Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
üü6 MidvinteraolTret.
solgudens död och förbränning, d. v. s. solens
aftagande och tillbakaskridande från norden.
MidvinteraolTret var, under hedniska liden, den
andra stora högtiden, och anställdes vid förslå
nytändningen efter julmånaden till Göas eller Goas
ära. Denna benämning utbyttes sedan mot
Disa-blot eller Disaoffret.
Miklagård eller Mykla«ar<l, den stora staden,
var det namn, våra förfäder tillade
Konstantinopel, dit många kämpar ifrån oorden tågade alt
taga tjenst i kejsarens lifvakt, eller bland bans
Barangi eller vàrinyar. De stodo här i högt
anseende för sin tapperbet och trohet, oingàfvo
al-tid kejsarens person, fingo mat från hans bord
och vin från hans källare, samt erhöllo en
ansenlig sold, hvarmed mången återvände hem, och
medförde, ej blott dyrbara guld och silfverbeslagna
vapen, utan äfven summor, som i hemlandet
gjorde dem till rike män. Bland deras privilegier var,
att när en kejsare dog, fingo väringarne dela bans
klädkammare, hvilken rättighet de kallade
Polula-svarf. Bland dem, sora i historien blifvit bekanta,
såsom medlemmar af denna lifvakt, var Ejlif,
hufvudman för tingmännen i England, son till
Torkel Sprakeleg, hvilken efter konung Sven Ottos död
for till Konstantinopel och blef väringarnes
anförare; en Waldemar kom 1042 med ett fartyg till
Miklagård; eo annan köpte Norske konongen Olof
den heliges svärd, Kneit, som länge varit i Svensk
slägt-ägo, och upphängde det i S:t Olai kyrka i
Konstantinopel. Under Alexius Koinnenus var en
Thor Heising deras anförare. Äfven konung
Harald Hårdråde i Norrige flydde, efter slaget vid
Stiklarstad, till Konstantinopel och tog tjenst bland
kejsarens lifvakt.
Mil kallas vårt största längdmått, som utgör litet
mindre än -jL (0,0926356) af en breddsgrad,
eller 0,001029284 af jordens norra
meridian-qva-drant, d. v. s. den bäge som drages från eqvatorn
till nordpolen. Det innehåller 18,000 alnar eller
36,000 Sv. fot och svarar således mot 1,068725
(eller i runda tal ly-^j-) Franska myriametres.
Annars utgör den Svenska milen det största af alla
länders längdmått, hvilket af nedanstående
jemförelse finnes:
1 Dansk Mil är = 0,70491 Svensk mil.
1 Engelsk Statute raile = 0,1506 V (-ji^) dito.
1 Dito Londonsk mile = 0,14264 f^) dito.
1 Dito Leagne eller 3 sjömil = 0,52072 G^)
Svensk mil.
1 Fransk Lieu = 0,41658 (TVG) Svensk mil.
1 Grekisk Stadie (gammal) = 0,01430 CpA^) dito.
1 Hamburger Meile = 0,70V9I dito.
1 Holländsk Miil = 0,54081 (f^) dito.
1 Indisk Mil = 0,35964 dito.
1 Irländsk Mile = 0,26036 (,%%) dito.
1 Italiensk Miglie = 0,17358 (t^) dito.
1 Judisk Stadie (gammal) = 0,02078 (^J dito.
1 Kinesisk Li = 0,05611 (-f^) dito.
1 Persisk Parsang = 0,52072 dito.
1 Rysk Werst = 0,09942 (-jV) dito.
1 Tysk eller geogr. mil = 0,69428 (V^j) dito.
1 Turkisk Berri = 0,15622 dito.
Milleavlk.
Mlldeahed, en kungsgård och kloster, som skall
varit belägen i Westergötblaod. Den kallades ock
Walleshed, och har kanhända det vackra Walle
bärad deraf fått sitt namn. Denna gård skänkte
konung Emund Gammal till Svea rikes
erkebiskops-säte och bof. Till minne häraf kallas ännu en
gård, som lyder under Skara biskopsstol, i gamle
jordeboken Mildesiiade-gird. I Mildesbeds
klosterkapell bade biskoparne sitt begrafnings-chor; der
jordades ock stoftet af Astnund (se detta ord),
den förste erkebiskop i Svea och Götha land.
Milltiæ boställen äro af olika slag; en del
åtnjuta i det närmaste säterifrihet, andra åter draga
flera af de bördor, hvilka hvila på krono-bemman.
Vissa af dessa boställen förvaltas för allmän
räkning, och afkastningen användes för bestämda
militäriska ändamål. Byggnads-skyldigheten å
officerarnes boställen bestrides af eo egen kassa, den s.
k. militiæ-boställs-kassan. Denna kassa har
uppkommit dels genom statens bidrag, dels af
vissa hemman, serskildt anslagne dertill. Men den
byggnads-skyldighet, som kassan vidkännes,
angår endast boningshuset; andra byggnader
uppföras och underhålles af boställshafvaren. En del
af de boställen, som icke äro indragna, brukar
dock likasom dessa utarrenderas, så att
innehafvaren blott åtnjuter arrende-inkomsten; men icke
sköter bostället sjelf. Arrendet tillfaller då
regementet, och ingår i beräkningen af den kontanta
lönen. Sjelfva utarrenderingen och
arrende-vilko-ren bestämmas af serskild|a boställs-direktioner,
under landshöfdingaroes ledning. Högsta inseeodet
öfver arméens boställen tillbör kongl.
krigs-kollegium, och öfver de militiæ boställen, som äro
eller blifva till statsverket indragna,
kammarkollegium.
Militnrdistrikter. Svenska baren fördelades straxt
efter fredsslutet 1814, i divisioner och brigader,
men hvilken fördelning 1832 åter upphörde, för
att lemna rum åt den af militärdistrikter. Dessa
blefvo sex, det första bestående af Skåne med der
förlagda regementer, det andra Småland och
Öster-göthland, det tredje Halland, Bohuslän och
Westergötblaod, det fjerde Stockholms stad, Upland,
Södermanland och Westmanland, det femte Nerike,
Wermland, Dalarna och Helsingland och det sjette
de öfriga Norrländska länen, alla med derinom
liggande regementer och korpser. En
general-befälhafvare med stab förordnades för hvarje
distrikt, och kavalleriet erhöll dessutom tvenne
inspektörer. Men 1847 indrogs det ena
militärdistriktet, så att de nu mera endast äro fem.
Militärskolor. Se: Marieberg och krigs-akademren
pä Carlberg.
Milles vik, en socken, belägen i Näs bärad af
Wermlands lan, Nors kontrakt af Carlstads stift,
7 y mil S.S.V. från Carlstad, vid Wenern, utgör
med annexerna Botilsäter, Eskilsäter och Ölsered
ett konsist, pastorat af 2 kl. Myldesviks kyrka
nämnes redan 1347, i ett på gården Sigtrygsbobl
utfärdadt fastebref. Den är således en bland de
äldre i Wermland och skall varit invigd till S:t
Laurentii ära, och efter bonom kallad S:t Lars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
