Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Margaretha»
Margarethaa-afgift. 763
ninge kloster är 1288. Hennes halfsyster,
Margaretha, dotter af Waldemars fjerde gemål
Lu-cradis, troligen född år 1298, gick äfven i
Skeninge kloster, der hon blef abbedissa.
Margaretha, dotter till Waldemars soason,
Waldemar Eriksson, blef gift med Christer Brodersson
till Kjärr, hvilken anses som stamfader för
Lewen-banptska ätten.
Margaretha eller Märtha, Birger Magnussons
gemål, var dotter af konung Erik Glipping i
Danmark och förmäldes år 1297. Det unga paret var
slägt i fjerde graden, hvarföre påfvens tillåtelse
först måste begäras, hvilken ock erhölls. Detta
äktenskap blef ganska olyckligt, icke derföre, att
båda makarne förbittrade hvarandras dagar; men
derföre, att oenigheten ioom Birgers bus förstörde
allas lycka och trefnad. Enka år 1321 lefde bon
ännu i 20 år i Danmark, för att begråta, ej blott
sin gemål, utan äfven sina fyra barn, hvaraf det
äldsta och mest förhoppningsfulla, sonen Magnus,
måste utbyta thronen mot schavotten. (Se:
Magnus birgersson.)
Margaretha, dotter af Fredrik I, kurfurste af
Brandenburg, förmäldes med Albrekt IV, son af
konung Albrekt och bans andra gemål Agnes,
hvilken son efter sin fader blef hertig af Meklenburg.
Margaretha, dotter af Waldemar Atterdag i
Danmark och hans gemål Bedvig, född 1352,
förmäld, ehuru endast barn, år 1363, med Håkan
Magnusson, då konung i Sverige, såsom sin faders
medregent. I detta äktenskap föddes sonen Olof,
men hvilken dog 1387, vid 16 års ålder. Efter
honom ärfde hans mor Margaretha både Danska
och Norska kronorna, och den Svenska tillföll
henne äfven snart, genom Svenska adelns
missnöje och uppresning mot Albrekt, då slaget vid
Falköping afgjorde thronens öde, och lemnade
Albrekt såsom fänge i hennes händer. Hon var en
slug, statsklok och kraftfull qvinna, af naturen
född att råda, och förstod, hvad männerne pä
thronen icke förstått, att göra den höga adelns
stämplingar och ärelystna planer oskadliga. Genom
Kalmare-unionen, som hon stiftade, afsåg hon att for
alltid förena de tre nordiska rikena till en enda
statskropp, och om hennes efterträdare äfven ärft
hennes förstånd och varsamhet, skulle denna
förening kunnat bibehålla och utbilda sig till allas
lycka. Såsom utan barn upptog bon till
medregent och efterträdare sin systerson, Erik af Pomern,
hvilken likväl icke hade hennes egenskaper, ulan
till och med bemötte sin moster och välgörarinna
med otacksamhet, då han lät afrätta riddaren
Abraham Brodersson, för hvilken Margaretha ansågs
bysa någon tillgifvenhet. Hon dog af pesten,
eller, såsom det äfven blifvit sagdt, af sorg öfver
denna låghet, på ett fartyg, hvarå bon gått
ombord i Flensburgs hamn, för att återresa till
Danmark, natten emellan d. 27 och 28 Okt. 1412.
Margaretha, en dotter till Carl VIII och han3
andra gemål Catharina, fick af sin fader Svartsjö
i testamente och lärer hafva dött ogift.
Margaretha Waae. Af slägten funnos
samtidigt tvenne med detta namn, den ena Guitaf Wa-
sas syster, hvilken först var gift med Jnakim
Brahe till Tärna, riksråd och riddare, ett af offren
vid Stockholms blodbad. Sedan ingick hon, år
1525, äktenskap med grefve Johan von der Höja;
men invecklades i bans sjelfförtjenta missöde (se:
Hoja, Johan von der), och begaf sig, sedan hon
för andra gången blifvit enka, till Reval, der hon
dog 1537. — Den andra var dotter till riksrådet,
riddaren och höfvidsmannen på Stäkebolm, Erik
Carlsson Wase, broder till biskop Kettil. Hon
gifte sig först med Erik Knutsson, af slägten Tre
Rosor, och, såsom enka, år 1523, med Berendt
van Melen (se detta ord), med hvilken hon två
år senare lemnade Sverige.
Margaretha l|ejonhufvud, dotter till
riksrådet, riddaren och höfvidsmannen på Örebro slott,
Erik Abrahamsson L. till Lobolmcn, var född på
Ekeberg nyårsdagen 1514. Hon bade först varit
i hemlighet förlofvad med Svante Sture, åtminstone
bade de begge unga och tillsammans uppfostrade
personerna älskat hvarandra före Stures utländska
resa. Men ander densamma blef konung Gustaf I
enkling och beslöt att välja sig en inhemsk
gemål efter sitt tycke. Valet föll på den sköna och,
genom sina egenskaper lika mycket som genom
sin börd, utmärkta Margaretha Lejonhufvud.
För-mälningen ägde rom i Upsala d. 1 Okt. 1536.
Följande året hemkom Sture, uppsökte sin
förlorade älskarinna och kastade sig för hennes fötter.
I detsamma inträdde konungen, som förvånades
häröfver; men Margaretha afböjde bans misstanke och
den storm, som deraf kunnat uppkomma, genom
den förklaring, att Sturo af henne begärde hennes
syster Märtha till husfru. Detta beviljade Gustaf,
och de båda blefvo verkligen ett par, ehuru
ingendera förut tänkt derpå. Margaretha skänkte
sin gemål 10 barn, och var i alla hänseenden hans
och folkets goda engel. De 15 år han lefde
tillsammans med benne voro för honom sjelf och
riket de lyckligaste. Ofta blidkade hon hans
uppbrusande sinne, och många hade henne att tacka
för lif och frihet. Då hon år 1543 vistades i
Södermanland afstyrde hennes klokhet ett uppror,
som var nära att utbrista. Mer än en gång
rådfrågade konungen benne äfven i regeringsärender.
På sin sotsäng tackade hon bonom för bans
mildhet och kärlek, och bad bonom förlåta hvad hon
af ungdoms oförstånd kunde emot honom hafva
brutit. Hennes död inträffade på Tynnelsö år 1551,
enligt Sber. Rosenhane d. 26 April, enligt Fryxell
d. 26 Aug. Hon var då endast 37 är gammal.
Celsius säger 33, men hvilket lärer vara ett
misstag. Samtidigt inträffade en stor solförmörkelse,
och folket trodde, att äfven Gustafs sol härmed
hemsöktes af en sådan.
Margaretha Klisabeth, Carl IX:s dotter med
hans första gemål, föddes i Nyköping d. 24 Sept.
1580, men dog derstädes, icke fullt fem år
gammal, d. 26 Aug. 1585.
Margarethan-afglft kallades i Jemtland en skatt,
hvilken detta landskap, på grand af drottning
Margarethas påbud, måste utgöra till Upsala domkyrka,
och bestod af 1,000 marker Svenske penningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
