Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
520 KOphaodeU-kouipaniet.
Kttping.
berg, att genast företaga stormen på Köpenhamn,
samt ålog sig att med hästar och vagn åka förut
öfver vallar och grafvar, hvilka voro i ett ganska
dåligt skick. Emot sin vana, tvekade likväl den
djerfve konungen, företog i stället stadens
belägring, lemnade denna tid att sätla sig i
för-svarsständ och förstärka sin besättning så, att den,
när stormen sex månader senare företogs, var
nära dubbelt öfverlägsen angriparne. Stormen
skedde natten emellan d. 9 och 10 Febr. 1059, på tre
serskildta punkter, under anförande af Fersen,
Gustaf Baner och Clas Tott; men misslyckades på
alla tre ställena, emedan Danskarne i tid fåtl
kunskap om anfallet och voro väl beredde att möta
det. Följden var endast, att en mängd folk
onödigtvis uppoffrades, enligt Svenska uppgifter l,ä00
man, enligt Danska mellan 3 och 5,000, hvilket
dock lärer vara öfverdrifven Danskarne, som
under bela belägringen, och särdeles vid anfallet,
ådagalagt mycket mod och patriotism, förlorade
deremot ganska litet, såsom de sjelfva uppgifvit,
endast 20 man. Ehuru detta sannolikt är för knappt
beräknadt, var dock deras förlust jemförelsevis
ganska ringa. — Efter Carl Gustafs död afslöts bär
d. 29 Maj 1660 freden mellan Sverige och
Danmark, hvarvid den Koeskildska lades till grund,
ined den enda skillnad, att Sverige afstod från
sina anspråk på Trondhiems län, återlemnade
Bornholm och i stället fick åtskilliga Danska adeliga
gods i Skåne. Freden skulle troligen redan
tidigare kunnat afslutas, om icke de medlande
mag-terna, Frankrike och England, gjort svårigheter
och fordrade att på egen hand få uppgöra
freds-verket. Deras öfvermod förmådde ändtligen do
tvistande sjelfve att närma sig till hvarandra, och
efter tre veckors underhandlingar koin man
ändtligen till det önskade målet.
li.ilplimidels’lioiiipaniet privilegieradesår 1615,
med rättighet alt handla på Westersjön, för
hvilket ändamål åtskilliga förmåner blefvo detsamma
tillagda. Det förvandlades år 1625 till
General-Soderhandels-kompaniet, hvilket privilegierades att
bandia på Afrika, Amerika och Magellanika. Det
upphäfdes likväl 1661, sedan Nya Sverige var
borttaget af Holländarne,
liiipiiilf, en uppstad i Westmanlands län, 141
mil landvägen och 13 mil sjövägen V.N.V. från
Stockholm. Denna stad är gammal och belägen
mil från Mälarens vik Galten, emellan Westerås
och Arboga i det fordna Kungsörs län; den
kallades fordom Laglösa Köping. En stor å flyter
genom staden och delar den i vestra eller gamla
staden, och östra eller nya staden, hvilken blef anlagd
år 1639 Stadens privilegier, utgifne af
riksföreståndaren Sten Sture är 1474 och konung Gustaf I
år 1529, konung Johan III år 1569, 1572, 1583,
1584, af konung Sigismund år 1594, förbättrades
af konung Carl IX är 1608 och bekräftades af
konung Gustaf 11 Adolf år 1620 och 1624. —
Fordom funnos härstädes fem kyrkor, och deribland
en, som kallades S:t Olofs, och till hans åminnelse
firades årligen en helg. Den nuvarande kyrkan
är stor, vacker och försedd med ett prydligt torn.
Den ryktbare kemisten Carl Wilhelm Scheele (se
detta ord), som var apotbekare i Köping, har d.
6 Juli 1827 i stadens kyrka fält en honom värdig
minnesvård: en medaljong i hvit marmor och
basrelief af professor Göthe, med underskrift: Carolus
Vilh. Scheele, Natus IX Dec. MDCCXLU, Denatus
X XI Maji MDCCLXXX VI; och nederst: Ingenio stal
sine morte decus (Snillets ära förblifver
oförgänglig). Öfver medaljongen, som är infattad i
polerad brun Gottlandssten, stå tvenne korslagda
qvistar, den ena lager, den andra ek. Denna
minnesvård är uppsatt på den främsta pelaren till höger
närmast altaret. — Ett gammalt och med tillräckliga
inkomster försedt munkkloster har under katholska
tiden varit beläget i Köping vester om ån, hvarest
några lemningar deraf funnits. Man känner ej
af hvilken orden klostret varit; men man
förmodar, att det tillhört Bernhardiner-orden.
Munkarne måste, år 1523, för att betala utländsk skuld
och soldater, lemna åt konung Gustaf 100 lödiga
mark. — Stadens väsendtligaste näringar utgöras
fortfarande af handeln och handtverkerierna, ehuru
den förra i fordna tider varit af vidsträcktare
omfång, och af ej ringa vigt på bergslagen; men i
följd af bristande rörelsekapitaler och en alltmer
öfverklagad minskning i afsättningen, lemna dessa
numera, äfven der både omtanka och drift, i
förening med arbetsskicklighet, synas vara rådande,
icke något öfverskott eller synnerlig vinst utöfver
en tarflig utkomst. Orsakerna bärtill torde sökas
deri, att den fordom lifliga varu-omsättningen
emellan denna stad och olvan belägna bergslager
svårligen kan för närvarande återvinnas, dels af
nyssnämnde brist på kapitaler, dels ock emedan
bruken, i stället för att fordom väsendtligast från
stadens köpmän hemta sina förnödenheter af
spannmål, samt viktualier och andra varor, numera
inköpa dessa direkte från aflägsnare orter och
mestadels från Stockholm. Handtverkerierna drifvas
lör det mesta med om>org och skicklighet.
Fortfarande utmärker sig allt ännu deribland
schatull-niakare-yrket, hvars flera idkare åstadkomma
utmärkt vackra och varaktiga arbeten, utan att
likväl numera bland dessa efterfrågan göres på de
af alrot, deraf förut en mängd afvltrades till
England, Frankrike och andra fremmande länder.
Den prohibitiva författning, hvaraf släden ännu
är i åtnjutande och soin äger sä väsendtligt
inflytande på dess bestånd, är den stadens rederi
förunnade uteslutande rättighet att med sina
fartyg till Stockholm få afföra bergslagens
brukseffekter. Sedan bolaget för ångbogsering på
norra sidan af Mälaren, hvilket utöfvade ett menligt
inflytande pä Köpings sjöfarts-inkomster, med år
1842 upphörde, bildades d. 1 Mars 1843, ett af
ortens flesta bruksägare och några af stadens
invånare, efter aktie-teckning, sammansatt
rederi-bolag, hvilket, enligt antagne reglor, numera fullgör
nämnde stadens urgamla bel’raktnings-åta;;anden med
12 st. fartyg. — Släden har elt år 18 42 nvbygdt
skolhus, indeladt i 2 våningar, med rum för
läraren, samt 2:ne större lärosalar, en i den öfre
våningen, för rektors klass, och en i den nedre, for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
