Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lldbem.
stilist, hvars anlag likväl i sjelfva blomningstiden
hindrades i sia utveckling. Ilar författat
bokstäfverna 0, P och ett stycke af S i Lindfors’
Svenska och Latinska lexikon, samt ett sorgtal på
Latin öfver Carl XIII.
■ildliein, sätesgård i Weckelsångs socken af
Kronobergs län, har for något öfver ,100 år sedan
tillkommit genom inköpta och underlagda
bondgårdar och kallades fordom Line. Här bodde Måns
Stjerna, konung Gustaf I:s fogde, som 1542
fängslades i Weckelsångs kyrka af Nils Dacke, och
nödgades lösa sitt lif med allt hvad han ägde i
lösören på sin gård Lidbem. Denna egendom ansågs
fordom för den fördelaktigaste och vackraste inom
länet, utgjorde nära 8 mtl., och blef år 1720
uppbyggd af en Rosenbjelke. Egendomen är nu
skingiad, och består endast af 5 bela hemman,
den äges af majoren, frih. C. E. Taube. Trakten
kring Lidhemssjön är bland de vackraste i länet,
■jldliktfp. I medeltiden var brukligt, att bekräfta
afslutna fördrag med gemensamma gästabud.
Likasom de märkvärdiga gillena, upphofvet till våra
skrå-inrättningar, ursprungligen bestodo i
gemensamma dryckesgillen, och länge hade sådana
samqväm till sin föreningspunkt, så brukade man
äfven fira afslutandet af köpe-afbandlingar med
dryckeslag, och sådana köp kallades lidhLöp. Ordet
kommer af det gamla Svenska ordet lidh, hvilket
betyder ol, men äfven församlad folkhop. Lidhköp
var icke blott en sedvänja; det var äfven föremål
for bestämmelser i stadslagen. Lagarne hade
olika begrepp om helgden af ett lidbköp. En del
antaga dess oryggliga helgd; andra medgifva att
det kunde fritt ryggas, men med skyldighet för
den som bröt köpet, att ersätta den andra sin
kostnad för gästabudet.
■>l<lliiilt, annex till Odensjö, beläget i Sunnerbo
härad af Kronobergs län, 91 mil V. från Wexjö.
Kyrkan, af träd, är byggd 1721 och förbättrad
1828. I socknen märkas: säterierne Bohult och
Thorsaberg, hvardera om 1 mtl. På Lidbults bys
ägor finnas några gamla grafvar och tecken till
murar, stället kallas Evekloster. Nära intill är en
plats, hvarå flere smärre stenar stå uppresta,
hvilken plats kallas i orten Munkekyrkogården, och är
belägen nära vägen emellan Odensjö och Lidbult.
Ett stort berg, kalladt IIutaberg, en käggla af 80
alnars böjd, märkes bär; ena sidan är ganska brant,
med en ihålighet, som allmogen kallar Sutareilugan.
Från höjden har man en utsigt af 8 mils vidd. I
socknen markas 26 sjöar, hvaraf Svansjön är 1
mil i omkrets. Fylle, Lidliulls och Rise-d utfalla i
Unnen. Socknen består af 23 mtl. och har 870
invånare. Af dess areal 25,943 tunnl. äro 2,470
sjöar och kärr. Adr. Ljungby.
I.Min, Olof» son till kronolänsmannen Erik
Dahlström i Ångermanland, der han föddes d. 18 Dec.
1778 i Lidens socken. Han antog namnet Lidia
efter morfadern. Var en af de få, som, efter
Trafvenfeldts förslag, skalle förena det presterliga
embetet med den medicinska befattningen, derföre
lät prestviga sig, blef hofpredikant, kirurgie
magister och tjenstgjorde vid kongl. hofvet; men
UiiiBKø. 607
bsns bana afbröts, vid endast 37 &rs ålder, genom
döden, hvilken träffade honom d. 23 Febr. 1816.
Lldluggberg. Se: Lidingö.
KildingU» en ö i Uplands-skären af Stockholms
län och Danderyds skeppslag, £ mil N.O. från
Stockholm, är annex till Danderyds socken, från
hvilken socken och kongl. Djurgården den skiljes
genom sundet Lilla Värtan. Längsta sträckningen
af Lidingön är i ö. och V. från stranden vid
Tyke-torp till Elfviks sydöstra udde, utgörande 15,500
alnar, och största bredden i N. och S. emellan
Skärsätra och ßosöns stränder, 8,200 alnar. Öns
bela areal, underlydande bolmar och skär deri
io-beräknade, utgör 6,025 tunnland,, hvaraf 70 tunnl.
upptages af tomtplatser och trädgårdar; 1,400
tunnl. inägor, 4,460 skogs- och betesmark samt
95 tunnl. insjöar och träsk. Lidingö kyrka, byggd
af sten i 12:te eller 13:de århundradet, kallades i
början S:t Annas kapell och var 22 alnar lång,
samt 14 alnar bred. Den tillbyggdes 1756 och
blef 1834 försedd med ett litet orgelverk. Ön,
hvilken således redan i tolfte århundradet hade sin
egen kyrka, ansågs då, eller omkring den tid
Stockholm anlades, enligt Danderyds kyrkobok,
bäfva varit en jagtmark till det gamla
berregod-set Djursholm, har i följd af sin belägenhet
tvifvelsutan ägt många historiska minnen, ehuru föga
blifvit förvaradt åt en senare tid. De under
odlingarne vid Ilerrsby uti högarne funna krukor med
ben ati, bära vittne om bög- och bränne-åldern,
och den ati Ilerrsby äng vid kyrkan resla
bauta-sten, äfvensom benämningen af sjelfva stället,
tillkännager tydligen, att ön i äldre tider varit
bebodd af betydande personer. Af äldre handlingar
s>nes, att Lidingön lydt under Djursholm. Den
var således af frälse natur och förekommer icke i
1541 års jordebok, med undanlag af 1 mtl.
Stick-linge, som är uppfördt med räota och troligtvis
varit gammalt odalskattehemman. Först efter 15S4
års jordrefoing blefvo frälsehemmanen på Lidingön
antecknade uti jordeboken. De utgjorde dock
ingen "fodring eller gärd"; men blefvo sedermera
ansedde och i jordeböckerne uppförde såsom
rå-och rörshemman. Likväl synes denna rå- och
rörsrättigbet vara för vidt utsträckt, enär
Lidingön var långt aflägsen från stamgodset.
Genom 16S3 års kongl. bref tyckes ock den för
Lidingön antagna rå- och rörsfribet vara upphäfven.
Jordeböckerne efter 1541 upptaga äfven 1 mtl.
Slicklinge som skatte, intill den 7 April 1572, då
räntan skänktes till riksrådet Gustaf Banér,
hvilken, såsom innehafvare af jorden, äfven för
Slicklinge erhöll samma natur som Lidingöns öfrige
hemman. I följd af Johan III:s onåd, eller någon
art af reduktion, återgick Sticklinge 1591 under
skatten; men synes icke långt derefter ånyo
hafva blifvit frälse, enär det år 1600 med Banérska
godsen indrogs titi kronan. Försöket att härifrån
värja Lidingön, såsom varande riksrådet Baners
frus morgongåfva (enligt 1602 års jordebok),
misslyckades, emedan den utgjorde riksrådets
arfve-gods. Lidingön förblef kronogods intill 1612, då
Gustaf II Adolf återgaf den, jemte de öfrige indrag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
