Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Masa» Erikiioa.
Ha|rv,
739
sig och brist på lifsmedel började yppa sig bland
.besättningen, måste äfven Magnus kapitulera, och gaf
sig fången i September 1318 mot förbindelse, att
intet ondt skulle honom tillfogas till lif eller lem.
Denna förbindelse hölls likväl icke bättre, än att,
sedan Eriks son, den späde Magnus, blifvit
utkorad till konung, ansåg man, till befästande af hans
thron, rådligast att undanrödja den farlige
med-täilaren, och ehuru dennes trygghet ytterligare
blifvit försäkrad genom traktaten i Roeskilde,
dömde herredagen honom likväl till döden, den 21
Oktober 1329, och domen verkställdes på
Helgeandsholmen den 28 i samma månad, hvarvid en matta
lades på afrättsplatsen, båren öfvertäcktes med
guldtyg och fyra riddare buro liket till dess
farfaders graf i Riddarholmskyrkan.
Hagiiua tCriksson, med tillnamnet Smek, var
född är 1316, och blef, såsom ett treårigt barn,
väld till konung i Norrige 1319 samt kort
derefter den 8 Juli samma år, till konung i Sverige.
Norska thronen tillföll honom efter hans morfader
Håkan V, och den Svenska efter bans farbroder
den olycklige Birger, som låtit aflifva bans fader,
bertig Erik. Magnus stod under rådets — några
hafva antagit Matts Kettilmundssons —
förmynderskap till år 1333, då ban, endast 1? år
gammal, förklarades myndig, och kröntes i Stockbolin
1336. Han var en godsint regent, men utan de
egenskaper, hvilka erfordrades för att med kraft och
allvar tillbakavisa aristokratiens växande anspråk
och de stämplingar, eller det uppenbara motstånd,
som dessa föranledde. I afsigt att skydda sig
deremot, sökte ban råd och stöd hos sin svekfulle
granne, Danske konuogen Waldemar Atterdag, men
hvilket endast försämrade hans belägenhet. Hans
vänskap för denne och bans oförmåga att hindra
dess eröfringsplaner mot Skåne, hvilket blifvit
inlöst nnder förmyndar-regeringen, men hvars lösen
Magnns sjelf sedan nödgades betala, ådrog honom
skymfnamnct Smek. För att påskynda hans förderf
och utvidga sin egen magt, uppreste de mägtige
flera fiender emot bonom inom bans eget bus, först
i bans äldste son, F.rik, hvilken antogs till hans
medregent, och, sedan denne aflidit, i den yngre
sonen Håkan, som väl lät förleda sig att d. II Nov.
1361 laga sin egen fader till fånga på Kalmar
slott, men hvilket misstag ban snart insåg och
derföre frigaf bonom. Då adeln märkte, att de
ej kunde söndra far och son, utan dessas enighet
tvertom hotade att minska de ärelystnes magt och
inflytande, bortlade den all förställning och hyllade
år 1363 hertig Albrekt af Meklenburg till
Sveriges konung. Det kom nu till slaget vid Tillinge
d. 4 Mars 1365, hvarvid Magnns blef
tillfångatagen och förd till Stockholm, der han qvarbölls på
slottet Tre Kronor till d. 13 Aug. 1371, då ban
afsade sig Svenska kronan. Ban begaf sig nu till
Norrige, jemte sin son Håkan, som ban hade att
tacka för sin befrielse-, men drunknade vid
Ljungholmen icke långt från Bergen d. 1 Dec. 1374.
liar har ban efterlemnat tillnamnet den gode,
hvilket ban troligen, äfven under andra förhållanden,
ikulla förvärfvat i Sverige.
Magnu* Petri, af Brahe-ätten och sonson till
Israel Birgersson (se: brahe), den heliga Brigittas
broder. Han bade förut varit gift, blifvit slag«n
till riddare och stod i högt anseende. Men då hans
hustru oeh barn dött, beslöt ban, på sin heliga
anförvandts inrådan, alt öfvergifva verlden och
blifva munk i Wadstena. Han följde S:t Brigitta till
Jerusalem, och efter hennes död var ban
isynnerhet angelägen, att utverka hennes kanonisation.
För detta ändamål skulle ban färdas till Rom, och
då ban anträdde resan dit, fick ban för sådant
ändamål af en tjenslemnnk, Gregorius Skräddare,
150 rosenobler, som denne tiggt ibop dels i
Norrige, dels på andra ställen. Han blef sedan
Con-fessor generale i Wadstena, men nedlade detta
embete 1394 och begaf sig åter till Roin, i
afsigt att till den heliga Brigittas minne stifta ett
kloster i Florenz. Delta verkställdes och fick
namn af "Paradiset." Här dog ban år 1396, tned
rykte af ett helgon.
Magnusson, Kskil, son till Magnus Månesköld
och broder till Birger Jarl, vanligen känd under
namnet Eskil Lagman; emedan ban innehade detta
embete i Westergötbland. Omtalas såsom en i alla
hänseenden utmärkt man, vis, tapper, rättrådig,
vitter och mån om folket, så att det sades, att
"sent födes hans like." Ilan samlade de gamla
lagarne efter de s. k. Lumbs balkar och tros hafva
sammanskrifva den äldsta lagboken,, hvilken tjent
till rättesnöre för alla senare lagförbättringar.
Magnusson, Joliuune», en bonde i Lcmnhults
socken af Jönköpings län, född d. 11 Nov. 1804.
M. bar, enligt Wieselgren i dess "Ny Smålands
Beskrifning", en ovanlig fallenhet för de sköna
konsterna, liksom Hörberg. Ilan öfvar målarkonst
och är instrumentmakare, gör goda fortepiano och
andra musikaliska instrumenter, utan att hafva lärt
musik, målar temligen korrekta altartaflor, ntan
att hafva lärt teckningskonsten, bar aldrig gått i
någon skola och träder på intet sätt ur sitt stånd.
Det är en ljus sida af vårt Svenska bondestånd.
Till Lemnhults kyrka bar ban skänkt en altartafla,
föreställande Kristi nedtagande af korset. Till
Åsheda församling bar ban gifvit en annan
altartafla, och af konungen erhållit medalj att bäras
på bröstet.
Magra, annex till Mel|by, beläget i Bjerke bärad
af Elfsborgs län, 2> mil N.N.O. från Alingsås.
Kyrkan ombyggdes 1785. I socknen märkes
säteriet Uplo, 2 hela mtl. med underliggande 12
mtl. och 23 torp. Lärer fordom tillhört slägten
Lilliehöök. Stället har en vacker belägenhet och
är väl bebygdt, samt bar tvenne goda och vackra
trädgårdar. Både på säteriets och hemmanens ägor
finnes betydlig skog, hvilken äfven medgifver
af-salu. Fiske finnes uti en större insjö, hvarest
egendomen äger öfver £ mil strand. Här på
egendomen bade de mot konung Gustaf I upproriske
herrar, år 1529 sina öfverläggningar. Socknen
innefattar 18 mtl. och har 930 invånare. Dess
areal utgör 5,531 tunnl., af hvilka 80 äro sjö.
Adr. Alingsås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
