Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hr&henfii.
Kråksliult.
479
som läggas till ett antal af 5—6 mot slotet af
April, äro grönaktigt grå, 1 tum 5 j- linje länga,
1 tum 2 linjer tjocka, tätt beströdda med mindre
gråbruna fläckar. Samma näste begagnas år efter
år af det par som anlagt det, och repareras
årligen före äggläggningen. I vestra skärgården,
der inga träd finnas, bygger bon sitt bo på de
högsta klipporna i bergskrefvor. Köttet är segt och
illaluktande samt odugligt till förtäring, likväl skall
det om vintern eller tidigt på våren vara njntbart
och elt ordspråk säger att en Marskråka är så
god som en orre, hvilket dock icke får tagas
efter orden, ty köttet är verkligen äfven då endast
mindre obehagligt än annars. — En annan art af
samma slägte är Svarlkråkan eller Huiiken (Corvus
Corax), som till storlek och kroppsformer sä
fullkomligt liknar den förra, att den möjligen endast
är en artförändring deraf; men skiljer sig frän
denna genom färgen, hvilken är belt och hållet svart
pä kroppen med blå glans, på stjert och vingar
stötande i brunt, dock omvexlande ined gråkantade
fjädrar, hvarigenom färgen äfven närmar sig den
förra. Hon förekommer endast och sparsamt på
den östliga kusten, samt ymnigast pä Gottland och
Öland uti skogslundar samt trädgårdar, och
kvarstannar till en del öfver vintern. Födoämnena äro
desamma som den grå kråkans, och sitt bo
bygger bon likaledes i träden, samt lägger deruti
4—6 blågröna ägg, beströdda med stora och små
askgrå och olivbruna fläckar.
Hråkeiiäi, säteri i Kronobergs län. Se:
Gärds-by socken.
Hr&kvrum, säteri i Mönsterås socken af Kalmar
län, mtl., bar fordom tillhört slägten Bjelke,
och var då dermed förenadt allt frälset i
Mönsterås socken och det mesta i närgränsande socknar.
Bland gamla handlingar på stället förvaras ett
utdrag af ett bref från konung Gustaf 1, af d. 17
Juli 15ä2, deri konungen besvärar sig bos berr
Thure Bjelke, att fogden på Kråkerum tillfogat
kronofogden några involentier; ett bevis på
egendomens storlek och Bjelke-slägtens magt den
tiden. Frän denna slägt öfvergick Kråkerum genom
arf till slägten Banér, och försåldes år 1663 af
riksrådet frih. G. Banér till general-tullförvaltaren
i Sverige och Finland, Wilh. Drakenhjelm. Denna
egendom utgjorde då med Björnö (1 mtl. frälse)
6 mtl. säteri, 13 rå och rörs frälse samt
22^-mtl. frälse utom flere tomter och utjordar i
Mönsterås socken, och flera dertill hörande i Fliseryd,
Högsby, Döderbults och Ålems socknar. Efter
Drakenhjelms död kom godset, något förminskad),
i Levoncronska slägten. Efter e. o. envoyén
Leyon-cronas död 1729 delades egendomen emellan hans
trenne döttrar och mågar, majorerne Rnppe,
Lill-jehom och Rudbeck. Kräkerum bar trenne
karak-tersbyggnader och trenne trädgårdar. Egendomen
har I mils skärgård i Östersjön och en vacker
belägenhet vid en vik deraf, midt emot Mönsterås
köping, som bar sin ankarplats inom egendomens
område. En del af dess ägor utgöras af holmar
i sällsjön, hvarest fiske och jagt äro förmånliga.
Gården uppbrändes af Danskarne d. 2 Aug. 1677.
Ar 1810 afbrann ena gården; men uppbyggdes åter
1815. Den andra gården ombvggdes 1820.
Ägaren hade fordofa alternativ patronaträtt till
Mönsterås socken. Vid Kråkerum bar fordom varit
S:t Botolfs kapell, utdömdt vid reformationen. I
en bage finnes en mängd grifthögar, bevuxne med
stora ekar.
Kråklivete, korpbvete, pukbvete (Melampyrum
ar-vense), en ettårig växt, som anträffas på åkrar
och ängar, samt i grannskapet af sådana, uti de
mera släta kustlandskaperna, från Skåne till
Gottland och Södra Halland ganska ymnigt, sedermera
här och der ända till Westergötbland och
Upsala-trnktcn. Är ett elakt ogräs, isynnerhet i råg;
emedan dess frön medfölja vid tröskningen och
göra att bröd som bakas deraf blir svart, samt till
och med bäskt.
Kråltklor» bundatand, hjorthorn (Coronopus
de-pressus), en ettårig växt, hvilken förekommer vid
vägar, i städer och byar, isynnerhet uti de södra
kustlandskaperna. Bladen, som hafva smak af krasse,
begagnas stundom bland salater.
Krålt Klöfver, kråkfötter, mjölkpungar,
hummel-tuppor, kallgräs (Comarum palustre), en mångårig
växt, hvilken anträffas i skogskärr och fuktiga
ängar öfverallt i riket, ända till de lägre
fjälltrakterna ymnigt; men deremot sparsamt på
slättbygden, såsom Gottland, Öland, m. fi. Hela
örten med rot kan användas till garfning, emedan
den håller temligen mycket garfsyra och med
roten ensam kan man färga röd(.
Kråklük (Ornilhogalum minimum), en lökväxt,
som förekommer af tvenne artförändringar på
fet jordmån, från Skåne till Bohuslän,
Westergötbland, Nerike och Gestrikland, här och der
ymnigt. Lökarne kunna ätas sedan de blifvit stekta
i aska.
Kråkor bar blifvit en benämning på invånarne i
Svärdsjö socken inom Dalarne, enligt uppgift af
följande anledning. Då Sven uti Isala, hvilken,
för att rädda Gustaf Wasa, gömde honom i ett
halmlass, och Danskarnes spjut träffade honom i
benet, skar Sven sin bäst i foten på det stället,
som kallas "kråkan", och denne Sven var från
Svärdsjö.
Kråkris, kråkbär, kräkling, loppris, skräken
(Em-pelrum nigrum), en liten ständigt grönskande
busk-växt, som förekommer öfverallt i landet, ymnigast
i de norra landskaperna, ända till de böga
Lappska fjällen. Bären användas af allmogen pä några
ställen till matanrättningar, samt kunna äfven
begagnas till färgning.
Kråksliult, annex till Karlstorp, beläget till ^
i Södra Wedbo och 4 i Östra härad af Jönköpings
län, 3{ mil S.O. från Ekesjö. Kyrkan är
npp-byggd af sten 1801 —1802. Den kan räknas bland
de vackraste kyrkor i Wexjö stift.
Nybyggnadsförslaget väcktes redan 1714, ritningen
stadfästa-des 1791, sedan frågan 1776 åter kommit i gång.
Altartaflan, föreställande: "Jesus välsignar barnen",
är målad af Hörberg, 5 andra taflor af samme
mästare pryda den vackra kyrkan. Kyrkogården
är väl planerad och planterad med träd. I sock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
