Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
814
iWod«e>
Moderus.
M., som tjent Svenska kronan i 42 år. Reinhold
M. blef 1645 fänrik, gick, efter Westfaliska freden,
i Rysk tjenst, der ban befordrades till
öfverstelöjtnant vid artilleriet, sedan vid ett
Westgötba-regemente, sist öfverste för drottning Ulrika
Eleonoras lifregemenle och kommendant i Malmö, der
ban afled 1691 i en ålder af 62 år. Upphöjdes
i adligt stånd 1663. Hans son,
Modée, Julius, född 1659, omfattade
krigsyrket liksom fadern, deltog i Carl Xll:s krig, var
1708 kapten vid lifgardet, då han blef illa sårad
vid Holofzin, befordrades till öfverste-löjtnant vid
Nylands infanteri-regemente, hvaraf ban anförde
en bataljon i slaget vid Pultava, derhän blef
fången. Återkommen till Sverige 1722 fick ban
öf-verste-tilel och blef 1730 komendant på Bohus,
hvarifrån ban tog afsked för sin höga ålder år
1740 och dog 1742. Dennes son,
Modée, Heiuhold Gimtar, blef 1717
auskultant i Götha hofrätt, gick sedan in i kansliet, der
ban 1741 befordrades till sekreterare, var
kommis-sions-sekreterare vid fredskongressen i Åbo 1743,
blef 3 år senare Assessor i Åbo hofrätt, hvarifrån
ban tog afsked 1750, då ban fick kansliråds-titel.
Dog d. 10 April 1752. Är allmänt känd genom
sitt Lagverk, det största och fullständigaste i
Sverige och hvaraf första delen utkom 1742 under
titel: Vtdrag utur alla sedan 1718 utkomna publique
Handlingar, Placater, Förordningar, Resolutioner
ock Publikationer, som riksens styrsel samt invärtes
hushållning och författningar i gemen, jämväl ock
Stockholms stad isynnerhet angå, med ett fullkomligt
ordaregister öfver dess innehåll. Han sjelf hann ej
att utgifva mera än fyra delar, men
fullbordade dessutom tre, som enkan sedan utgaf. Det
bar derefter blifvit fortsatt af boktryckaren Fougt,
och hans enka, så att 15 delar finnas deraf.
Dessutom bar han författat ett Utdrag ur alla mellan
Sverige och utländska magter, sedan 1718
afslut-na allianstraklaler och andra a/handlingar, men
hvilket ej heller utkom förr än efter hans död.
Hans son,
Modée, Carl Wilhelm, var född d. 31 Mars
1725, och gick i tjenst vid flottan, der ban vid
19 års ålder blef arkliinästare, gick i Engelsk
tjenst och derefter i Fransysk, blef 1763
kapiten-löjtnant vid Svenska amiralitetet, R. af S. O.,
major med öfverste-löjtnants-titel vid första
vo-lontär-regementet 1784, och 10 år derefter
verklig öfverste-löjtnant. Dä 1788 års krig utbrast
fick han befälet pä linjeskeppet Hedvig Elisabeth
Charlotta, hvarmed ban deltog i slaget vid
Högland, der ban så utmärkte sig, att ban belönades
med öfverste-grad och S. O. st. kors, hvilket dà
var en stor utmärkelse. I det korta sjöslaget vid
Öland följande året var ban divisions-chef, och
bous välförhållande derunder förskaffade honom
contre-amirals fullmagt. Efter fredsslutet blef ban
kommendant i Carlskrona, men förordnades 1792
till öfver-stålhållare i Stockholm, blef Kom. med
st. korset af S. 0., men flyttades 1795 såsom
amiral och öfver-kommendant till Carlskrona.
Härifrån endtledigades ban 1797. Dog d. 12 Okt.
1798 på säteriet Dömelstorp i Halland, der ban
var på ett besök. Hans son, Gustaf Erik -ti.,
död d. 4 Mars 1828, vid 50 års ålder, såsom
öfverste, kammarherre, R. af S. O. och N. O. Vid
endast 11 års ålder följde ban sin fader på
örlogs-flottan, och deltog i slaget vid Högland. Det mod
och den oförskräckthet gossen dervid ådagalade,
belönades, efter ankomsten till Sveaborg, med
utnämning till fänrik, hvarvid hertig Carl satte på
bans batt sin egen kokard.
Modéer, Adolf, härstammar från den
ofvannämnde kyrkoherden i Mobeda Moadensis, dog
1799 den 16 Juli såsom kongl, sekreterare och
ständig sekreterare i patriotiska sällskapet, af
hvilket ban fem gånger prisbelöntes. Var en ganska
flitig samlare och äfven författare af en mängd
skrifter, af historiskt och naturhistoriskt innehåll,
såsom: Samling af kongl, förordningar rörande
Landtmåleriet, dito rörande Mått, mål och vigt;
Om nyttan för Sverige af handel och nybyggen i
Indierna; Utkast till en historisk, ekonomisk-politisk
kunskap om Sverige; Försök till allmänna lagens
förkortning; Anledning för sockenskolmästare till deras
sysslas berömliga förvaltande; Lärobok for allmogens
barn; Läsning för menige man; Om Svenska mynt
och skådepenningar; svar på vetenskaps-akademiens
frågor: Om maskar på träd och Om medel nil
uppmuntra landtbruket m. m. Tvenne insekter äro
uppkallade efter honom. Hans
författare-verksam-het började redan 1765. Han var ledamot af
ve-tenskaps-akademien, vitterhets-samhället i
Götheborg och flera utländska lärda samfund.
Modellkammaren. (Se: Mekaniska skolan.)
Moder förestår med närmaste fädernes frändes eller
förmyndares råd sina barns gods, efter fadrens död,
och utöfvar äfven giftomannarätt. Giftoman är
fader med moders råd, och, efter faderns död,
modern med närmaste fränders råd. Häruti ligger
en moders juridiska förhållande till sina barn. Se
för öfrigt: Föraldrar.
Moderkyrka. Se: Forsamling.
Modernatt kallades hos de gamla den längsta
vinternatten, för att beteckna att det nya året
liksom utgick ur hennes sköte. Se: Hökenatten.
Moders vard, Sällskapet fOr Sm och
sedlig, stiftades af dåvarande kronprinsessan, no mera
drottning Josefina, d. 3 Maj 1827, dess äldste sons,
nuvarande kronprinsens andra födelsedag. Det bar
till föremål att understödja sådana fattiga mödrar,
gifta eller enkor, som gjort sig kända för en
omsorgsfull både moralisk och fysisk omsorg om sina
barn, och hafva åtminstone två sådana.
Understödet är temporärt för hvarje gång och utdelas i
Maj och December månader. Fonden är omkring
40,000 R:dr, och till ungefär 100 mödrar, med
tillsammans omkring 400 barn, utdelas i
penningar årligen ungefär 2,000 R:dr och kläder för
250 R:dr. Det minsta understödet för år har
varit 8 R:dr och det högsta 32 R:dr.
Moderus, Sveno Jonte, son af Jonas Andrea;
Moadensis, var född i Mobeda prestgård, studerade
i Tyskland och blef filosofie magister i Uelmstadt,
återkom 1609, då ban lät prestviga sig och an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
