Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Messing.
Metaller.
80 L
författa Svenska historien från 1592 till 1600,
upphöjdes i adligt stind och fick flera hemman i
förläning, deribland 16 endast af Gyllenhjelm för
bans faders, Carl IX:s historia. Ilan hade
emellertid af sin fader ärft, icke bans snille och
verksamhet, men väl hans ombytliga och trätsjuka
lynne, hvilket icke heller förmildrades af den
långvariga och oförtjenta förföljelse, ban i ungdomen
undergått. Ilan blef missnöjd med drottning
Christina, med sin gynnare Bengt Skytte, med flera
andra magnater, skref och talade vanvördligt om
dem och hoppades dermed vinna anseende hos det
demokratiska partiet. Härigenom väckte ban ett
misstroende mot sig, som tycktes åtfölja namnet,
och invecklades slutligen i sin sons olycka.
Denne, Arnö|||, hade fått en god uppfostran och år
164? blifvit page hos Carl Gustaf, samt derefter
bos hertig Adolf Johan, gjorde sedan en utländsk
resa, och, då ban återkom derifrån, råkade han på
hemvägen 1651 insjukna bos kyrkoherden
Kristoffer i Fors (se detta ord), i hvars dotter han
förälskade sig. Detta bade emellertid ingen annan
följd, än att samtalen med värden ännu mer
förbittrade hans mjeltsjuka sinne. Han delade sin
faders missnöje öfver regeringens förfarande och
landets ställning, simt uppmanade i en skrift, till Carl
Gustaf, denne att vidtaga några åtgärder till
rikets frälsning. Detta bref, skrifvet på rim,
inue-böll en mängd sanna och falska beskyllningar mot
drottningen, Axel Oxenstjerna, Magnus Gabriel De
la Gardie, hans moder Ebba Brahe och de
förnäma i allmänhet, samt uppmaningar till prinsen att
uppresa sig, aflifva alla de skyldige, Christina
deribland, och återtaga kronogodsen, hvarefter han
först skulle kunna regera i fred. Underst stodo
dessa ord:
"Den, som detta bäfver ställt,
Har följt ers kongliga höghet i fällt."
Prinsen skickade brefvet till drottningen, som högt
förbittrades deröfver. En skrifvare i kansliet bade
skrifvit utanskriften, och denne erkände, att ban
gjort det på Messenii begäran. Nu häktades både
fader och son, emedan den senare ej ansågs
kunna på egen band hafva författat en sådan skrift.
De ställdes under ransakning, dömdes till döden
och afrättades, fadern på Norrmalms torg och
sonen utanför Norrmalm, på afrättsplatsen derstädes,
d. 22 Dec. 1651. Drottningen lärer sedan yttrat
änger öfver den härda domen; men denna ånger
kunde likväl ej förmå henne att gifva ens det
lofvade underhållet åt Messenii döttrar, ehuru bon
emottagit hans, till 7,000 R:dr värderade,
boksamling, hvilken ban testamenterat henne.
Messing kallar man en smidig legering af koppar
och zink, som till färgen är mer eller mindre gul
eller rödaktig, i män af de olika proportionerna
emellan de begge metallerna. Den vanliga
inessin-gen innehåller omkring ^ koppar och ^ zink. Är
kopparns mängd större så blir legeringen rödare
lill färgen samt trögsmältare och kallas då
tom-tiack, ar deremot zinkens mängd större blir den
gulaktigare och lättsmältare samt kallas då
pins-Oack. Den vanliga messiogen förekommer i han-
deln antingen som atcomessing, som är den råa
produkten sådan den erhålles genom metallernes
förening och förekommer i tackor eller gösar, samt
användes dels till gjutna arbeten, dels alt
förädlas till träland och lat t un, medelst valsning eller
smidning, i förra fallet till 4 tums breda 8—9
alnar långa skifvor, hvilka begagnas till
tråddrag-ning, i senare fallet till bleck af olika storlek och
tjocklek, som komma i handeln antingen svarta
eller blanka. Tomback användes isynnerhet till
gjutna och ciselerade arbeten eller s. k.
bronsår-beten, äfvensom till s. k. flittermessing samt
oäkta bladguld, eburu äfven pinsback begagnas till
förstnämnde ändamål. Fabriker för tillverkning af
messing fä namn af
Messingsbruk. Det äldsta mässingsbruk i
Sverige anlades 1611 af Markus Kock, på konung
Gustaf Adolfs befallning, som samma år antydde
fogden Jesper Jönsson, att anstalta om
byggnadstimmers framförande dertill. Detta bruk kallades
Skultuna efter Skultuna socken, der det anlades, i
Norrbo härad af Westmanland. År 1620 anlades
ett messingsbruk vid Wellinge i Södermanland och
Salems socken. Att begge varit i drift år 1625
kan slutas deraf, att uti 1 §. af det under d. 10
Jan. s. å. med intressenterne i koppar-kompaniet
slutade kontrakt, derifrån uttryckligen undantog»
"den koppar, som konungen bade Messings-Makarne
redan, eller ock derefter till deras Bruk
indulge-rade." Nyköpings messingsbruk inrättades 1646 af
Wilhelm Momma; tiusums (se detta ord) år 1661 ;
samt Bjurfors, i Westmanland, nn mera jernbruk,
af kammar-rådet Isak Cronström är 1667. När
Norrköpings messingsbruk anlades är ej kändt; men
i början af 1670-talet var det i slägten De Geers
ägo. Bevillnings-afgiften som var olika i mån af
tillverkningen, blef 1756 utsatt för alla
messings-bruken, utan åtskillnad, lill 200 daler silfvermynt,
hvarvid det förblef till 1762, dä en annan
laxe-ringsgrund vidtogs. Är 1636 nämnes messingeu
aldraförst såsom exportvara, och erhöll
kopparkompaniet uteslutande rättighet alt utskeppa
deu-samina. Nu mera finnas blott tvenne
messingsbruk, nemligen Skultuna i Westmanland och
Gusum i Östergöthland (se dessa ord). Det förra
tillverkade år 1945 åtskilliga arbeten, utgörande
i vigt öfver 490 skepp:d; det senare 41 skepp:d,
egentligen endast knappnålar. Ilela
tillverkningen af messing uppgår till omkring 600 skepp:d
ärligen.
Mesterton, Carl, tbeol. professor i Åbo, tbeol.
doktor och kyrkoherde i Pemars prebende-pastorat,
var född 1715 i Götheborg, der faderu var
öfver-kommissarie vid amiralitetet, blef 1746 logices ii
metapb. professor i Åbo, hvarifrån han 1767
flyttades lill theol. professionen. Dog d. 29 Nov. 1773.
Utbredde Wolffiska filosofien vid universitetet. Ilar
utgifvit några små läroböcker i logik, psykologi
och naturlig theologi saml en stor mängd
filosofiska disertationer.
Metaller kallas de enkla kroppar soin i
allmänhet äro utmärkta genom sin egenskap att
återkasta ljuset med ett eget sken, kalladt metallglans,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
