Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
614
LlhailhammareB)
l|ikare*
år 1845, uppgår till 120,344 K:dr B:ko,
hvarunder innefattas allt hvad till dessa kostnader hörer.
Lifrustkammaren. Se: Arsenalen.
Lirsdal, 1 Norbergs socken af Westmanland, hår
bar varit 1 stångjernshainmare med 2 härdar,
privilegierad 1683, bibehållen 1689; men nedlagd
1TI0. Är 1754 fanns här en hytta, uppbyggd
1685.
Lifssak betyder i lagstil så svår missgerning, att
den kan straffas till lifvet. Sådan sak får icke
nedläggas, äfven om målsäganden skulle vilja det.
Så angelägen lagstiftaren varit, att, der ett
sådant brott blifvit begånget, bringa detsamma i
dagen och befordra det till straff, så män har man
äfven varit, att hindra falska angifvelser af en så
groft smädelig art. Sådana äro belagde med
samma straff som det föregifna brottet, i fall de skett
med ondt uppsåt; i annan händelse bötes derför.
En gång upptaget inför rätta fordrar ett sådant
brott de klaraste bevis; egen bekännelse är icke
tillräcklig, och om en sådan blifvit aflagd och
sedan befunnen falsk, straffas den med kroppsstraff.
Dom i lifssak hör till nnderställningsmål, der
under-rätts utslag icke verkställes förrän det blifvit
pröfvadt af hofrätt. När en dom i lifssak fallit,
iakttages följande ordning: domen uppläses för den
dömde och insändes af hofrätten till Kongl. Maj:ts
skärskådande; den anklagade anför besvär eller
begär nåd, om han så för godt finner, hvarefter
konungens högsta domstol pröfvar den af hofrätten
underställda domen, äfvensom besvären, och
konungen i statsrådet afgör nàde-ansökningen. Ilar den
blifvit afslagen, verkställes domen, ytterligare
tidsutdrägt för att göra en ny nåde-ansökning möjlig,
är icke tillåten; men väl kan dödsdomens
verkställande fördröjas i och för brottslingens religiösa
beredelse till döden. Afrättningen sker offentligen,
dock med så liten ståt som möjligt. Offentliga tal
på afrättsplatsen äro förbjudna, äfvensom den
lifdömde icke får öfverlästa sig med starka drycker
i de sista stunderna. Sjukdom och hafvande
qvinnas förlossning, om en sådan är dömd till döden,
är laga skäl till uppskof. Den döda kroppen
ned-gräfves på galgbacken.
li|fstiden, den sannolika. Ehuru i Sverige
årligen födas flera gossar än flickor, dö likväl i
barn-eller ynglings-åldern flera af de förra än af de
senare, så att af den lefvande generationen finnas
ungefär 6 procent flera qvinnor än män. Enligt
en uppgjord tabell, har dödligheten i senare åren
något minskats emot hvad den var för 50 à 60
år sedan. Emellan 1780 och 1795 upphunno, af
1,000 barn, 650 det 5:te året, 584 det 15:de, 545
det 25:te, 467 det 40:de, 313 det 60:de och 117
det 76:te. Emellan 1816 och 1835 deremot,
uppnådde, af 1,000 barn, 714 det 5:te året, 671 det
15:de, 631 det 25:te, 539 det 40:de, 348 det
60:de och 126 det 75:te.
Llfstidsf&ngar. Se: Fångar och
Krono-arbets-karlar.
larstidsstüdja är i sjelfva verket ett arrende,
ehuru på lifstid i stället för vissa år. Enligt
Jorda-balken i allmänna lagen njuter den, som ta-
git hemman p& lifstidsstädja, rätt att besitta det
så länge han lefver och uppfyller kontraktet, samt
likaså hans enka efter bonom, så länge bon
förblifver i enkestånd. Men genom nytt gifte
förlorar hon sin rätt. Lagens allmänna regel, att köp
bryter lega, gäller ej rörande lifstidsstädja,
ehuruväl det blifvit sed att för ytterligare säkerhet, i
händelse egendomen blifver såld, inteckna
lifstids-städjan.
Liggare. Se: Jordebok.
Liggedagar kallas det i ett certiparti betingade
antal dagar, för varornas lastande och lossande.
Lignell, Anders, prost och kyrkoherde i Kila
församling af Carlstads stift och riksdagsman vid
1834 och 1844 årens riksdagar, född 1785, bar
ntgifvit: Något om Prestval; Samling af
Prestvats-författningar; Beskrifning om Dahlskogs socken i
Elfsborgs län, samt i förening med herrar Bexell och
Ahlqvist: Bidrag till Soenska Kyrkans och
Riksdagarnes historia ur Presteståndets archiv; haft. I—111.
Liguster (Ligustrum vulgäre), en buske, hvilken
växer på stenbundna för solen utsatta ställen, pä
de stora öarne vid Bohuslänska kusten, särdeles pä
Oroust ymnigt, äfven på Kinnekulle bär och der,
3amt inplanteras uti trädgårdar till häckar,
emedan den med lätthet låter tukta sig. I naturligt
tillstånd bildar den ofla små träd af mer än 6
alnars höjd och 3 till 4 tums tjock stam. Veden
användes till svarfvare-arbeten; |öfven ätes af kor ,
får och getter, och bären kunna användas till
beredning af violett saftfärg för kortmålning.
Lijsta, annex till Gillberga, beläget i Vestra
Rekarne harad af Södermanlands län, 1-| mil V.S.V.
från Eskilstuna, vid Hjelmaren. Socknen består af
26 mtl. och har 820 invånare på en areal af 4,096
tunnland, hvaraf 610 äro sjöar och kärr. Adr.
Eskilstuna.
Lik. Se: Begrafning.
Lik, i gamla Svenskan stundom detsamma som
rättvis, god, deraf liklig (temligen god), lika (behaga).
Lik kallas de tåg, med hvilka hvarje segel är
kantadt och som tjenar till förstärkning, samt att
i dem fästa boliner, gigtåg, gårdingar, halsar,
skot, m. m. Råseglens lik äro: Båliket, det som
fästes vid rån, och är vanligast smäckrast.
Stående lik, de två vertikala eller sidoliken. Underliket,
det understa horizontala liket. Stagseglens lik äro:
Stagtiket, det som med litsor vandrar på staget
eller lejdaren. Stående lik, det vertikala liket, och,
om de äro två, det aktersta; det främsta kallas då
masttik. Underliket, det understa borizontala liket.
Lika foglar flyga gerna samuian, ett
gammalt ordspråk, betecknande, att som man är sjelf,
sådant sällskap söker man ock.
Likana eller Lik& jernbruk. So: Uddeholms-verken.
Likare kallas de modeller af hos oss brukliga
mått, mål och vigt, hvilka, enligt Kongl. Maj:ts
plakat af år 1665, kammar-kollegium skulle låla
tillverka och öfverlemna till alla städer,
handels-och marknadsplatser, samt härader och socknar,
att derstädes förvaras till förefallande behof af
jemnförelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
