och visade
bland annat luftpumpen, som förr icke varit sedd
i Upsala. När Dalin genom en intrig blifvit skiljd
från lärare-befattningen för kronprinsen Gustaf,
uppdrogs denna af ständerne ät K., hvilken
be-striddc den till år 1764, då bans sjukligbet
förmådde honom att söka ett biträde, hvartill
professor Ferner ntsågs. Såsom ett prof pä sättet
huru ban förstod gifva sin kunglige elev nyttiga
lärdomar, berättas följande anekdot: En gäng satt
prinsen, omgifven af sina unga kavaljerer, eller
rättare: lekkamrater, och utdelade åt dem
allehanda höga embeten, som skulle tillfalla dem, när
han en gång blifvit konung. K. frågade om han
dervid skulle belt och hållet förgätas? och
försäkrad af prinsen, att äfven han skulle erhålla hvad
han önskade, svarade ban, att han vore gammal
och för sin del ingenting begärde; men att ban
hade en trogen och tillgifven tjenare, för hvilken
han anhöll, att han måtte få bli H. K. H:s morian.
"Är han då svart ?" frågade Gustaf. — "Nej",
svarade K., rmen han blir väl, endast han får
sysslan." Han erhöll ander denna tid åtskilliga prof
af konungens välvilja, i det ban utnämndes till
kansliråd, stats-sekreterare och R. N. O. llan dog
d. 26 Okt. år 1765, i en ålder af 67 år, och
drottningen lät begrafva honom på Lofö
kyrkogård, under ett monument, der han hvilar vid
sidan af Dalin. Hans skrifter utgöra en samling af
mer än 200 afhandlingar i geometri, algebra,
mekanik, optik och astronomi, men hvilka, i brist af
förläggare, aldrig blefvo fullständigt utgifna.
Endast några få utkommo på trycket, såsom:
Muschen-brocks Elementa Physicæ, öfvers.; Åminnelsetal
öfver Polhem; Åtskilliga afhandlingar i
vetenskapsakademiens och societetens handlingar, m. fl. K.
ansågs som en af sin tids störste mathematici och
var medlem af flere utländska lärda samfund.
Klingius, Zacharias, son till kyrkoherden
He-dingias i Kräklinge församling i Nerike, der han
föddes antingen 1603 eller 1610, blef
huspredikant hos friherrinnan De la Gardie, derigenom känd
af rikskansleren och utsänd till Tyskland, der han
år 1647 blef tbeol. doktor i Wittenberg. Efter
hemkomsten drottning Christinas hofpredikant,
kyrkoherde i Nyköpings vestra församling, sedermera
general-saperintendent i Lifland och prokansler för
Dorpts akademi, men hvilken plats ban måste
lemna vid Ryssarnes inbrott i Lifland år 1656.
Medan Carl Gustaf innehade Seland år 1659, förord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
