Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
676
Lotteri.
Lovisa Ulrika.
Lotteri finnes nu mera ej i Sverige, sedan kongl.
nummer-lotteriet upphäfdes vid 1840 års riksdag,
och försäljning af utländska lottsedlar förbjöds af
konungen år 1844. Lotteri för statens räkning
inrättades år 1771 och drefs med den framgång,
att ständerne vanligtvis kunde upptaga bland de
ordinarie statsinkomsterna en betydlig vinst af
denna spelrörelse. Konung Gustaf III hade velat
gifva lotteriet en karakter af välgörenhetsanstalt, och
derföre förordnat, att för hvarje dragning fein
mindre pensioner skulle gifvas åt unga qvinnor bland
allmogens döttrar. För öfrigt var lotteriet blott
en spel-inrättning för statens räkning. Dess
inflytande, särdeles på den arbetande klassen, beskrefs
såsom högst förderfliga Den fattige lockades att
bortkasta sin sparpenning, för en osäker möjlighet
att vinna. Det ansågs icke staten värdigt, att
drifva en sådan rörelse och derföre upphäfdes
lotteriet; det skedde pä det sätt att ständerne
upphörde att beräkna dess behållning ibland statens
inkomster och konungen förklarade derpå att
inrättningen upphört.
Lottoniter-orden, ett ordens-sällskap, som fanns
på 1780-talet, och hvari nästan endast personer
af de högsta samhällsklasserna voro medlemmar,
så att t. ex. hertiginnan Hedvig Elisabeth
Charlotta var ordens historiograf. Riksrådet Carl
Fredrik Scheffer lärer hafva varit en bland stiftarne.
Ledamöterne svuro en ed, som började med dessa
ord: "Moi . .. je promels et jure foi dhonnete chien
de bonne rnce. Anständig munterhet och
välgörande tyckas hafva varit ordens hufvudsyften. Vid
hvarje af dess sammankomster skulle i en
sparbössa göras en insamling för hufvudstadens
fattiga, och det berättas, att vid en sådan utgjorde
uppbörden 21 specie-riksdaler.
Lovén, Mila, föddes i Reng den 18 Juni 1796,
fadern var prosten och kyrkoherden i Reng och
S:t Hammar, magister Pehr Magnus Lovén. Blef
student i Lund 1811 och 1817 filosofie magister.
Utnämndes den 20 Juli 1820 till hist. litt. docens
vid Lunds universitet och den 31 Mars följande
året till e. o. æsteth. adjunkt. Regements-pastor
vid Wendes artilleri-regemente den 10 Juni 1823
och kyrkoherde i Östra och Vestra Wemmenhög
af Lunds stift d. 26 Aug. 1830. Prost 1837. Har
utgifvit: Girardels andaktsstunder, öfvers. 1827;
Moores Dikler, öfvers. 1831; Vitterhetsförsök, 1833;
Homiletiskt li ag alin (jemte prosten J. P. Hansson),
1831—35; Folklifvet « Skytts härad i Skdne vid
början af detta århundrade, 1845; disputationer,
öfversättningar, m. m. Hans kusin
Lovén, Nils Henrik, medic. theor. & forensis
professor vid Lunds akademi, född i Reng d. 29
Dec. 1801, fadern plantage-direktör, blef student
1817 och 1823 filosofie magister. Egnade sig åt
medicinen och blef medicine licentiat 1827 och
medic. theor. docens 1829, medic. doktor 1831.
Utnämndes d. 23 Nov. 1838 till e. o. medic. theor.
professor och 1847 den 25 Maj till sin nuvarande
profession. Han har utgifvit: Anvisning att
ändamålsenligt anställa bloduttömningar, vaccinera och
använda räddningsmedel vid hastigt påkommande
lifs-farhga tillfallen; disputationer, m. m.
Lovén, liven, professor, en af intendenterna vid
naturhistoriska riksmuseum, född d. 6 Jan. 1809
i Stockholm. Fadern handelsborgmästare
derstädes. Har utgifvit åtskilliga skrifter i zoologi,
tryckta i vetenskaps-akademiens handlingar och i
öfversigten af dess förhandlingar.
Lovers alunbruk har varit beläget på Smålands
fasta land i Hagby socken af Kalmar län; men har
derifrån blifvit öfverflyttadt till Möckleby socken
på Öland, hvarest alunskiffern hemtas från
Hamneberget. Ar 1840 tillverkades här ingen alun, utan
blott 357 tunnor rödfärg. För år 1841 finnes
ingen tillverkning uppgifven.
Lovers liauiu. Se: Hagby socken.
Lovisa Morotliea No|iliia, dotter af Preussens
förste konung, Fredrik, förmäldes med dåvarande
arfprinsen af Hessen-Cussel, Fredrik, sedan konung
i Sverige. Förmälningen skedde d. 21 Maj 1700,
men prinsessan dog barnlös d. 23 Dec. 1705,
endast 25 år gammal.
Lovisa Maria (jonzaga, dotter af Carl I,
hertig af Mantua, var förmäld med Sigismunds begge
söner, först med Uladislaus och sedan med Johan
Casimir. Hon dog 1667, i en ålder af 56 år.
Lovisa Elrika, dotter af Fredrik Wilhelm I af
Preussen och syster till Fredrik den Store, föddes
i Herlin d. 24 Juli 1720 och förmäldes 1744 med
dåvarande Svenske kronprinsen Adolf Fredrik.
Bilägret firades på Drottningholm d. 29 Aug.; men
intåget i Stockholm skedde först d. 12 Okt.
Enka 1771, öfverlefde hon sin gemål i 11 år och
dog på Svartsjö d. 16 Juli 1782. Denna lifliga,
qvicka och snillrika prinsessa, som man endast kan
förebrå någon häftighet i lynnet, stod ofta i ett
spändt förhållande till de då rådande partierna i
Sverige, emedan hennes kraftfulla och eldiga själ
blott med svårighet kunde finna sig i de trånga
gränsor, hvarinom konungamakten då var inskränkt.
Man ansåg henne derföre allmänt som själen i det
företag, hvilket 1756 gjordes till dess
utvidgande, men hvilket för de deri deltagande, Brahe
m. fi., fick en så olycklig utgång. Den skulle
kanske blifvit det mindre, om drottningen förmått
ingifva sin gemål det mod, som lifvade henne sjelf.
Hon erbjöd sig att med honom stiga till häst och
sätta sig i spetsen för de sammansvurne; men
förgäfves. Hon kunde icke ens förmå honom
begagna sin konungsliga rätt, att gifva dem nåd. Af
ständerne måste hon lida den förödmjukelsen, alt
se sina juveler inventerade, och att nödgas göra
dem ursäkt för ett hårdt uttryck. (Se:
Kronjuvelerna.) Ogerna såg hon sig, såsom enka,
utestängd från den delaktighet och det inflytande på
ärenderna hon utöfvat under sin gemåls lifstid, och
det bästa förhållande rädde således icke alllid
emellan henne och Gustaf III, helst vid kronprinsen
Gustaf Adolfs födelse, hvarom hon lärer fällt någon
oförsigtig utlåtelse, hvilken hade till följd en häftig
brefvexling mellan mor och son, orh ett förbud för
enkedrottningen, att visa sig på hofvet vid detta
tillfälle. Vetenskaperna, vitterheten och konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
