Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
756 mannercrona,
junkt ban förut varit, och som nu åt den betryckte
öppnade en fristad. Han skall hafva varit en man
af talang och ganska lyckliga predikogåfvor. Hans
yngre broder, Fredrik Wilhelm, bade
studerat medicinen och var elev af Acrell; men blef
apotbekare i Enköping, samt derefter i Sigtuna,
hvarest han dog d. 20 Sept. 1796, nära 41 år
gammal.
mannercrona, Marien, förut Weuman, blef
1700 volontär vid Uplands regemente och
mönsterskrivare, men fändrik först 1707, deltog i de
flesta fälttåg och träffningar ända till Pultava,
hvarifrån han följde Carl XII till Bender, samt
blef, vid kalabaliken derstädes, af Tartarerne fången
och plundrad. Befriad ur deras våld kom ban till
Stralsund, bivistade 1718 års fälttåg i Norrige
och dog barnlös den 18 Oktober 1737. Vid sin
upphöjelse i adligt stånd år 1719, anlog ban
namnet Mannercrona.
Mannerfelt, mans, son af Småländske bonden
Asser Månsson, blef 1663 bösseskyttare, gick
sedan i Holländsk tjenst, återkom till Sverige och
befordrades 1658 till kapiten vid amiralitetet, då
ban, samma år, på skeppet Draken eröfrade
amiralskeppet Brederode. Adlades 1664 under
namnet Mannerfelt. Dog 1674 i Stockholm såsom
amiral-löjtnant,
mannerheim, Augustin, förut marheini,
född i Stockholm år 1654, död der 1732, som
kommissarie i banken och ledamot i
exekutions-kommissionen. Adlad 1693, under namnet
Mannerheim. Hans söner Gustaf, general-major och
Johan .tugust öfverste, blefvo friherrar 1768.
Namnkunnigast af slägten är den senares son,
mannerheim, Lars August, född den 14
Oktob. 1749. Ingick 1770 i kansli-kollegium, der
han blef protokolls-sekreterare, och gjorde 1780
och 1781 en resa kring Europa, i Ehrensvärds
sällskap. Efter återkomsten 1782 blef ban förste
expeditions-sekreterare vid inrikes
civil-expeditio-nen. Vid 1789 års riksdag valdes han till
ledamot i hemliga utskottet, och, såsom tillhörande
oppositionen på riddarhuset, samt missnöjd med
det dà rådande regeringssystemet, tog han afsked
för att egna sig åt landthushållningen. Utom ett
par förtroende-uppdrag af sitt stånd och af
brukssocieteten, som valde bonom till fullmägtig i
jernkontoret, lefde han i detta lugn till 1809, på
hvars riksdag ban den 10 Maj uppstod med
förslaget om konung Gustaf Adolfs och hans ätts
afsättning, hvilken ock af ständerna beslöts. Dessa
förtjenster skulle på något sätt belönas, och
ju-stitie-ombudsmanna-embetet, hvilket ansågs till en
del stiftadt för M:s skull, uppdrogs åt bonom,
hvarförutan ban vid kröningen utnämndes till Kom.
af W. O. Andra utmärkelser, hvilka sedan efter
hand erbjödos honom, undanbad ban sig, utom det
af juris doktor, som han emottog år 1818. Vid
4 efterföljande riksdagar bibehölls ban i embetet,
och detta skulle förmodligen skett ännu längre, om
ban icke år 1823, till följd af sin höga ålder,
sjelf begärt en efterträdare. Icke långt före sin
död, hvilken inträffade den 18 Mars 1835, invaldes
mannerbanta,
ban i vetenskaps-akademien. M. var en man af
stränga seder, men likväl vän af skämtet. Har
utgifvit ett par öfversättningar från Fransyskan.
Hans bror,
mannerheim, Carl Krik, född den 14 Dee.
1759, var major vid Åbo läns regemente 1786
och deltog i Anjala-förbundet, hvarföre han af
krigsrätten dömdes till döden, men benådades den
16 Sept. 1790. Han tog afsked 1795. Vid
Finlands eröfring af Ryssarne kom ban i mycken nåd
bos dessa, så att ban redan 1808 pryddes med
S:t Annæ-ordens andra klass i briljanter, hvarpå
följde flera andra utmärkelser. Han blef
ledamot af Finska konseljen, statsråd, landshöfding
i Åbo, geheimeråd, vice ordförande i senaten samt
grefve. Dog den 15 Januari 1837. lians son,
mannerheim, Carl Gustaf, född den 10
Augusti 1797, blef 1820 kanslist i kommittéer) för
Finska ärenderna i Petersburg, hofrättsråd i Åbo
hofrätt, landshöfding i Wasa och sedan i Wiborg
samt 1839 president i Wiborgs hofrätt, R. af
Stanislai-ordens 1:sta klass. År vetenskapsman och
ledamot af flera vetenskapliga samfund. Har
utgifvit åtskilliga arbeten såsom: Beskrifning på tO
nya slags Brasilianska skalbaggar; ßiiirag till Käfers
de Aleutiska öarnes fauna, m. fl. Författade dels
på Latin, dels pä Franska och på Tyska.
mannerh|eim, Peter, fader och son, hette
förut Rrftius och adlades i Riga 1622. I
adels-brefvet hetét det, såsom skäl för faderns
upphöjelse: "för det han altid har låtit sig finna trogen
huld och rättrådig, och för sitt fädernesland haft
lif och blod ospardt, och låtit sig bruka emot
fienden, som en uprechtig ärlig krigsman."
Sonen var löjtnant vid amiralitetet. Ätten är
utgången.
mannerhjerta , Lars Adolf, förut H|ellman,
gick först in i kanslliet, men blef sedan fällväbel vid
Skaraborgs regemente, vnr kapiten 1743, då ban
den 21 Juni af de upproriske Dalkarlarne erböll
ett svårt sår i hufvudet af en spikkluhba, på
Norr-inalms-torg. Under 1712 års fälttåg äntrade han
en Dansk fregatt, som han eröfrade. Dog 1775
såsom major och R. af S. O.
mannerskants, 1%’ils, hette förut liellaniler,
född den 18 November 1736 i Jönköping, der
fadern var borgmästare, ingick, vid endast 18 års
ålder, såsom under-konduktör vid fortifikationen,
till hvars chef han uppsteg genom alla grader, så
att han 1791 befordrades till sistnämnde
värdighet. Han hade förut, vid många tillfällen, utmärkt
sig som en skicklig, kunnig och driftig officer.
År 1759 blef ban i Demmin tillfångatagen af
Preussarne. Om fullbordandet af Sveaborgs
befästningsarbete har ban mycken förtjenst. Uppböjdes
i adligt stånd år 1772, jemte siu äldre broder,
Sven, kapiten vid fortifikationen, sedan
öfverstelöjtnant, då de antogo namnet Mannerskants.
Detta var icke blott belöningen för dåvarande
löjtnant Nils Kellanders militära förtjenster, utan
äfven för bans medverkan till revolutionen, emedan
ban åtföljde den sjöexpedition, hvilken ifrån
Sveaborg skickades till Stockholm att understödja den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
