Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H) m bo.
Kyrkunod.
495
Kymbo, annex till Uvalstad, beläget i Wartofta
bärad af Skaraborgs län, 1 ’ mil S. frän
Falköping. Kyrkan, af sten och gammal, .är uppbyggd
’pä okänd tid. Ilär märkes: Kymbo, Jung/rugärden,
1 mtl. säteri. Socknen har 430 invånare på en
areal af 3,402 tunnl. Dess hemmantal är
upptaget under modersocknens. Adr. Sköfde.
Kyndelsmessa [purificatio eller renelse-dag),
kallas eljest i gamla Svenska handlingar
Kyndersmes-sa, Kyndilmes.ia, Qcindetsmeua och (tvindermetsa.
Ordet härleder sig frän det Latinska Candela,
ljus, hvarföre ock denna dag, hvilken firades d. 2
Fehr., till åminnelse af jungfru Marias
kyrkotagning eller kyrkogång, jemte dagarne deromkring,
ännu kallas ljusmessodagen och Ijusmtssoluien.
Run-stafven utmärker denna dag med en stor ljusstake,
emedan dä ej allenast en ovanlig mängd ljus
brun-no i kyrkan, utan de flere slags kyrkoljus, soin
begagnades vid gudstjensten, invigdes
Kyndelsmesso-dagen. Man hade neml. kyndersmesso-ljus,
hallelujah-Ijus, kristninga-ljus, helgons belätensljus, martyrers
griftljus, m. m. Olaus Petri bar sammanfattat en
betraktelse öfver denna dags evangelium, hvari han
yttrar: "Denna sed är först upkommen af
Hedendo-men, förty ut Hedningarna plägade fordomdags gåå
uthi Rom, omkring deras framledne vänners
grafvar, medh brinnande lius och blàss, på denna
tij-den om året, hvilket så i seedvana kommit var,
att det icke väl afläggias kunde, medh mindre
folcket ville gå på denna tijd medh brinnande bloss
och lins, så väl sedan de hade tagit Cbristendoin,
som förr; Och derföre tillstadde tå Biskopen i
Rom, at sådan liusabögtijd, til prydning, doch
icke vidt den mening, som Hedningarna henne
höllo, uthan at det skulle skec denna llögtijd til]
prydning. Och derföre måge vij nu medh sådane
lius, som vij bruke i dagh, hafva en åminnelse
der af, huru Jungfru Maria bar sin Son i Templet
i dagb, hvilken är det sannskyldiga liuset, som
hela Werldene uplyser."
fiyniie-elf, kommer ifrån Bogsjön på Dalsland,
rinner genom Korn- och Bullare-sjöarne åt
Idefjorden. Dess utlopp kallas liyrke-et/ven. Vid
Sunds-hult har den ett ganska vackert fall, och drifver
betydliga såg- och qvarnverk.
Hyunerjiill, en väldig fjällsträckning i Bohus
län, begxnner nära Svartebergs kyrka, der den
med branta väggar stupar mot dalen, löper sedan
längs östra stranden af ßullaresjöarne inåt
Norrige, förbi Fredriksball. Dess rygg är milsbred,
kal och fylld af mossar och insjöar.
liyrcka, ett gammalt Gölhiskt ord, som betyder:
Strypa, eller med strypning döda någon, såsom:
"Haerraudi kyrckti Sueinin til bana", Herröde
strypte svennen till döds.
Hyrie eleeson, ett Grekiskt uttryck som
betyder: Herre, förbarma dig! 1 stället för detta
Gre-kernes kyrie eleeson, hvilket de mätte hafva
antagit antingen af psalmen 51: 3, eller af den
Ka-naneiskn qvinnans bön Mattb. 15: 22, begagnas i
vår Svenska messa: "Herre förbarma dig öfver oss!
C.briste förbarma dig öfver oss! Herre förbarma dig
öfver oss!" Romerska biskopen Sylvester skall, vid
pass år 330, infördt denna suck, och befallt, .att
den skulle sjungas tre gånger å rad. Uti
Augustini tid omkring är 420 betjente sig Götberne
deraf. Deruti instämde hela församlingen i den
Grekiska kyrkan; men sade likväl aldrig: Cbriste
förbarma dig öfver oss. Uti den Romerska
församlingen hördes så väl Cbriste, som Uerre, nio
gånger tillsammans, nemligen sex gånger Herre,
och tre gånger Cbriste, hvarom Gregorius Magnus
förordnade år 600. Vi säga två gånger Herre,
och en gång Cbriste, förbarma dig öfver oss,
förmodligen att dermed beteckna treenigheten; men
år 1571 sjöngs kyrie nio gånger på de större
högtiderna, på Latin och Svenska.
Hyrkan air aldrig så full, att ej presten
får rum, ett skämtsamt uttryck, hvarmed
antydes, att ingen är så mätt, att han ej förmår
äta en bit till.
■iyrkeby, bergsmansbammare i By .socken af Stora
Kopparbergs län, är uppbyggd 1507, bekräftad år
16ö9. Har 1 härd och 190 skepp:d priv. årligt
smide af eget tackjern. Här finnes äfven en bytta.
Tillverkningen afsättes på Gefle. Hammarskatten
utgöres med 1 skepp:d lä lisp:d. Tillhör
bergsmän. Smidesstämpeln visar K inom en cirkel af
punkter.
HyrkeUy, belsobrunn, belägen i Wermland,
omkring |- mil från Arvika köping. Denua
mineralkälla, hvilken hufvudsakligen innehåller jern i
förening med vanliga salter, bar länge varit
begagnad och visat sig nyttig i sjukdomar, som
härröra af svaghet i kroppen i allmänhet eller
lokalt i underlifvet, såsom trög matsmältning,
kolik, maskar, nervsvagbet, m. m. Här finnes en i
godt stånd varande badinrättning, der bad af
utmärkt god gyttja erhållas, samt dessutom så väl
salta som jernhaltiga och andra artificiella bad.
Tillgång på artificiella mineralvatten finnes äfven
härstädes.
Hyrke-elf. Se: liynne-el[.
■iyrkefalla, en socken med Mofalla, belägen i
Kåkinds härad och kontrakt af Skaraborgs län och
iskara stift, mil N.N.V. från Hjo, 2 J mil 0.
från Sköfde. Kyrkan är af grof gråsten, tillbyggd
i;3ö. I socknen märkes: Inyelshy, 1 mtl. säteri,
bar vacker åbyggnad och belägenhet vid ån
Tidan, samt mjölqvarn med 3 par stenar. Asxarby,
1 mtl. säteri, Pokan, 1 mtl. säteri. Huder, 1 ini|,
säteri med Hagàsen, { mtl. Tideberg, j mtl.
säteri, har vacker byggnad, qvarn och husbehofssäg.
Friyyestorp, andra majorens boställe vid kongl.
Skaraborgs regemente. Arberg, jernbruk (se detta ord).
Socknen bör till 1 kl. konsist. Den består af 44 £
mtl. inom en areal af 22,472 tunnl., af hvilka
220 äro sjöar och kärr. Jemte annexet Mofalla
bar den 2,932 invånare. Adr. Sköfde.
Myrkesund, ett trångt och krokigt farvatten för
sjöfarande emellan ön Tjörn och Herrön, tros,
enligt sagan hafva blifvit danadt af konung Olof
den helige, hvilken, på en vadsegling med sin
broder llarald, blifvit efter, emedan ban låtit hindra
sig af mes sans bivistande. S:t Olof satte rätt fram
på berget, hvilket öppnade sig till ett sund; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
