- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
799

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Menen I lie ni man.

Heiibok.

799

ban aldrig utgaf något arbete, atan att först
deröfver inhemta sin väns tanke. Vid Mennanders
graf förrättades jordfästningen af den 112-årige
domprosten Hydrén. Hans konslälskande son lat
öfver sin fader af Angelini i Rom förfärdiga ett
praktfullt marmor-epitafium, hvilket skall hafva
kostat den då för tiden ofantliga summan af 33,000
R:dr, och utgör en bland de förnämsta prydnader
i Upsala domkyrka, der det uppsattes i
Stenbockska grafcboret. AI. var en lärd, redlig, välsinnad
och human man, utgifvare af åtskilliga tal och
predikningar, samt uppsatser i
vetenskaps-akademiens handlingar. Skänkte till Åbo akademies
bibliothek 528 volymer, deribland flera manuskripter
af värde.

Mensallieinuian kallas vissa hemman eller
lägenheter, hvilka tillhöra prestgårdarne. Namnet
betecknar serskildt gårdar och jordlotter, skötte
jemte bufvudgården, likasom ett underliggande
torp. De äro att anse såsom tillägg till den
egentliga prestgården. Sådana hemman finnas icke
öfver allt; de utgöra en lemning från katbolska
tiden, och hafva blott här och der qvarblifvit i
presterskapets besittning efter konung Gustaf l:s
reduktion frän kyrkan. De skötas stundom af
äbo-er, stundom i sambruk med prestbolet. De njuta
i allmänhet samma privilegier, som sjelfva
bufvudgården.

MenschikofT. Delta namn, Peter den Stores
ryktbare gunstlings, förekommer ofta i Svenska
historien och bar nu åter fått ett rum i Sveriges
stalshandlingar, då en ättling af samma furste-slägt,
Alexander Sergejewilich, år 1830 pryddes med
Kom.-dekorationen med stora korset af Svenska S. O.,
och 1838 erhöll serafimer-orden. Han hade redan
är 1831 blifvit general-guvernör i Finland. De
mänga ordnar, titlar och andra utmärkelser, som
tillfallit bonom, upptaga nära en tryckt sida bland
listan på general-guvernörer i Finland, i Låstboms
Svea och Götha hö/dingaminne.
Mentzer, Liborius von, var född i Meissen,
blef 1623 soldat, men tjente upp sig så, att ban
1658 var öfverste för bergs-regementet. Adlades
1663. Ilans son,
Mentzer, Johan von, gick 1686 i tjenst som
volontär vid lifgardet, reste straxt derefter nt
till Italien och Grekland, samt inträdde i Venetiansk
tjenst, hvari han deltog i en mängd träffningar
till sjös och lands mot Turkarne och befordrades
till major; gick 1699 i Sachsisk tjenst, men
hem-kallades följande året till Sverige, då ban blef
major vid öfverste Putbus’s regemente och kort
derefter öfverste-löjtnant vid Lewenhaupts
regemente, deltog i öfvergången af Düna, slagen vid
Jakobstadt, Gemauertboff, Liesna och Pultava, och
följde Gari XII till Bender, der ban kämpade med i
kalabaliken; blef öfverste för Elfsborgs
regemente, hemkom 1715 och förlorade 1716 vid
Christiania, genom en kanonkula, venstra benet, blef
general-major 1717, och 1728 landshöfding i
Jönköpings län. Dog 1746. Ilan uppböjdes väl
i friherrligt stånd, men lät aldrig
introducera sig.

Mergel, jordmärg, är en innerlig blandning af
kolsyrad kalk med lera, vanligen färgad af
jernoxid, stnndom ock förorenad af qvartssand. Allt
efter som mergeln innehåller mer eller mindre
ki-selsyrad lerjord är den mer eller mindre hård; en
förening af mycket kalk med föga lera kallas
slen-inergel; en mergel hvaruti lerjorden är herrskande
kallas lermergel, och om den är mjuk och lätt
att smula sönder, mergeljord. Flera slags mergel
innehålla äfven bituminösa delar och gifva då de
sönderslås en obehaglig lukt, samt kallas derföre
stinkmergel. Kalkrikare mergelarter, som utmärka
sig genom en särdeles stark fräsning då de
behandlas med syror, egna sig isynnerhet till förbättring
af starkt lerhaltig jordmån, som de göra luckrare
och torrare. Lerbaltigare mergelarter bilda en god
jordmån för sädesarter, äfvensom för ekskog;
kalk-baltig mergelgrund egnar sig företrädesvis för
vinodling, likasom för skidfrukter, klöfver, vicker,
ärter o. s. v., äfvensom för bokskogar;
sandbal-tig mergel ger en god grund för potatis, lök och
rofvor, likasom för barrträd. Mergeln
förekommer hufvudsakligen såsom underordnad led uti de
yngre flötsformationerne, samt i de öfre lagren
af åtskilliga kalkformationer, och kalkbalten
deruti utgöres stundom af musselkalk, då den får
namn af skalmergel, sådan finnes hos oss dels i
Rättviks socken i Dalarne, dels på Gottland och
flerestädes, samt är särdeles verksam till
vegetationens befrämjande.
Mericli var Eogelskt sändebud i Ryssland 1615
och användes som underhandlare, dä England, i
förening med Danmark, ville stifta fred mellan
Gustaf Adolf och Ryske tsaren. Isynnerhet
bemödade ban sig att hindra Gustaf Adolf från att
belägra Pleskow och lyckades utverka ett 12 dagars
stillestånd.

Merki, den gamla Svenska benämningen på fana;

deraf merkisman, den som bär fanan i fält.
Men kallas i de norra orterna en packa
innehållande 70 stycken näfver, hvilka vanligen väga 3 till
5 lispund. Samma namn bar derstädes ett bärtyg
eller sadel, hvaruti fotvandrare bära sin packning,
kappsäckar, m. m.
Mesol, ett mineral af slägtet silikater, som
träffas i Skåne omkring Sädesdala, | mil från
Ros-långa, och isynnerhet i Anneklef nära Hörs kyrka,
i form af finstråliga aflånga massor, hvilka fylla
bläsremnor uti tätare basalt, samt bestå af
kisel-syradt natron med kiselsyrad kalk och kiselsyrad
lerjord samt vatten.
Mesost, äfven kallad sandost, benämnes en ost,
som erhålles genom den en gång förut afyslade
ostvasslans fortsatta kokning och löpning. Den
tillredes blott i några få landsorter af Sverige, mest
i Dalarne.

Messbok kallades äfven tidabok, agendebok, och,
när den var rätt fullständig, plenarium. Några af
de mera nt märkte messböcker, som under katbolska
tiden begagnades, voro så inrättade, att den ena
sidan af bandet var mera prydlig. Den var
silfver-beslagen och sirad med krusifixer, helgonbilder eller
teckningar ur bibliska historien, ja hade stundomin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0799.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free