Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
610
Lidman.
LldiCrOmer.
barn från 6 til) 12 ars ålder. Dess årliga
inkomster bestå oti 103 tnnna kronotionde spannmål
(amt räntan af ett litet kapital åtgörande 500 R:dr.
Den bär inrättade sparbank har ännu icke bannit
till någon betydenhet. I städernas allmänna
brandstodsbolag deltager Lidköping med en
försäkringssumma Tör lösören, hvilken vid slutet af 1643
uppgick till 501,000 R:dr.
Lidman, Sven Fredrik, född i S:t Johannis
socken i Linköpings stift år 1784, död 1845,
såsom domprost i Linköping, theol. doktor, Led. af
N. 0., har lemnat åtskilliga bidrag till Iduna, var
legationspredikant i Konstantinopel 1811 —1817,
och skulle om sin resa i Grekland afgifva en
beskrifning, hvaraf man väntade sig mycket, och
hvilken väntan torde väsendtligt medverkat till
bans befordran, men hvilken aldrig utkom. Var en
en nitisk riksdagsman på den ministeriella sidan.
Lidner, Bengt, föddes den 16 Mars år 1757
eller 1759 i Götheborg, der fadern var orgelnist
vid domkyrkan, blef student i Lund 1774; men
lärer hafva röjt från ungdomen, jemte sina
poetiska gåfvor, så mycken oregelbundenhet i
lefnadssättet, att hans anhöriga, särdeles hans stjnflader,
inspektören vid Ostindiska kompaniet Aurell,
skickade honom till sjös med en ostindiefarare. I
Kap fick han likväl tillfälle att rymma, återkom
till Götheborg med ett annat fartyg och sändes
nu till Stockholm, der han ingick i
krigs-expeditionen. Här blef han känd af Gustaf III, hvilken,
för att förbättra hans både seder och bildning,
tillät honom resa til) Paris, anställd vid
Svenska legationen under Creutz. Hit ankommen 1781,
fick ban, i Creutz bus rum, tillgång till hans
bibliothek och hans umgänge och författade bär
sin tragedi: Erik XIV. Om någonting kunnat
verka lyftande och förädlande på Lidners smak och
seder, borde väl denna hans nya ställning midt i
bildningens då varande hufvudsäte, i dagligt
umgänge med en så i alla hänseenden bildad och högt
begåfvad man, som Creutz, hafva gjort det. Men
kanhända var det just den skarpa motsatsen mot
Lidners vanor och böjelser, som vållade, att ban
icke drog någon nytta af denna plats, och ban
återkallades sålunda, då man förtviflade om hans
förbättring. Konungen inskränkte sig sedermera
till ett och annat penninge-understöd, hvilket
vanligtvis försvann lika fort som det erhölls. Men
om man måste erkänna, att sådant ofta skedde för
starka drycker, på hvilka Lidner var alltför
mycket hegifveo, är det likväl äfven en tröst att
kunna nämna, det han icke sällan, i hänförelsen af
sin känsla, åt ett ännu större armod än sitteget,
bortgaf hvad han ägde, ntan beräkning på huru
ban skulle få det ersatt. Isynnerhet voro
brandvakterna föremål för hans deltagande och
oöfver-lagda frikostighet. Ännu smärtsammare är det
likväl att nödgas tillstå, det han tycktes sakna
nästan alla begrepp om godt och ondt, och sålunda
om sina bästa vänner och välgörare standom yttra
de gröfsta och mest förnärmande osanningar,
nästan utan att ana, att dermed var någonting illa
gjordt. Tegnér kallar honom en rik, men sönder-
bruten harmoni, och detta omdöme är
karakteristiskt. Det gäller så väl om hans lefnad som om
bans poesi. Flera af hans arbeten, såsom:
Spastara, Året 1783 och Medea, höra till ädelstenarne
i vår litteratur; men äfven de äro oslipade
diamanter, hvilkas glans afbrytes af det qvarsittande
råa slagget, och hvilkas rena vatten lider af
vanställande fläckar, ßredvid de sublimaste tankar, den
mägtigaste känsloyttring finner man platthet och
fadd känslosamhet. Endast få ställen i bans
skaldestycken kunna läsas med oblandad! nöje; raen om
det vore möjligt att derutur utdraga dessa
fragmentariska skönbeter, skulle de utgöra en samling
af de sublimaste idéer, de ädlaste känslor, de mest
bänförando snilledrag vår skaldekonst äger att
uppvisa. Deras värde förminskas nu icke sällan
genom den omgifvande svagbeten och
oregelbundenheten, hvilka hindra hans arbeten att någonsin
blifva konstverk i delta ords högre mening.
Lidner dog d. 4 Jan. 1793 lika fattig som ban
lefvat, och sedan han i flera år uppehållit sig mest
genom författandet af grafskrifter och
tillfällighetsverser, dels i eget namn, dels i andras, som ville
lysa med lånta fjädrar. På sotsängen hugnades
ban med ett bud från bertigen-regenten, hvilken
lofvade att göra något för honom. Lidner
rekommenderade dä sin hustru och dotter; men
detta tyckes ej hafva uträttat något; ty endast
Bellman sjöng ihop litet åt enkan, och hon lärer
slutligen hafva dött som fattighjon. Svenska
akademien har sedan slagit en minnespenning öfver
skalden, hvars arbeten, efter hans död, erhållit flera
upplagor.
Lldo, ett litet iustställe på Stockholms Djurgård,
der viken slular och kanalen börjar, tillhörigt
grefvinnan Piper och bygdt 1836 i Italiensk stil med
ett slags blandad arkitektyr. Är förlänadt på 50 är.
Lidskatt kallas den skatt, som sagan förmäler att
konung Egil af Ynglinga-ätlen förband sig att
betala till den Danske konungen Frode, dä ban
erhållit bistånd af denne furste emot sin upproriske
träl Tunne. Hela berättelsen är dock mera saga
än historia, och bör i alla händelser, äfven om
man vill sätta tro till densamma, ej så uttydas,
som hade konung Egil förbundit sig till någon
skattskyldighet. Lidskatten framställes i sagan icke
såsom en skatt, utan såsom betalning för en gjord
försträckning.
Lidskjair (mylhol.). Odens högsäte, beläget idet
strålande palatset Walaskjalf. När gudarnes
fader satt der, kunde han öfverskåda hela verlden.
Lidntrömer, Jonaa, född den 19 April 1755
på Lagfors bruk i Medelpad, der fadern Jonas
Lid-slröm var inspektor, egnade sig åt de mekaniska
vetenskaperna, och blef, efter slutade studier,
antagen som biträde vid skeppsvarfvet i Carlskrona,
der Chapman fäste uppmärksamhet vid honom och
sörjde för hans befordran, så att han 1792 blef
chef for mekaniska verket vid örlogsflottans
skeppsvarf och kort derefter major mekanikos, anlade
bamnen vid Helsingborg och föreslog
grundläggningen af arméens flottas station i Götheborg,
samt kallades 1797 tiU Stockholm att uppföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
