Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
574
Lånt bol ta.
LanjS,
historia: "Han var en oförtruten och kunnig
läkare, samt blef allmänt sörjd och saknad."
Lautbolla. Enligt Dalin ett af de gamla Svenska
hedningarnes offerkäril, och ungefär detsamma som
•tt vigvattenskäril, emedan taut, lol eller lut skulle
betydt en välska att rena sig med. Han berättar
(1747), att elt kopparkäril af vacker blå emalj,
troligen begagnadt vid offren, för någon tid sedan
funnits icke långt ifrån Upsala.
Uuw, Frän*) härstammande frän en Engelsk
llägt, var major vid amiralitetet då ban, med
skeppet Nyckeln, hvilket ban förde, i träffningen
mot de Danske den 20 Juli 1679 i Kalmar suod,
flera timmar tappert försvarade sig mot
öfvermag-ten och skulle undkommit, om icke elden fattat i.
krutkammaren, hvarvid skeppet sprang i luften.
Han blef då fången af fienden, hvilken likväl
gjorde all rättvisa åt hans mannamod, och Carl XI
belönade honom med adelskap och
schoutbynachts-värdigheten. Är 1631 blef ban equipagemästare;
-men tog afsked 1685 och dog följande året i
Carlskrona d. 19 Okt., endast 49 år gammal.
Ätten ar redan ntgången.
Lavaril, i forn-Svenskan Herre. Del beler
sålunda i Westgötba-lagen: "Löper tbräl bort fra
Lawarder sioutn." (Rymmer träl frän sin herre.)
Laven, A. W. L., kapiten-löjtoant vid flottan,
lärare vid krigs-akademien på Carlberg i
navigation, naatisk astronomi, sjötaktik, kemi,
kartritning, m. m. Född 1812, blef kadett 1825,
utexaminerades 1830 och erhöll under tiden 6
jet-toner, samt blef elit-kadett. Har utgifvit:
Lärobok i Mathematik; Oorganisk kemi; Tabell öfver
Svenska och utländska Mätt, Vigler och Mynt, m. m.
Lane Stigason, är bekant genom en folkvisa,
hvari omtalas, buru denne hårde och svartsjuke
mans misstanka blifvit väckt, att bans buslru, fru
Elin, skulle hafva brutit sin trohet, samt, under det
han var borta i ledung, mottagit besök af herr
Esbjörn Howedsson, hvilken hon älskat före sitt
tvungna giftermål med sin man. Hemkommen
mördade han hustrun, och i ett envig, soin ägde rum
emellan bonom och den verklige eller föregifne
älskaren, lära de begge hafva stupat. Hans borg,
Österlöf i Willands härad i Skåne, tillföll sedan
Lunds domkyrka, som åtog sig att hålla
själa-messor för de omkomne.
Lax (Salmo), ett slägte af de mjukfeniga
benfiskar-ne, med sirlig kroppsform, täckt med små fjäll
och olikformiga fläckar, hufvudet slätt, fritt från
fjäll; svalget stort, tänderna skarpa, dubbelradiga
på längan, enkelradiga i käken och gommen. De
flesta äro flyttfiskar och vistas på olika årstider i
hafvet och i sött vatten, sålunda att de om
vintern vistas i det förra; men om våren uppstiga i
floder, hvarest de om hösten lägga ägg. De
flestas kött är smakligt och flere arter af deltn
slag förekomma hos oss, af hvilka en uteslutande
fått namnet Lax, blanklax (S. Salar). Han är 4
ända till 6 fot lång, med framskjutande öfverkäft;
hannens underkäft något uppåtböjd; ryggen svart,
buken silverglänsande och bruntläckig; fenorna
gula. Han tillbringar vintern uti hafven, som om-
gifva våra kuster, och uppstiger om våren och
sommaren uti alla floder, der ban ej hindras af
vattenfall, men isynnerhet hoptals uti de stora och
våldsamma nordliga, ända till Torneå elf i
Lappland; mindre vattenfall passerar han antingen med
långa språng öfver vattnet, och genom ett skarpt
lopp under dess yta. De som öfvervintra uti
Nordsjön äro fetare än de som uppkomma uti floderna
ur Östersjön. Under sommaren undergår,
isynnerhet de äldre hannarne, åtskilliga form- och
färgförändringar. Den uppböjda käken eller
käk-kroken, som om våren är liten, får under sommaren
och hösten, särdeles under lektiden, en betydlig
utväxt, hvilken säges efter denna tid åter
försvinna. Man kallar derföre de äldre hannarne om
hösten hak-lax eller krok-lax. Då de om våren
uppstiga i floderna äro de prydda med svarta
fläckar på silfverhvit botten; men under vistandet i
det söta vattnet färgas fläckarne röda. De som
om hösten äro rödfläckiga och spräckliga få namn
af rödrost eller rödrock. Uti några insjöar,
nemligen Wenern och Siljan uppehålla de sig äfven
om vintern och uppstiga derifrån uli floderna. De
kunna således öfvervintra, utan att äga tillgång
pä salt vatten, och de som vistas uti dessa sjöar
sägas om våren vara fetare och hafva ett mera
färgadt kött, än de, som utmattade af resans
hinder, stundom uppkomma deruti från hafve|. De
leka i Oktober och de största som hos oss
förekomma äro af högst 70 skålp. tyngd. Köttet är
rödt till färgen orh i bög grad smakligt samt
helsosamt. Denna fisk fångas pä många sätt,
såsom uti serskild! dertill byggda s. k. laxhus eller
laxlinor; med s. k. vakor, hvaruti mjärdar
nedsättas, med mynningen mot strömmen; medelst
ljustring, samt med nät, nol, krok och ref. De
öfriga bos oss förekommande arter af laxsläglet
hafva erhållit namn af beckrö, grönröding, laxöring,
röding och äckla, se dessa ord.
Laxarby, annex till HesseLkog, beläget à
Dalsland, i Wedbo bärad af Elfsborgs län, 2 i mil V.
från Åmål. Socknen består af 23 i mtl. och har
1,862 invånare. Af dess arnal 27,633 tunnl. äro
5,340 sjöar och kärr. Adr. Åmål.
Laxnian, Pavel, väpnare, var riksråd mellao
1434 och 1439. Hans son, Jotiaa, blef 1436
erkebiskop i Lund, hvilket embete ban likväl
endast innehade till 1443, då ban afled på Flyinge
nära Lund.
Laxinau, Erik, cn utmärkt vetenskapsman, känd
genom sina Sibiriska Dref och resor i Norra
Ryssland, hör blott så vida till Sverige, som ban var
född i Kexholm, medan denna stad änuu
tillhörde Sverige. Han var Luthersk pastor vid
Koly-vaniska bergverken i Sibirien, cn af Linnés
lärjungar och ledamot af Svenska
vetenskaps-akademien. På sin resa till Österhafvet bade han till
följeslagare sina sju söner. Dog d. 16 Jan. 1796.
Laxajtt, bergswaoshytta i Tuna socken af Dalarne,
är skattlagd är 1666 och lades 1820 till
Vesler-bergslagen och Västerdalarnes bergsjurisdiktion och
fögderi. Ena hälften af denna hytta tillhör Limu,
den andra Forsbaeka bruksägare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
