Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
442
Korf.
Horn.
nisk massa, vaoligen fastsittande på bafsbottneo.
Deras kropp består af ett enkelt rör, som kan
sammandragas, med en mun omgifven af små
trefvare, hvilka tillika tjena till fångarmar.
Sjelfva djuret får namn af polyp, och blott den
hårda oorganiska skorpan, hvaraf det är omgifvet,
får egentligen namn af korall. Denna är i
början genomdragen med en organisk väfnad, hvaruti
fasta ämnen, hufvudsakligen kalk, afsöndra sig, på
samma sätt som i skorpdjurens skal eller
ryggradsdjurens skelett. Den sålunda bildade oorganiska
skorpan tillväxer och utvidgar sig med sjelfva
djuret, hvilket fortplantas så väl genom knoppar,
som genom äggläggning, i följd hvaraf likasom
grenar och nya stammar utskjuta och uppskjuta
på och jemte hvarandra, från en gemensam rot,
och korallbildningen tilltager allt mer och mer, så
att på detta sätt, genom dessa små djurs
verksamhet, oerhörda massor af oorganiska ämoen
uppkomma i hafvet, beklädande deruti befintliga fasta
klippor och bilda de ofantliga korallbankar, hvilka
dels befinna sig under vatten, dels uppskjuta
deröfver och utgöra grunden for en stor del af
Australiens öar. Sjelfva djuren lefva både uti salt
och sött vatten; men uti det förra äro de aldrig
omgifna af koraller, utan på sin höjd af ett mjukt
mer eller mindre läderlikt skinn. De indelas uti
mosskoraller och blomkoraller. De förra hafva
munnen midt på hufvudet, omgifven af trefvare,
försedde med ytterst fina s. k. flimmertrådar,
hvarmed djuret åstadkommer en hvirflande rörelse i
vattnet, hvilken indrager i dess mun smärre djur
och andra ämnen, som tjena till dess föda. I
somliga slägten simma djuren fritt omkring, i andra
sitta de fast på en stängel, och likna
mossväxter, hvarföre de äfven blifvit kallade
korall-mossor. Flere bland dessa små djur äro
förenade, men hvart för sig inneslutet i en serskild
hylsa, hvarutur de kunna utskjuta hufvudet. Några
arter deraf förekomma i Kattegat, vid våra kuster,
neml.: Flustra membranacia, hvilka ligga utbredda
på stenar och tångväxter; Cellularia avicularis, som
har de papperstunna hylsorna, endast förenade med
ändarne; Potythatamia, som äro mikroskopiska,
sällan öfver linje, och hvilkas skat hafva någon
likhet med snäckors, samt bilda den oerhörda
massa af kolsyrad kalk, som vi kalla krita.
Blomkorallerna äro i allmänhet beklädda med
korall-skorpa och fastsittande, dock finnas äfven bland
dessa några arter nakna och böjliga samt fria. Vid
våra vestra kuster förekomma några arter af
denna ordning, neml.: Hafsnässla (Äclinia coriacea),
naken, 4 — 6 tum lång, kastanjebrun med ljusa
trefvare; Sjöfjäder (Pennatula rubra), röd, med
spetsen nedstucken i lerbottnen. Hornkorall (Gorgonia
pinnata), fågrenig, röd. Hafiork (Alcyonium
digita-tum), fingerdelad, brandgul. En annan art, neml.:
Flodsvainp (Spengia fluuviatilis), förekommer vid
floders stränder, fastvuxen vid pålverk.
|torf. Detta namn, hvarmed hopen vant sig att
benämna stadsvakten både i Stockholm och andra
städer, lärer endast vara en förvändning af ordet
gårdvard eller gårdsväktare; emedan åtskilliga slott
och fästen fordom kallades gård, såsom Hosbygård,
Kymmenegård, m. m.
Korftaget. När, under Sigismunds och Carl IX:s
inbördeskrig, en trupp Finnar, 3,000 man, under
Stålarms befäl anryckte mot Stockholm, och lagt
till i Gröneborgs hamn, der den väutade på
konungens ankomst från landsidan, samlades några
tusen Uplandsbönder, anförde af två professorer
från Upsala, hvilka angrepo Finnarne, fördrefvo
dem och förföljde dem ända till Åland, hvarunder
de ledo mycken förlust, både pä folk och
förråder. De måste härvid lemna sina matsäckar i
sticket, hvaraf expeditionen tros hafva fått sitt namn.
Andra härleda det från Upländningarnes proviant,
hvilken till det mesta lär hafva bestått af korf.
Händelsen tilldrog sig i Juli månad år 159S.
Korgpil, Tysk korgpil, bandpil (Salix viminalis),
ett stundom temligen stort träd, hvilket växer vid
byar i vestra delarne af Skåne och angränsande delar
af Halland, äfvensom vid Säveån invid Götheborg och
på några andra ställen, dock som det synes,
tillfälligtvis. Löfvet begagnas till foder för hästar
och hornboskap, särdeles för får och getter,
qvi-starne till korgflätning och stammen samt de
uppbrutna rötterna till vedbrand.
Korksopp, hvitticka, syltopp (Boletus snberosus),
en hattsvamp, som växer här och der på
björkstammar uti bergiga trakter, och kan nyttjas till
fnöske, äfvensom till blodstillande medel.
Korkii, Kil», en af Erik XlII:s rådsberrar, som
lärer blifvit det 1413.
Korn (Hordeum), en allmänt bekant sädesväxt,
hvaraf flere arter äro allmänt odlade, neml.: Fyrradigt
eller smått korn (H. vulgäre); Groft tvåradigt korn
eller gumrik (H. distichon); Skyffel-plymage,
på-fogels- eller bred-korn (H. zeocriton), samt
Sexradigt korn (n. hexasticon). Det har en betydligt
vidsträcktare utbredning än andra sädesslag, och
är isynnerhet uti sitt späda tillstånd mindre
ömtåligt för frost än dessa, hvarföre det kan odlas så
väl högt upp i norden, som högt upp öfver
hafvet. Det trifves bäst uti lös, belst något
kalkbal-tig lerjord, och fördrager ej syra eller för stark
väta, samt fordrar i allmänhet en på näringsämnen
rik och väl sönderdelad jord, samt sås derföre
såsom höstsäd med särdeles fördel efter potates,
för hvilken blifvit ymnigt gödsladt. Kornaxen
blomma innan de utbryta ur skidan, och derföre lider
kornet mindre än andra sädesslag af regn under
blomningen, ehuru torr väderlek är gynnsammare,
hvaremot fuktighet erfordras under fröets
utbildning. Det vanliga eller smd-kornel (11. vulgäre),
odlas hos oss som vårsäd, dess medel-afkastning
antages till 6 à 7 tunnor per tunnland efter 1 à
t I tunnas utsäde; men ej mer än cirka 160 lisp:d
halm. Vigten per tunna utgör i medeltal 11 £ lisp:d;
men det lemnar endast 50 à 60 proc. mjöl;
emedan hylsan är ganska tjock. En afart af detta
korn, kalladt höstkorn, odlas utomlands som
höstsäd, och har äfven blifvit försökt hos oss, dock
utan fördelaktigt resultat. Det tvåradiga kornel
eller gumrik, äfven kalladt flättring eller grofkorn,
odlas äfven som vårsäd och är i allmänhet alt fo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
