Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400
Kolppelikür.
linlallnge.
de hela näbbspetsen, näsborrarne små, ovala,
liggande närmare denne; iris svartgol; benen
rostgula med svartgrå simmhinnor; stjerten vigglikt
afrundad, bestående af 16 pennor; vingarne
spetsiga; skulderfjädrarne nedhängande, i en eller
begge kanterna svarta; på slaksidorna ligga äfven
långa hvita fjädrar med svarta kanter. Hannen i
vin-terdrägt har hufvudet och öfverdelen af halsen
svarta, skiftande i grönt eller purpur; en stor rund
hvit (läck framom ögat vid näbbroten. Nedra
delen af halsen, bröstet, magen och sidorna hvita;
ryggen, öfvergumpen, öfre stjerttäckarne, främre
och mellersta vingpennorna, inre skulderfjädrarne,
samt vingkanterna glänsande svarta. De mellersta
vingtäckarne och de mellersta vingpennorna hvita,
hvarigenom en stor hvit fläck bildas längs efter
den hoplagda vingen, de yttre skulderfjädrarne
hvita och svarta, hvarigenom en mindre, afbruten
hvit fläck tillkommer ofvan den förra. Nedra
vingtäckarne och skänkelfjädrarne svarta;
sjertpennor-na svartgrå, nedre stjerttäckarne hvita. Honan
är mindre än hannen och har hufvudet samt öfre
delen af halsen enfärgade, mörkt rödbruna;
derunder en hvitaktig ring kring halsen; nedre delen af
denna samt sidorna och undergumpen mörkt
askgrå; frampå halsen ljusare med hvitaktiga
fjäder-kanter. Bröst, buk och nedre stjerttäckarne
hvita; framrygg, skuldror och vingtäckare svarta
eller svartaktiga glänsande med blågrä fjäderkanter;
bakrygg, öfvergump och utsidan af skänkeln
svarta, enfärgade, glänsande; en stor aflång, nästan
tvådelad hvit fläck på vingarne och hvitaktiga
kanter på den mellersta vingtäckaren. Drägten för
öfrigt hos begge könen olika, så väl efter olika
ålder, som olika årstider. Knipan tillhör
egentligen de mellersta delarne af vårt land, och synes
hafva sin förnämsta kläckort emellan 62 och 67°;
men förekommer och kläcker till och med så väl
längre i norr, som i söder, från Herjeådalen
ända till Skåne, ehuru sparsammare. Ilon är ingen
egentlig flyttfogel, ulan flyttar blott andan isen, samt
trifves äfven i de kallaste trakter, der öppet vatten
linnes; dock utflyttar en del till sydligare länder
i November och återkommer i Mars. I kläckorten
är bon tam och orädd; men under vandringen
skygg och liflig. Hon dyker förträffligt och
upp-henitar sålunda födoämnena, hvilka utgöras af
vatteninsekter, skaldjur, larver, maskar, musslor och
vattenväxter. Sina ägg lägger hon aldrig under bar
himmel, utan i ihåliga träd eller buskar, äfven uti
från busen vid stranden utsatta hålkar. Äggen äro
9—12 till antalet, af ljust blågrön färg, 2 tum 1
linje långa, t tum 6 linjer tjocka, och ungarne äro
redan i medlet af Juni utkläckta. Hon skjutes dels
för vettar vid skären, dels fångas hon i garn.
Iiiiippel»knr, kallas i vestra Sverige de
sönder-tröskade fröhusen af linet, hvilka användas till föda
åt fjäderfä och i missväxtår såsom nödbröd.
Hnippert-Molling, en vederdöpare, hvilken
jemte Melchior Rink, år 1524, med några Tyska
fartyg anlände till Stockholm, der de åstadkommo
mycken förtret med sitt sekteriska nit. I början
höllo de sig stilla; men sedan konung Gustaf
rest ned till Malmö, nppträdde de oforlaradt och
ofta med våld uti predikstolarne, och började
utfara på det ifrigaste både emot de påfviske och
hela deras gudstjenst, med säng, beläten och
kyrkoprydnader. De föregåfvo sig vara drifne af den
heliga anda, väsnades och skreko, och lyckades
slutligen att uppröra det sämre folket. Na
app-stod ett ohyggligt oväsende. Skomakare,
garf-vare och andra, ofta de okunnigaste och
lastful-laste personer, inbillade sig, eller ville inbilla
andra , att äfven de voro drifna af den heliga anda.
Dessa nya apostlar uppträdde i kyrkorna; men
på den vrede, den häftighet hvarmed de predikade,
kunde man ej igenkänna kristna apostlar.
Pö-beln, uppviglad af deras tal, rasade våldsamt fram
i kyrkorna och klostren. Alla beläten och
kyrkoprydnader nedrefvos och släpades föraktligt omkring
på de smutsiga gatorna. Olaus Petri och hans
medhjelpare sökte stilla oväsendet; men förgäfves.
Många sluga prelater betraktade med bemlig
tillfredsställelse de vildsinta upptågen, och hoppades
deruti få en förevändning, att göra slut på hela
reformationen. Katbolikerne grämdes inest
häröfver. S:t Erik och den heliga Brigitta, för hvilka
de från sin barndom ofta uti fast tro och innerligt
hopp framburit sina böner och tacksägelser, sågo
de nu i en sådan förnedring. Bönderne i Upland
hotade att göra uppror, draga till Stockholm och
rensa staden och riket från Lutheraner och
kättare. Under denna villervalla återkom konungen.
Olaus Petri och hans medhjelpare fingo uppbära
många och svåra förebråelser, för deras flathet och
eftergifvenhet för svärmarena. Knippert-Dolling
och Melchior Rink uppkallades och fingo ännu
värre ord. Slutet blef, att de kastades i fängelse,
och sedan med första skepp fördes ur riket, med
den helsning från konung Gustaf, "att det skulle
kosta deras hals, derest de vågade ännu en gång
sätta sin fot på Svea rikes jord.r
Knipplianiinnre kallas en mindre vattenhammnre
af högst 15 lisp:ds tyngd, hvarunder stångjern
eller stål utsmides till hvarjehanda smärre arbeten
eller ämnen, såsom band- och bultjern, samt alla
slags s. k. manufaktursmide
Knippjern kallas allt det stångjern, hvilket, för en
mängd behof, fordras att vara af mindre
dimensioner än som kan åstadkommas under vanlig
stång-jernsbammare. Det smides derföre under
knipp-hamrar, och förekomma deraf blott trenne
hufvud-sorter, nemligen: egentligt knippjern , af tvenne
sorter, antingen fyrkantigt eller platt, de der bindas uti
knippor, 8, 10 till 12 eller flere stänger i hvarje,
eller så många, att knippans vigt blir ^ skepp:d,
och bar detta gifvit anledningen till
benämningarne knippjern och knippbammare; bultjern smides,
isynnerhet för skeppsbyggeriernas behof, antingen
åttkantigt, rundt eller sexkantigt, samt bandjern,
hvilken benämning gifves åt knippjern, som smides
så tunnt., att det ej kan slätas på kant, utan
endast uträckas tvärtöfver städet, och användes till
bandning af tunnor och fastager.
Knislinge, annex till Hjersås, beläget i Östra
Göinge bärad af Christianstads län, 2 mil N. frän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
