Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
808
Minerva.
Minnespenningar.
per och såluoda bilda ett slags naturligt system,
hvilket dock i saknad af full konseqvens ej
lyckades. Hauy, skapare af den vetenskapliga
kristal-lografien, grundade åter ett annat system så väl
på kristallformen som de kemiska beståndsdelarne
hos mineralierna, dock måste äfven detta falla då
vår store Berzelius uppträdde med sitt på
mineraliernas fysiska och kemiska egenskaper grundade
och konseqvent genoinförda mineralsystem, hvilket
med endast få afvikelser blifvit antaget af nästan
alla nyare mineraloger.
Minerva, en fregatt, hvilken, då en del af flottan
afrustade efter 1789 års krig, d. 6 Dec. uppbrann
i Carlskrona. Vid kanonernas afblåsande hände,
alt eldgnistor antände de uti arkliet boplagde toma
kanon-karduserne, hvarigenom elden hastigt
utbredde sig öfver bela fregatten.
Minervas uggla (Strix noctua), en roffogel af
omkring 8 tums längd, med fötterna glest belagda
med bår; kroppen ofvan gråbrun, beströdd med
hvita droppformiga fläckar; halsen framtill hvit
ofläckad; bröstet och magen rostbrunaktigt hvita,
med bruna långa fläckar; stjerten föga längre än
vingarne, med 4 hvita tvärlinjer och hvitaktig
spets; näbben gulaktig; iris gul. Förekommer
egentligen i södra Europa, men bar en enda gång
blifvit tagen i Skåne. Födoämnena utgöras
förnämligast af småfoglar, dem hon säges jaga om
dagen, men äfven af råttor, näbbmöss, o. dyl.
Honan lägger 2 till 4 små hvita, rundaktiga ägg
i springor- pä gamla murar eller ihåliga träd.
Ministeriella inni kallas de regerings-ärender,
hvilka angå rikets förhållande till fremmande
magter. De afgöras af konungen, utan ständernas
deltagande, och föredragas ej heller i stats-rådet, utan
af utrikes stats-ministern inför konungen allena,
blott i närvaro af en stats-rådets ledamot, utom
föredraganden. Denne är ansvarig, enligt
regeringsformen, för sina råd; likväl utlemnas icke
protokollen till konstitutions-utskottet, så vida icke
utskottet begär protokollet öfver något visst
uppgifvet mål. Efter erhållen del af protokollet kan
utskottet, med anledning deraf, sätta i fråga det
ansvar, som regeringsformen stadgar för
stats-rådet. Utskottet kan således föranleda riks-rätt,
eller en anmälan till entledigande, i fall utskottet
känner något ministerielt mål, som kan gifva
anledning dertill, och ifall utskottet, sedan
protokollet blifvit lemnadt, får sin misstanke grundad;
men utskottet äger icke att granska protokollerna
i massa, och eftersöka hvad som möjligtvis kan
finnas anmärkningsvärdt. Ett undantag uppstår
dock. Frågan om krig och fred är visserligen ett
ministerielt mål; men måste behandlas i
stats-rådet, och dess yttrande i vanlig ordning kommer
till konstitutions-utskottets granskning. Se:
Diplomati.
Ministrar. Se: Diplomati och
Justitice-stats-mi-nistern.
Minua, brukades i gamla Svenskan såsom
liktydigt med älska. Af samma ursprung, som det
Tyska: Minne.
Minnering var, enligt sagan, namnet på Widrik
Werlandssons svärd, hvilket bet i jern som i
vatten, och med hvilket han dödade den fruktansvärde
jätten Långben Rese.
Minneskjtfld. Se: Måneskjöld.
Minnesmärken af förflutna tider äro skyddade
af kongl, förordningar mot det ohägn, som
egennyttan eller obenägenheten kunde vilja tillfoga dem.
Sålunda är del icke tillåtet, att förstöra ruiner
efter gamla borgar, kloster, o. d. byggnader,
hvilka äga intresse, såsom minnen af en förgången
tids seder och bildning, ej heller runstenar,
offerställen, o. d. Konungens befallningshafvande äger
att pliktfälla till 10—15 R:dr den som bryter
deremot. På det att èmellertid den enskilte icke
må alltför mycket hindras eller inkränkas i
begagnandet af sin egendom, är dock tillika
stadgadt, att rubbning eller borttagande af sådana
gamla minnen väl må äga rum, dock ej utan alt
de först blifvit aftecknade för kongl, vitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademiens räkning, och
denna akademi yttrar sig öfver det större eller
mindre fosterländska intresse, som är fästadt vid
minnesvårdens bevarande. I de fall der detta är
så stort, att dess bibehållande pröfvas nödigt,
förordnar konungen om ersättning åt ägaren till
platsen. Minnesmärken, hvilka hittas i jorden,
såsom gammalt mynt, o. d. skola alllid hembjudas
Kongl. Maj:t till inlösen emot fulla värdet och
^ derutöfver. Befinnes det deremot icke förtjena
att inlösas så tillbör det uppbittaren.
Minnespenningar, medaljer eller
skådepenningar. Sädana hafva i Sverige, liksom
på andra ställen, slagits af hvarjehanda
anledningar. Vanligen hafva händelser af allmänt
intresse, som träffat landet eller konungahuset, dertill
gifvit anledning, såsom kongl, barns födelse, kongl,
personers förmätningar, kröningar, dödsfall, vunna
segrar, fredsslut, andra märkliga företag o. s. v.
och bar kansli-rådet Berch författat flera Svenska
regenters, från och med Gustaf Adolf den Stores
till och med Adolf Fredriks, lefvernesbeskrifningar
i anledning af de öfver dem slagna skådepenningar.
Den sistnämnde konungens och dess gemåls
lefnads-skildring är dock af Sb. Rosenhane, och utgör en
fortsättning af Bercbs, gående till enkedrottning
Lovisa Ulrikas död. Dessa medaljer hafva
antingen af de kongl, personerne sjelfva blifvit
föranstaltade, eller har sådant skett af ständer,
korporationer, akademier, lärda samfund eller af
konstnärers eget nit. Af samma orsak hafva dylika blifvit
preglade öfver andra ämnen. Ett ibland de mest
bekanta företag af denna art är den medalj, som
Carl XI lät pregla till firande af Svenska kyrkans
andra jubelfest 1693. Den vittnade om bans
vanliga kungliga frikostigbet, så snart en sådan
påkallades, ty bon vägde i guld 50 dukater och i
silfver 6 lod, utdelades af förra slaget till kongl,
råden och deras enkor, samt till de evangeliska
universiteterna i Tyskland, och i silfver till civile
och militäre embetsmän, professorer, lektorer och
prostar. Ännu låta rikets ständer, genom banken,
slå medaljer öfver likartade tillfällen, hvaraf exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
