Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Narci.
marderfelt.
761
hvilka ofta hänförde åskådaren, och gjorde henne
till en af skådeplatsens förnämsta prydnader.
Xlarcl, Georg, son till bonden Marcus i
Anner-stad i Småland, fick studera och kom vid 20 års
ålder till Upsala akademi. Delta skedde i början af
1560-talet. Som ynglingen skref en vacker
handstil, föranledde detta bans anställande vid Erik
XIV:s kansli. Under Danska kriget blef ban först
skeppsskrifvare och sedan befälhafvare på ett
fartyg, men lät 1568 prestviga sig, förordnades till
superintendent öfver hela fältklereciet, samt bi
vistade , dels till lands, dels till sjös, flera
drabbningar och krigsföretag. Hans födelseort
Anner-stad önskade nu erhålla honom till sin själasörjare,
i stället för den af Danskarne mördade Olaus
Nicolai, hvilken omkommit då kyrkan af fienden
uppbrändes. Johan III, som gjort Georg Marci till
sin hofpredikant och omfattade honom med
mycken nåd, utnämnde honom, d. 8 Jan. 15T5, till
ifrågavarande beställning, med det besynnerliga
tillägg, att pastoratet skulle vara ärftligt inom
hans slägt. (Se: Annerstad). För öfrigt var Marci
en man af förtjenst, som icke vunnit Johans
ynnest genom tillgifvenhet för liturgien, mot hvilken
ban tvertom predikade, men väl begagnade sitt
inflytande bos konungen, för att skaffa sin församling
åtskilliga fördelar. Ilar författat psalmen 403 i
gamla psalmboken. Afled d. 14 Febr. 1613.
marc|, Jesper, blef, sedan han utomlands
erhållit magistergraden, under Erik XIV:s tid
kyrkoherde i Wadstena. Han bivistade riksdagen 1577,
och ehuru ban ogillade liturgien, vågade ban
likväl icke neka sin underskrift på beslutet om dess
införande, men flydde genast öfver till bertig Carl,
hvilken förordnade honom till kyrkoherde i Ullerfva
och prost öfver Wadsbo härad i Westergöthland.
Detta härad, jemte Walla, hade legat under Skara
biskopsstift, hvars stol innehades af Jakob
Johannis Gothus, Johan IIl:s nitiske anhängare. Hertig
Carl stiftade dä ett scrskildt superinlcndentskap för
Wermland, jemte de begge nyssnämnda häraderna,
der Jesper Marci blef den förste superintendenten
är 1580, och der ban med mycket nit skötte sitt
kall och böll visitationer långt uppe i Wermland,
hvilket ingen före honom gjort. Afled d. 25 Mars
1592. Han var icke blott theologisk författare,
utan äfven poet, och har skrifvit tre Svenska
visor, hvaraf den ena har sitt ämne taget från
sagan om "Stenen i grönan dal." Den andra är en
dans- och den tredje en friare-visa.
marek, Catharina, gift med handlanden i
Wisby Olof Fåhraeus och död i sistnämnde stad 1776,
i en ålder af 87 år, är märkvärdig derigenom,
att hennes barn, barnbarn och barnbarnsbarn vid
hennes dödsstund voro 99 och den 100:de föddes
straxt derefter. Af dem lefde då 67; bon bars
till grafven af 14 hemmavarande fullväxt»
barnbarnsbarn, och bela den öfriga processionen
utgjordes endast af hennes närmaste efterkommande
och anhörige,
marckainäiiner, ett annat namn på Rirkebenarne.
mareks von Wflrteuberg, Carl Gustaf,
bette förut mareks, son till landtdomaren i Lif-
land Johan Mareks, hvars fader varit född i
Wurtemberg och gått i konung Gustaf II Adolfs tjenst.
Carl Gustaf blef 1705 volontär vid fortifikationen
och var 1710 fänrik, då ban af Ryssarne
tillfångatogs i Pernau, men räddade sig med flykten,
kom hem till Sverige, deltog i fälttågen i Norrige
och var 1719 ryttmästare vid Uplands
tremännings-kavalleri, då ban vid Sjösa i Södermanland med
60 man slog en landstigen Rysk styrka, men blef
dervid illa sårad, hvarföre ban transporterades till
adelsfanan. Tog afsked 1746. Adlades 1720,
tillika med sin broder,
mareks von Wilrtenberg, Gotthard
Wilhelm. Denne uppgifves vara född den 14 Maj
1688, men hvilket måste vara en felskrifning,
emedan ban i sådant fall skulle redan vid 13 år
slutat sina studier, dä ban år 1701 deltog i Svenska
bärens öfvergång öfver Düna, och belägringen af
Diinamiinde. Är 1703 blef han konduktör vid
fortifikationen och gick följande året i Fransk tjenst,
samt bivistade flera af de stora drabbningarna i
Flandern. Hemkommen till Sverige 1710 blef ban
kapten vid Nylands infanteri, sedan major vid
Tavastehus kavalleri, deltog i- flera träffningar i
Finland samt i 1718 års fälttåg i Norrige, hvarest
han med några frivillige tillbakadref sex
sqvadro-ner dragoner och med list intog Skognäs skans.
Under freden hade han åtskilliga uppdrag,
hvaribland en notifikations-bcskickning till Ryssland, och
befordrades till öfverste för Jemllands regemente.
År 1742 utförde ban en af de få bedrifter, som
upplyste den mörka taflan af det då förda Finska
kriget, i det ban på Åland tillfångatog en Rysk
fördelning af 150 grenadierer. Hedersbevisningar
af alla slag bopade sig sedermera på bonom, så
att då ban tog afsked 1773, åtminstone 85 år
gammal, var han friherre, fältmarskalk,
serafimer-riddare och chef för Österbottens regemente. Dog
d. 17 Febr. 1778.
mareks von Wttrtenberg, Kils Wilhelm,
son till den förstnämnde Carl Gustaf M. v. W.,
född på Höksrum i Kalmar län d. 16 Okt. 1743,
gick den civila vägen, blef stndent i Lund 1761,
ingick 1764 i justitie-revisionen och steg der
igenom alla graderna, så att Jian år 1810
utnämndes till justitie-råd. Han bade förut en tid
förestätt justitie-kanslers-embetet och varit ledamot
i beredningen. Riddarhus-direktionen gjorde
honom till chef för sitt arkiv, der han bar mycken
förtjenst om ordnandet af de genealogiska
tabellerna. Blef kom. af N. O. Dog d. 10 Dec. 1817.
marcus, Mäster, antogs af Carl IX till
krigsbärens tjenst och bekräftades i sin egenskap af
hof-barberare d. 14 Nov. 1612 af Gustaf II Adolf.
Han Gck en viss årlig lön och frihet från skatt
till staden, skulle dessutom uppbära en daler i
penningar af hvar och en som ban förband, både vid
hofvet, stallet, skeppsbolmen och arklict, utom de
"med pockor och fransoser belagda."
marderfelt, Conrad, född i Stockholm, der
fadern, Jiirgen Maasbacb eller Maasberg, var
antingen hofslagare eller pumpmakare. Ynglingen
blef år 1628 volontär vid Svenska hären i Prcus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
