Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
672
Lomma.
Lominaryd.
1 > mil V.S.V. frän Lund. Under den tid då
Skåne lydde under Danmark, kallades socknen
Lom-mæ, i slutet af 1600-talet Lommå, samt ännu af
allmogen Lomme. Socknen har från äldsta tider
varit moderförsamling till det i Torna bärad
belägna Pledie. Biskoparne i Lund hade under
Danska tiden jus patronatus öfver detta pastorat, med
rättighet att der hålla en kapellan. Under biskop
Knut Hahns tid tillades af Carl XI,till detta
pre-bende-pastorat, det genom rector scbolæ i Lund
Casper Weiäers afvikande ur riket ledigblifna
Fje-lie, hvilket förut varit patronelt under
domkapitlet. Sockenkyrkan, belägen något öfver | mil
V.S.V. från Lund och 1 mil från Malmö, är byggd
i rundbågsstil, med ett tvåqvadratiskt skepp
och ett enqvadratiskt chor, samt balfrundt
utsprång. Ett torn höjer sig i vester, hvilket röjer
spetsbågsstil. Skeppets och chorets takbvalf äro
i öfvergångsstil. Kyrkan, så väl som tornet och
nedersta delen af vapenhuset beGnnas byggda af
buggen sand- och kritsten; men sakristian och den
öfre delen af vapenhuset af tegelsten. Den är
belägen några famnar från Wàrpinge-än, nära dess
utlopp i hafvet. Denna å skall, enligt en i orten
allmän sägen, varit segelbar ända upp till Lund.
Att den varit det till det något öfver en baif
fjerdingsväg från staden belägna herresätet Wärpinge
(numera Trolleberg), anses högst sannolikt; ty ännu
böjes vattnet i ån, al stark nordvest storm, ända
upp till den jemte gården liggande qvarnen. Man
berättar äfven att namnet Wärpinge härledes af
ordet varpa, emedan man der varpat upp
fartygen. Lunds stad hade ock under senare Danska
tiden en egen hamnplats i Lomma,
oberoende af Malmö tullkammare, hvilket man finner
bekräftadt i ett konungabref, gifvet Köpenhamn
d. 20 Juli 1607. Lunds akademi fick af Carl XI
en frihamn derstädes. Att der varit ett i fordna
tider betydligt fiskläge, berättas allmänt i orten
och att der funnits byggnader, större än vanliga
bondhus, synes af de grundvalar, som ännu
påträffas i jorden. — Ungefär 3 à 4,000 alnar
söder frän kyrkan påträffar man vid gräfning i en
grusbacke åtskilliga menniskoben. Man har funnit
3 à 4 hufvudskàlar ligga tillsamman. Troligen
hafva de personer, som der blifvit jordade, stupat
i någon af de många strider, som tvifvelsutan stått
på stränderna af den fordom segelbara, vid sitt
utlopp nära 200 alnar breda Qoden, hvilken förde
upp till en af nordens största städer. Adam af
Bremen antyder ock något sådant i sin Lib. de
situ Daniæ, sid. 5. Skånska allmogen, som
sammanrotat sig och ulkorat Harald Streng till
konung, blef I 182 vid denna ä angripen och slagen
af Skånska adeln, utan alt invänta någon
undsättning af konung Knut VI. På norra sidan om åns
utlopp, bortåt sjöstranden, går en jordvall, som
ännu på några ställen är omkring 3 alnar bög.
Den berättas vara en af Danskarne uppkastad
förskansning. Vidare vet man ingenting derom. Är
1145 blefvo några konung Kristoffers bönder
(co-loni regis de Lnmmæ) i Lummæ bosatte af
erkebiskop Jakob Erlandsson. Inom församlingen qvar-
stå 5 ättehögar, 4 pä planen till N:o 4 Kastorp
och en på planen till N:o 1 VVinstorp. Den
senare kallad Bomhögen, dock utan att någon
anledning till namnet blifvit känd. Ingen historisk saga
finnes om dessa högar. Allmogen tror att de nu
äro bebodde af ett slags små varelser,
tomtegubbar, vettar, pysslingar kallade, godmodiga till sin
natur, då de icke blifva förolämpade. De gå
någon gång in i husen och biträda vid bussysslorna,
såsom husdjurens fodring och vård; men mer än
en oförsigtig pojke har, med benbrott och andra
hastigt påkommande sjukdomar, fått umgälla silt
skämt öfver det "små folket." För öfrigt har man
julaftonen sett ljus i de större högarne. Folkets
lynne är redbart, arbetsamt och godmodigt,
kanhända något raskare och bestämdare, såsom alltid
bos kustboar. Inom församlingen ligger
kungsgården Alnarp, fordom äfven Allerup kalladt. Den
är ett gammalt adeligt gods, kom genom
mageskifte 1628 emellan konungen å Lunds kapitels
vägnar och en Rosenkrantz i kapitlets ägo,
indrogs af Carl XI till kronan och bortarrenderades
under namn af krono-säteri. I medlet af
1700-talet var den anslagen landshöfdingen i Malmö
"under arrende på Inn." Genom kongl. resolutionen
af d. 30 Mars 1778 blef Alnarps kungsgård, med
underlydande hemman, anslagen såsom boställe ät
landshöfdingen. Den beslår af 10r7ff mtl. och bar
nu hlifvit bortarrenderad på 30 är åt en driftig
och insigtsfull åkerbrukare, herr A. Jöransson, mot
1,400 tunnor årligen. Till gårdens herrligheter höra
den redan i Danska konungabref omtalade skogen,
bestående af ek, alm och ask. Den var omkring år
1830, genom de kringboendes okynne och vid
bristande tillsyn, nära förstörd; men vårdas af
nuvarande boställs-innehafvare och arrendator med
utmärkt omsorg. Församlingen består af Alnarp
lOfg mtl., Lomma by 4Winstorps by
Kastorps by 2T’5, alla skatte arbetshänder under
Alnarp. Prestberga, prestgård 1 mtl. Af Torna
härad höra bit i ecklesiastikt hänseende utsockne
frälse-hemmanen llafbo, Mariedal, Brohuset 2 mtl.;
kronoskatte-hemmanen Ljunghuset och VVinnerup
Tv mtl. Folkmängd 916. Areal 3,217 tunnland.
Adr. Lund.
LoiiiniHryil, en socken med Bälaryd, belägen i
Norra VVedbo härad och kontrakt af Jönköpings
län och Linköpings slift, mil O.N.O. från
Jönköping. Här äro 5 större och mindre sjöar,
hvaribland märkes Noen och Ralången, * mil lång.
Kyrkan skall först vara byggd före år 1221, och
är af gråsten, sedan tillbyggd, och sist 1726. Här
finnes llamiltonska grafven. Nära kyrkan
anträffas grifthögar och en tingsplats. Bland egendomar
märkas: Nobynas, 4 mtl. säteri, jemte 1 mtl.
rust-båll. Dess första anläggning är obekant. Den
förste ägaren lärer varit en kornett v.
Hartmansdorff. Egendomen har särdeles vacker belägenhet
vid Ralången. Uit höra ock 6 torp och qvarn.
üugila, 3 mtl. säteri, med ymnig löfskog, åker,
bestående af djup och bördig svartmylla, samt
godt fiske i en nära karaktershuset belägen sjö.
Skareda, £ mtl., har i fordna tider varit bondby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
