Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
718 IiKvRshranåhanilela.
Lärka.
emellan bdgre lärdomsskolor och lägre. I de förra
finnas fyra klasser med en rektor, en konrektor
och tre kolleger; de senare äro mindre så väl till
lärarnes antal som undervisningens vidd. Med
lärdomsskolan står apologistklassen i förbindelse,
under samma styrelse; men med en egen, stundom
med två lärare. Der meddelas den undervisning,
som ansetts företrädesvis erforderlig för borgerliga
yrken. Apologistklassen, ehuru till förvaltning och
skoltukt förenad med lärdomsskolan, är i afseende
på undervisningen alldeles skiljd derifrån.
Lärdomsskolan följer ännu den gamla methoden, af
s. k. klassläsning, d. ä. att en och samma larare
undervisar i alla läroämnen uti eo viss klass, och
skiljer sig deruti från den nya methoden af
ämnesläsning, d. ü. att hvarje lärare föredrager
vissa ämnen i alla klasser, en method som blifvit
tillämpad i vissa andra läroverk, särdeles
elementarskolan i Stockholm och krigsakademien på
Carl-berg. En annan utmärkande egenskap för
lärdomsskolan är den årliga flyttningen, d. ä. att
lärjungarne Qyttas ur lägre till högre klass blott efter
en viss tillryggalagd tid; men icke när som helst
efter aflagda kunskapsprof. Icke heller är något
fritt val af läroämnen tillåtet, utan den som
inträdt i skolan måste begagna undervisningen i alla
ämnen. Högre lärdomsskolor finnas i Upsala och
Lund, under namn af katbedralskolor, samt i Gefle,
Nyköping, Örebro, Falun, Jönköping, Malmö,
Piteå, Umeå, Hudiksvall, och för öfrigt i alla
städer, som äro biskopssäten, samt Stockholms stad,
hvilken har tvenne sådane skolor, en på Norrmalm
i S:t Clara och en på söder i S:t Maria
Magdalena församling. Lägre lärdomsskolor finnas uti
Norrköping, Söderköping, Wadstena, Skenninge,
Wiminerby, Ekesjö, Alingsås, Christianstad,
Carls-krona, Ystad, Landskrona, Helsingborg, Carlsbamn,
Uddevalla, Warberg, Halmstad, Åmål, samt
apo-logistskolor i Stockholm uti S:t Jakobs, S:t
Catharina, Kungsholms, Ladugårdslands, Adolf
Fredriks och Storkyrko-församlingarne, samt i en
mängd andra städer. (Se för öfrigt
Elementarläroverk.)
Iiürrtakrainlianileln bar i Stockholm, intill 1847,
tillhört en serskildt societet. Dess angelägenheter
vårdades af en hufvudman och fem deputerade,
hvilka valdes af societeteos ledamöter, antingen
inför handelskollegium eller i någon societetens
allmänna sammankomst. De deputerade fortforo i
utöfningen af sitt kall, så länge de det åstundade,
men kunde, om de så önskade, ombyta hvart
tredje år. Uteslutande till deras yrke hörde, före
nämnde tid, att handla med ylletröjor, -strumpor,
-mössor, -sasjetter, tryckta sarger och tryckta
flaneller; linnemanufakturvaror, med undantag af
fasonerade linnetyger, tjenliga till öfverklädnad;
allahanda bomullstillverkningar, hvarunder kattuner,
nopkin och parkum äfven begrepos; alla inrikes
tillverkade linneväfnaden bestående i finare och
gröfre lärfter, foderväf, blagarn, buldan,
bolster-var och dräll, grof tråd, band, strumpor, tröjor
och mössor af tråd m. m. som kunna under namn
af landtmannavaror hänföras, tillhörde egentligen
endast lärftskrambandlaresocieteten, med rättighet
att låta de dertill tjenlige väfnader färga, trycka,
styfva, stärka och glätta, och med hvilka varors
upphandlande och försäljning krambodsbandlande
icke fingo befatta sig, utom hvad de till styf och
vek kamfas samt färgade bomullslärfter kunde
behöfva, hvilka trenne persedlar dem tilläts till
salu hälla; såsom enskild handel, yllne varor, som
från landsorterne till salu infördes, såsom valmar,
Westgöthetyg och andra yllne tyger, ryor, bord-,
säng- och hästtäcken, vepor, golfmattor, tröjor,
mössor, vantar och strumpor; färdiggjorda kläder
af bolstervar, vadmal och andra
landtmannatill-verkningar, såsom rockar, byxor, tröjor och dylikt.
IjKrje eller Lärjeholm, säteri vid Götha elf,
^ mil från Götheborg i Angereds socken. Det
tillhörde fordom fältmarskalken Herman Wrangel,
som skref sig till Lärjebolm. Det uppbrändes
under kriget år 1645 d 2 Aug. af Danska trupper
under anförande af Hannibal Sehested; blef
beru-stadt vid reduktionen 1682 och ägdes af
burggref-ven i Götheborg Hans v. Gerdes. Dess
närvarande ägare är herr No|leroth.
Mirkn (Alanda), ett jlägte af sparffoglarnes andra
underafdelnings tionde familj, sparfvar, utmärkt
genom medelmåttig, rät, kegelformig, trind, vid
roten mer bred än bög näbb, med hela käkkanter;
näsborrarne, vid näbbroten glest skylda af små
fjädrar; benen med temligen korta tarser och
bakklon lång nästan rak; honan och ungarne föga
olika den gamla hannen. Hos oss finnas tvenne
arter, nemligen: Sänt/lärka (A. arvensis), af 7 }
tums längd och 141 tums vingbredd, ofvan
rost-grå med svarta fläckar; magen bvitaktig; bröstet
brunfläckigt; från näsborrarne öfver ögat ett
gulaktigt streck; tinningarne bruna; näbben ofvan
brun, under blek, vid roten gulaktig; benen ljust
kötlfärgade. Omvexlar belt hvit, något stötande
i gult, eller helt svart, stundom med hvit stjert
och vingpennor. Förekommer öfverallt på
åkerfält, frän Skåne till Norrland, såsom flyttfogel och
anländer tidigast af alla sådana, samt qvarstannar
stundom ända till December. Då hon sjunger
sitter hon stundom på marken på en tufva, men
vanligen uppstämmer bon bögt i luften sin vackra sång.
Dess lockton om våren är ett: "tirll" om hösten
liknar den mera: "drill!" Födoämnena utgöras af
åtskilliga slags växtfrön samt insekter. Honan
lägger 4—5 gråaktiga, med bruna oregelbundna
fläckar beströdda ägg, 1 tum långa 6 linjer
tjocka, nti ett okonstladt bo, sammanfogadt af torra
grässtrån, på marken bland säd eller gräs. Hon
sjunger äfven i bur angenämt och köttet är
läckert och sundt, hvarföre bon fångas och jagas,
dock icke hos oss i stort såsom i Tyskland.
Träd-lärka (A. arborea), af 6 £ tums längd; ofvan
rost-grå med svarta fläckar; ett hvitt band ofvan
ögonen omgifver nacken; en hvit fläck pä vingvecket;
under hvitaktig, med bruna fläckar på hals och
bröst; stjerten tvär och kort; näbben ofvan
mörkbrun, under blek; benen bleka; bakklon gulaktig.
Förekommer som flyttfogel i skogar nära ängar
och fält uti de mellersta landskaperna. Dess lock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
