Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
688
Lundberg.
liundblad.
anoexer och kyrkobemman, utan ock hum många
skeppor, som då såddes i hvar åker, och huru
mänga lass hö, som höstades på hvarje ang. De
äkrar, ängar och räntepenningar af hemman,
hvilka presterskapet eller någon kyrka genom gåfva
erhållit af enskildta personer, finnas också deruti
utsatte så väl som den, hvilken äger dominium
deröfver. För att kunna urskilja, hvilket af de
hemman, soin i Landeboken ßnnas upptagne, antingen
tillbör presterskapet eller kyrkan, ty endera af
dessa måste det ovilkorligen tillhöra, så snart det
finnes i Landeboken antecknadt, efterses noga om
deraf betalas altarehafre, då det ovilkorligen är
preste- och annexe-hemman; men om deraf
betalas fodermarsk-hafre, är det kyrkobemman,
hvilken skatt tillkommer Kongl. Maj:t och kronan, och
bevisligen aldrig varit gifven af andre bemman,
än de som kallas Geistlige (andligt) frälse.
Utsätter nu tillika Landeboken hvem dominium
deröfver tillkommer, är hemmanets natur desto
mindre att betvifla.
Lundberg, duntaf, föddes d. 17 Aug. 1695 i
Stockholm, der fadern var köksmästare hos Carl
XII. Han kom vid 15 års ålder i lära bos
hof-målaren David Kraf|, reste 1716 till Paris och
qvarstannade der ända till 1743. Här lade ban
sig på pastellmålning, blef känd af konung
Stanislaus, som han porträtterade och undervisade i
sin konst, besökte Spanien med Svenske ministern
Fleming och återkom 1745 till Sverige, hvarest
han sedan qvarstannade, blef bof-intendent, och
en af de förste Wasa-riddarne, samt dog d. IS
Mars 1786. Han var så ansedd och så
öfverhopad af beställningar, att han kunde samla en icke
obetydlig förmögenhet och hålla ett godt bord.
1 Paris hade han varit förlofvad med en mamsell
Le Maitre, men slog upp med henne, i ett anfall
af svartsjuka, hvilket han sedan bittert ångrade.
En älskarinna, som han i Sverige förlofvat sig
med, beröfvades honom af döden, och han förblef
således ogift, meu hans hjerta var derföre icke
orördt af kärleken, emedan man påstod, att ban
förälskade sig i hvarje skönt fruntimmer, som ban
målade. Äfven åt de fula förstod hans hand att
gifva behag, utan att derföre beröfva dem likheten.
Lundberg, Heter, en ung läkare, promoverad
till doktor 1740, kort derefter assessor i
kollegium medikum och amiralitets-läkare, men dog
1743 i fläckfebern, hvaraf han blifvit smittad af
de från Finland hemkommande soldaterne, hvilka
ban skötte i ett provisionelt sjukhus i Stockholm.
Hans för tidiga död beklagades allmänt, emedan
man i honom väntade sig erhålla en utmärkt läkare.
Lundblad är namnet på tvenne män, som,
utgångne ur ringhetens och fattigdomens sköte,
genom egen kraft och egen förtjenst, höjt sig till
en rang, icke blott inom staten, utan äfven inom
lärdomens verld. Den eue af dem
Lundblad, Johan, torparson frän Tönnersjö i
Halland, föddes der d. I Mars 1753 och kunde
ännu vid 6 års ålder hvarken gå eller tala. En
stjuffader tog likväl vård om honom, och ban
lärde snart ej blott dessa saker, utan äfven läsa
och skrifva, erhöll, 17 år gammal, af en adjunkt
vid namn Lund, undervisning i Latin, kom på
Gö-tbeborgs gymnasium, omfattades med välvilja af
arkiater Engelhart, fick understöd alt resa ut till
Leipzig, beskyddades der af hertig Fredrik Adolf,
hvilken han, vid dess resa genom staden,
uppvaktade med ett Franskt poem, och blef magister 1776.
Han återkom till Sverige, och begaf sig till
Stockholm i afsigt alt använda sitt tillträde till hertigen,
för att skaffa sin förste lärare, Lund, efter
hvilken han antagit namnet Lundblad, det pastorat
ban sökte, hvilket äfven lyckades. Blef 1781
do-cens i Romerska vältaligbeten vid Lunds
universitet. Här anlade han ett boktryckeri, jemte
bokhandel, för rättigheten hvartill han vid Svenska
akademien stiftade det s. k. Lundbladska priset, om
50 R:dr specie, alt tilldelas den under året ulkomBa
bästa skrift af vittert innehåll. Blef 1787 eloqv.
& poes. professor, fick först S:t Peders kloster och
sedan Hardebcrga till prebende, tbeol. doktor, Led.
af N. 0. och af vitterhets-akademien, erhöll
tjenstledighet 1817 och dog d. 18 Juni 1820. Var en
grundlig Latinare, och har utmärkt sig såsom
Latinsk skald. Tvenne af hans poemer på detta språk,
det ena öfver Segern vid Helsingborg, det andra
öfver Segern vid Narva, belönades af
vitterhets-akademien med dess högsta pris. Han har äfven
författat åtskilliga tal på vers och prosa vid allmänna
högtidliga tillfällen och 64 disputationer. Hans son,
Luutlblad, Johan Fredrik ar, född d. 8
April 1791, blef vid 23 år magister, ingick
derefter i kansliet, och anställdes sedan, efter en
vidsträckt utländsk resa, som konsul i Pommern
och derefter som general-konsul, adlades, blef förste
expeditions-sekreterare och R. af N. 0., men
nödgades 1833 rymma, till följd af en balans i
postkassan och deraf föranledd bankrutt, hvarföre ban
förklarades sin orden förlustig. Ilar utgifvit Carl
Gustafs historia, Carl XII:s historia och Svensk
Plutark. I Paris, der han sedan vistats, har lian
uppehållit sig med litterära arbeten, för det mesta
öfversättningar.
Lundblad, Sven, född torpareson, på
stadsbem-manet Bernstorp nära Skara, den 30 Okt. 1776 ,
död som biskop i Skara d. 29 April 1837 och
begrafven på Warnhems kyrkogård, der ett monument
öfver honom upprestes af stiftets presterskap.
Genom nästan otroliga ansträngningar, försakelser
och sparsamhet, lyckades det honom ej blott att
kunna fortsätta sina studier, utan äfven att köpa
en liten bostad åt sin fader och att underhålla
honom på sin sjuksäng efter ett olyckligt fall,
hvilket lade honom i grafven. Då han som gosse
bar mat till denne fader, och dervid gick öfver
gärden vid Brunsbo biskopsboställe, bemärktes ban
af biskop Weidman, som kallade honom till sig,
lät gifva honom öl att dricka och skämtande slog
honom på axeln, med de orden: "Ser du, sådant öl
skall du hälla, när du blir biskop i Brunsbo."
Det anade visst icke prelaten, att han sade detla
åt sin närmaste efterträdare. — L. blef 1806
docens vid Upsala akademi, tbeol. licentiat 1810
och samma år prestvigd. År 1812 uppfördes han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
