Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Martin.
Martini.
779
Martin, Klias, föddes är 1739 i Nora, der
fadern var snickare. Som gossen icke röjde något
anlag för faderns handtverk, tillåts han att välja
ett annat, hvilket ansågs lika godt, neml.
målareyrket. Härigenom blef han känd af August
Ehrensvärd, samt af bonom använd vid Sveaborgs
fästningsbyggnad, der åtskilliga slags arbeten
behöfdes. Ynglingens högre anlag bemärktes snart
af den store kännaren, och han fick utbyta
målare-borsten mot ritstiftet. Snart kunde ban i
teckning undervisa garnisonens officerare, bland hvilka
var fältmarskalkens son, sedermera
general-amiralen Ehrensvärd. Martin hade härunder hopsamlat
en liten sparpenning, hvarmed han företog en
konstresa till Rom, Paris och London, på hvilket
sistnämnda ställe ban qvarstannade i 15 år och
ansågs som en af Englands störste artister. Gustaf
III ville icke, att en sådan man skulle vara
förlorad för sitt fädernesland, och återkallade honom
således dit år 1791. Här qvarblef ban också till
sin död år 1818. Man har af bonom liera
historie-taflor; men den art, hvari ban mest utmärkte sig
var landskapsmålning. Han berömmes isynnerhet
för sin varma och behagliga kolorit. Äfven som
gravör var ban lycklig, och har, bland annat,
graverat planscherna till Ebrensvärds Italienska resa.
Hans yngre broder,
Martin, Julian Fredrik, var född år 1755.
Dä Elias, ett år efter sin ankomst till England,
besökte fäderneslandet och bemärkte broderns anlag,
tog ban bonom med sig tillbaka och öfvade bonom
i gravyren, hvari ban, återvänd till Sverige ål 1791,
jemte den äldre brodern, blef en af våra
utmärktaste och mest anlitade artister. Ilans förnämsta
arbeten äro: Utsigter öfver Stockholm, graverade
i aquatinta; Svenska vyer; teckningar af Sveriges
förnämsta lustslott och naturscener; en del af
gravyrerna till Sköldebrands "Voyage au Cap Nord";
Bacchi tempel; nägra af broderns
landskapsmålningar, samt dessutom en mängd porträtter.. Var,
liksom brodern, ledamot af målare-akademien. Dog
1816.
Martin, Roland, ej slägt med konstnärerne,
föddes d. 30 Juli 1726 i Upsala, der fadern var
läkare och adjunkt i medicinska fakulteten. Sonen
beträdde samma lefnadsbana, promoverades (ill
doktor 1751, reste tre år derefter till Paris, för alt
fullkomna sig i kirurgien under den ryktbare Petits
ledning, och vann sådant förtroende hos denne,
att ban läl honom följande vintern förrätta
pro-sektors-sysslan vid anatomisalen. Han blef i Paris
ordförande för ett af bonom stiftadt sällskap
So-cielé démulation. Återkommen till Stockholm 1756
blef ban der anatomie och kirurgie professor samt
ledamot af vetenskaps-akademien, hvilken 1777 med
sin guldmedalj belönade en af honom författad
afhandling. Tog afsked från sitt embete 1779, och
dog d. 10 Sept. 1788. Hade ett lifligt lynne och
ett lätt muntligt föredrag, inen ett mera
invecklad! skrifsätt. Icke desto mindre har ban
författat åtskilliga skrifter i sin vetenskap och äfven
gjort ett par poetiska öfversättningar från
Fransyskan. Hans son,
Martin, Pehr, dog d. 30 April 1887 vid 67
års ålder, såsom öfverste-löjtnant, R. af S. O. och
kommendant på Waxholms fästning. Var en
bildad och kunnig militär, särdeles använd i arméns
ekonomi och ledamot af den kommitté, som d. C
Juni 1810 tillsattes för att afgifva förslag till
allmänna läkarevårdens förbättring. Dennes son,
Carl Roland M., skulle först gå sin faders
lefnadsbana och blef kadett vid krigs-akademien,
men lemnade den snart för att träda i sin
farfaders fotspår och blifva läkare, hvartill ban
promoverades 1813. Är nu provincialläkare i
Nyköpings distrikt.
martinau, Johan Chrysostoiuus, son till
konung Fredriks hårfrisör, till börden Fransman och
till religionen katholik, föddes i Stockholm d. 25
Jan. 1733, blef läkare med medicinska fakultetens
i Lund diplom år 1774, men erhöll 1787
generalkonsulatet i Christiania. Här dog ban likväl i
vattensot d. 21 April 1792. Har utgifvit ett par
medicinska skrifter, dels på Fransyska, dels på
Svenska.
Martiuns Olai, Helslngus eller Oestricius,
bade varit kongl. hofpredikant och kyrkoherde i
Gefle, då han år 1569 kallades till biskop i
Linköping, hvilket embete ban tillträdde först år 1571.
Han behöll det likväl icke längre än till 1580;
ty då han med häftighet satte sig emot liturgien,
vredgades konung Johan så deröfver, att han reste
till Linköping, der ban befallde biskopen nedlägga
sitt embete och afkläda sin skrud samt lägga den
på altaret. Detta gjorde den oförskräckte mannen
också i konungens, kardinalens och bela
församlingens närvaro, samt begaf sig derefter under
hertig Carls beskydd. Denne utnämnde bonom till
kyrkoherde i Nyköping, der han lefde i lugn till
sin död år 1585. Ilans son,
Martini, Olaus, uppfostrad på hertig Carls
bekostnad, blef magister i Rostock, efter
återkomsten rektor i Nyköping och bade sådant anseende
för sin lärdom, att bonom anförtroddes föra
protokollet vid prestmötet i Upsala. Wexjö stifts
presterskap valde bonom till sin biskop; men som
detta embetes dåvarande innehafvare, Nicolaus
Ste-phani, tilläts bibehålla det, qvarstannade Martini
vid sin rektors-syssla. Härifrån väntade honoin
likväl en ännu högre befordran; ty är 1601
kallades ban till erkebiskopsstolen, vid en ålder al’
endast 44 år. Han var en oförskräckt och strängt
ortodox prest, hvilken med kraft och allvar
försvarade Lutherska kyrkan emot Kalvinistemes anfall,
liksom bans fader gjort det mot papisternes, och,
äfven som denne, ehuru bans motståndare
understöddes af regerande konungen. Carl IX bade
någon tillgifvenhet för Kalvins lärosatser och
tvistade bäroin både muntligen och skriftligen med
erkebiskopen, på hvilken ban härigenom väl
ofta vredgades, men likväl ej förnekade sin
aktning. Ilan afled d. 25 Mars 1609, endast 52 år
gammal. Ilans fordne lärjunge, riksrådet Johan
Skytte, lät öfver honom uppsätta en grafskrift i
domkyrkan. Har utgifvit åtskilliga predikningar
och ett par skrifter emot Kalvinisterne. Hans son,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
