Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karleby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HlyaendorlT.
Klädesfabriker.
395
slags väg leder nppåt höjden, synas lemningar af
tvenne ringmurar.
Kljsendorir, Gustaf, var hofjunkare hos Carl
XII och blef dödskjnten i kalabaliken i Bender ir
1713.
Klageriip, frälse-säteri, 6J mtl., beläget i
Hy-by socken af Malmöbos län, med en skattlagd
väder- och en vattenqvarn. Gårdens byggnader
bestå till mangård af stenmur och ladugård af
korsvirke. Den bar vidlyftig och god åker och äng,
synnerligen genom de i senare tider gjorda
betydliga odlingar, mycken torfjord, men alldeles ingen
skog. Säteriet räknas bland egendomar i Skåne
med en större spannmåls-afkastning. Det bar
pa-tronat-rätt till Hyby pastorat och äges af
framlidne frib. Trolles efterlemnade barn och
bröstarfvingar. (Om de npproriske Skånske böndernes
nederlag härstädes, se: Bonde-uppror, Del. I, sid. 158.)
Hlå icke allt soin kliar, ett gammalt
talesätt, hvarmed förstås, att man icke bör vara
alltför nogräknad.
HIÄinask, skabbflott (Acarus scabiei 1.
exulce-rans), en till ordningen krypare hörande insekt af
orslägtet, hvit med 8 röda fötter, bakfötlerna
mycket länga, och på hvar och en af de fyra bakre
ett långt borst, samt för öfrigt liknande or; men
mycket mindre, så att den knappt kan upptäckas
med blotta ögat. Detta lilla djur förorsakar skabb,
sålunda att det, isynnerhet på vissa ställen af
kroppen på menniskan, samt ofta äfven andra djur,
genomtränger öfverhuden och gräfver sig en gång
derunder, hvaraf uppkommer en häftig klåda med
åtföljande inflamation och vargöring, så alt en
liten blåsa eller qvissla bildas omkring dem, ur
hvilken de kunna med en lansett eller nålspets
nttagas. De springa mycket fort, så att ofta
ett hastigt vidrörande ger dem tillfälle att
öfverflytta sig från en person till en annan, och de
kunna lefva temligen länge utan att vistas på
något djur, om de blott ej sakna fuktighet och
värme, i följd hvaraf de äfven kunna öfverflyttas från
en skabbsmittad person till en frisk genom kläder,
möbler och redskap. Redan Linné visade detta
vara förhållandet, och detta bar sedermera genom
ytterligare forskningar blifvit bekräftadt; men icke
desto mindre har förhållandet liera gånger blifvit
bestridt.
Kla månan, en lösen som begagnas i pantlekar.
Ögonen förbindes på den pantskyldige, och i bans
(bennes) hand lemnas en papperslapp, hvilken ban
(hon) skall antända på ett ljus. Att detta lyckats
erfar han (bon) oftast blott af lågan, som
bränner mot fingrarne, och hvartill de öfriga
deltagarne bruka vara bebjelplige.
Kläckeberga, annex till Dörby, beläget i
Norra Möre bärad af Kalmar län, | mil N.V. från
Kalmar, vid hafvet, blef tillika med Dörby år 1621
prebende till biskopen i Kalmar. Kyrkan är
urgammal, anlagd i en borg, af hvilken lemningar
ännu synas; nedskjöts af Danskarne d. 5 Dec. 1611,
blef sedan förbättrad och tillbyggd, 1634 och 1730.
Borgen hade besättning och krigsfolk ännu i
konung Gnstaf I:s tid. I denna socken märkes: Kläc-
keberga gård, 6f hemman, belägen i en vacker
nejd, -J mil från Kalmar, är ett urgammalt säteri,
ägdes 1387 af ståthållaren på Kalmar slott, Ficke
von Fitzen. Det bar sedermera tillhört slägterne
Rääf, Enander, Gyllenadler, Skyttenhjelm, De la
Gardie och general-majoren frih. Abraham
Cron-bjort (se detta ord), känd för sina många
bedrifter i partikrig emot Ryssarne under konung Carl
XII. Sedermera af slägterne Rothlieb, Ulfvenklou,
Berg von Linde samt häradshöfdingen G. Harmens,
hvilken ökat godset med flere hemman, belt och
hållet ombygdt gården till den prydlighet och
beqvämlighet den nu äger, anlagt trädgårdar, samt
ganska mycket förbättrat egendomen genom
till-köpande af flere hemman, så att den nu är en af
de fördelaktigaste i orten. Ilär förvaras en stor
pokal, med tvenne mindre, som tillhört biskop
Skyltenhjelm, och kallas Kläckeberga Skräcka. —
Kärrstorps egendom, består af Stora Kärrstorp, 1
mtl. frälse-säteri, Lilla Kärrstorp, tegelbruket, m. m.
Stället bar tillhört slägterne Rothlieb, Anckarsvärd,
v. Segebaden och Forssman. På ägorna Gnnes en
märkvärdig stensättning och vid Kylinge by en
annan. War snäs gafs på 1400-talet af Bengt
Knutsson Ulf till Stäflö till Dominikaner-klostret i
Kalmar, i syndabot för det han ibjälslagit en
klosterbroder. ßjorkenäs (se detta ord). Kläckeberga skans
bar stått invid kyrkan. Den innehades 1436 af
konung Erik XlII:s trupper, samt anfölls och intogs
samma år af de Svenska, under riksrådet Nils
Stenssons anförande, som härifrån oupphörligt
anföll Kalmar. Skansen erhöll nu en besättning,
under befäl af Bengt Gottskalksson Ulf och Gustaf
Laurentsson Sneckenberg, hvilka skulle hindra
slotts-berrn i Kalmar från allt ströfvande i trakten och
afskära all tillförsel till staden frän landsidan.
Samma skans intogs år 1470 af riksföreståndaren Sten
Sture d. ä. och erhöll vid detta tillfälle 60 mans
besättning; men ej långt derefter bestormades,
intogs och förstördes den af konung Christian I,
på det ban sedermera skulle kunna bemägtiga sig
Kalmar slott. Då Dacken 1543 belägrade Kalmar,
stod bär vid kyikan ett af hans läger, hvarifrån
han d. 2 Mars, med förlust af 100 man, blef
drifven af ståthållaren Germund Svensson. — Socknen
innefattar 33 J mtl. och har 1,006 invånare. Dess
areal utgör 8,262 tunnl., af hvilka 80 äro sjöar
och kärr. Adr. Kalmar.
Kläder hedra mannen, ett talesätt, liktydigt
med: Som man är klädd, så blir man bädd.
Klädesfabriker samt andra yllefabriker synas,
vid manufakturernas införande i Sverige, ehuru
med saknad af inhemska råämnen, hafva baft
mera framgång än andra. Redan drottning Christina
gaf privilegier och ett tillräckligt utrymme på
Munklägret (nu mera Kungsholmen) åt en Anders
Slorff, till anläggande af vantmakeri eller
klädesfabrik. Ären 1646 meddelade samma drottning
privilegier å vantmakeri i Norrköping åt Joach.
och Pet. Danckwardt, och 1650 åt Gert Ströming.
Den första klädesfabriken i sistnämnde stad synes
blifvit anlagd 1674, hvilket år kommerse-kolleginm
utfärdade resolution för Abel Becker och dess der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
