Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
390
Klockgroda.
K|og|er.
anslogos af konnng Carl XI ntaf kronans mark,
eller hafva blifvit inköpte af församlingarne. En
del församlingar hafva intet klockarebol, ntan
endast en gärd, der klockaren njnter busrum.
Klockgroda (Bombinator igneus), ett till
amfi-biernes fjerde ordning och grodornas familj
hörande djur, af 1 £ tums längd, med 2 tums
länga ben; till färgen ofvan gråbrunt eller orent
olivgrönt, inunder rödgult med blå fläckar; kroppen
ofvan tätt beströdd med vårtor. Tillhör
egentligen södra Europa; men finnes äfven i Skåne, dit
den, likasom till Danmark och Hven, blifvit införd
af Danska rikskansleren Peder Oxe, hvarföre den
ock på sistnämnde ö kallas Peder Oxes fröer. De
utmärka sig genom det ljud, som do låta höra frän
djupet af källorna, under fortplantningstiden i Maj
och Juni, samt äfven annars vid väderskiften, och
hvilket liknar en på afstånd börd klockringning,
hvaraf de fått sitt namn.
Hlockgropen * ej långt från Mora kyrka i
Dalarne, är en liten till hälften nedfallen jordkulle
af en slättåker, vid landsvägen nära prostgården.
1 konung Gustaf I:s krönika af Girs anföres, att
Gustaf Eriksson från denna kullo år 1520 vid
jultiden tilltalat allmogen, om det förtryck Christian
II öfvade mot fäderneslandet. Detta motsäges
likväl af sägnen i orten, enligt hvilken konungen
vid detta tillfälle skall hafva tilltalat dem från ett
annat ställe, kalladt Badstufvubacken. Konung Carl
XIV Johan hade beslutat att här låta uppföra en
minnesvård af porfyr.
Hlockiioir, I". M., har 1749 utgifvit: Politica
eller Inledning till läran om Borgerliga samhällens
regering. Hans lefnadsförhållanden äro obekanta.
Klockljung, kopattar (Erica Tetralix), en liten
buskväxt, hvilken förekommer på stora
ljunghedar endast i de södra och vestra delarne af riket,
och ej längre i öster än vid Wexjö. Ilar ingen
hushållsnytta; men är utmärkt för sina vackra
blommor.
Klockrike, cn sorken med Brunneby, belägen i
Bobergs härad af Östergöthlands län, Gullbergs
och Bobergs förenade kontrakt af Linköpings stift,
2 mil N.V. frän Linköping. Den fordna kyrkan
var en af de äldsta i länet och genom i fordna
tider skedde tillbyggnader, korskyrka. År 1567,
då Danskarne härjade i Östergöthland, tillfogades
kyrkan mycken skada, hvilken först genom Gustaf
II Adolfs ädelmod blef förbättrad; men förföll åter.
Den nya eller Josefina-kyrkan grundlades 1822,
sammanbyggdes med Brunneby och fullbordades 1926.
Den resliga klockstapeln, af ålder kallad Helge Björns
Horn, uppbrändes den 10 Juli 1819 af åskeld. Norr
om kyrkan märkes en grifthög, kallad Gislegraf.
Öster oin kyrkan i Täcktö gärde, är ett åkerstycke
kalladt Jullyckan, emedan här på samma ställe
fordom skall stått ett slag emellan Svenskar och
Danskar, hvarefter vapen funnits. Man förmodar att
slaget vid Gesiilren (se detta ord) skall hafva stått
här vid Gisles graf. Icke långt från kyrkan är en
källa, kallad Helga Björns Hàlk, hvaruti man
fordom offrat. Vidare märkes här i socknen:
Karstorp, 2 mtl. berustadt säteri, med underlydande
Kullersbo i Flistads socken. Har tillhört slägterne
Banér, Kyle, Krusebiörn, Wolfeldt och Nordqvist.
Hassla och Walslad, äro tvenne välbyggda
sätesgårdar, den senare med tegelbruk och
lerkärlsfabrik. Pastoratet hör till 3 kl. reg. och har 2,026
invånare. Socknen innefattar 301 mtl. Dess areal
utgör 6,665 tunnl., af hvilka 60 äro sjöar och
kärr. Adr. Linköping.
Klockspelet i Tyska kyrkan i Stockholm,
förtjenar något närmare kännas, såsom det enda i riket.
Tyska församlingen, hvilken, under senare hälften
af 1600 och förra hälften af 1700-talet, var vida
mera talrik och förmögen än nu, inköpte detsamma,
för den då för tiden betydliga summan af 3,534
R:dr, från Amsterdam, hvarest det förfärdigades af
en Hamburgare Frantz Hemonii. Det består af 28
större och mindre klockor och innehåller således
24 oktav. Derpå speltes första gängen den 18
Juli 1666 och fortfor så hvarje dag; men hvilket
sedan inskränktes till endast tisdagar och
fredagar, såsom ännu sker.
Klocksten kallas en art grof jernbinda, d. v. s.
en bergart som utgöres af en ytterst intim
blandning af hornblende, qvarts, glimmer och jemmalm,
hvilken förekommer uti Bohuslän, och bar
egenskapen att ljuda som en tackjernsbäll, dä man slår
derpå med en hammare.
Klockupproret. Se: Bondeuppror, I del. sid. 156.
Klokhet har ligan I nacken, ett gammalt
Svenskt ordspråk, betecknande, att den kloke ser
sig väl för innan ban handlar.
Kloo, Johan, var född i Skåne på 16 70-talet,
gick, efter slutade studier, i krigstjenst vid prins
Fredriks regemente uti Brabant, och bivistade flera
fälttåg derstädes, återvände sedan till Sverige,
der han blef kapiten vid öfverste von der Notbs
femmännings-regemente och befordrades till major;
men utnämndes år 1717 till häradshöfding i
Jönåkers in. fl. härader i Södermanland, kort derefter
till lagman i Enköpings läns lagsaga, adlades 1733
och dog 1739 barnlös i Prag.
Klorocka, pankrocka (Raja clavata), en tvärmundt
broskGsk, hvars kropp är sparsamt försedd med
vid basen stjernformiga taggar, och som
förekommer, ehuru sällsynt, i Kattegat.
Kloster. Klostren i Sverige voro ej jemnåldriga
med kristna religionen derstädes; ty oaktadt
kristendomen infördes i slutet af nionde århundradet,
blef landet ej kristligt, uti egentlig mening, förr än
i början af elfte århundradet, och något kloster
torde derföre svårligen hafva funnits härstädes före
denna tid. Våra munklegender föregifva, att ett
Benediktiner-kloster uppbyggdes år 836 uti Björkö,
och ett annat af samma orden år 853 uti
Öster-götbland, kalladt Munkeboda; men om man
betänker den svårighet och det motstånd, som uti ett
alldeles hedniskt land mötte den kristna
religionens predikande, blir detta påstående om
klosterbyggnaden mindre troligt. Några utländske
prester, om de haft stort följe med sig, torde
svårligen kunnat, ja icke ens dristat, anlägga så
kostbara byggnader, hvilka måste företagas med
konungens eller folkets bifall, och på någonderas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
