Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Molitor.
Mollösund.
817
för Lutherska läran gjorde, att haa vid alla
vigtigare religionsärcnder begagnades. Är 1600
utnämndes han till ledamot i den kommitté, som
nedsattes uti Strengnäs för att utarbeta en bättre
bibelöfversättning. Kommitténs arbete är bekant
under namn af Observationes Strengnenses. Äfven
biträdde han vid kyrkohandbokens utgifvande i det
förbättrade skick den utkom 1608. Dä, d. 7 Juni
1602 på riksdagen i Stockholm, konungens Tyske
hofpredikant, Tbeodoricus Micronius, examinerades
och befanns vara kalvinist, uppdrogs dagen derpå
åt mäster Matthias Marci, att, såsom ordförande,
jemte domprostarne Stefanus i Westerås, Gudmund
i Strengnäs och prosten Olaus i Alfta, till
hertigen framföra ståndets anhållan, del Micronius skulle
förvisas ur riket; ett kiokigt uppdrag, då man
erinrar sig hertig Carls häftiga lynne och stora
benägenhet för kalvinismen. Som superintendent var
Matthias Marci outtröttlig. Han höll med
myndighet och drift både lärare och åhörare till ordning,
(ienom bans kraftfulla verksamhet kom
trivialskolan i Mariestad i bästa skick. Ät lärarne der
förskaffade ban tillräckligt underhåll, och åt de
studerande skicklige lärare. 1 Wermland afskalfade
ban de papisliska qvarlefvor, ban ännu fann der.
Han begrafdes i Mariestads kyrka, lill hvilken ban
1593 lade grundstenen.
TIolitor, Herman, född i Hessen-Kassei omkring
är 1659. Blef 1680 medicine doktor i Holland
och kom 1686 lill Sverige. Här vann han
mycket förtroende, fick en vidsträckt praktik och blef
ledamot af koll. medikum, men bade det missödet
atl träffas i hufvudet af en nedfallande vedknippa,
som man höll på att hissa upp på vinden i ett
hus, der ban gick förbi. Detta slag ådrog honom
först en ständig sjukligbet och slutligen döden,
år 1691.
Molkom, jernbruk i Nycds socken af Wermlands
län, i en romantiskt skon nejd emellan Bors- och
Norums-sjöarne, som äro förenade genom en så
kort elf, att den under hela sitt lopp, blott några
bössbåll, ar uppfylld af vattenverk. Bruket
anlades 1629, har 2 härdar och 900 skepp:d privil.
årligt smide af köpetackjern, hvarföre
hammarskatt utgöres med 9 skepp:d. Här finnes dessutom
en mängd byggnader uppförda för handlande,
handtverkare och arbetsfolk, gästgifveri, tingshus m. m.,
så att Molkom med sina omedelbart tillgränsande
grannhemman, Upperud och Edet, får utseende af
en köping. Hvarje Kristi himmelfärdsdag infinna
sig här en mängd handlande och handtverkare från
Carlstad, Christinehanin och Filipstad, för att
afyttra sina varor till allmogen, efter slutad
gudstjenst. Denna marknad har dock i senare tider
blifvit af socknenämnden orb församlingens
ordningsmän något inskränkt, såsom varande olaglig
och ledande till hvarjehanda oordningar. Bruket
skeppar på Götheborg. Dess smidesstäinpel visar
•C’C med en krona öfver. Ägare: J. F. Norrbom.
Molin, annex till Odh, beläget i Geseneds bärad
nf Elfsborgs län, 2 mil O.N.O. från Borås.
Kyrkan är byggd af gråsten och mycket gammal. I
socknen märkes: Lilla Mollungen, £ mtl. frälse-
säteri, är väl bygdt, bar öfverflödig skog, godt
bete, fiske, busbebofsqvarn och tröskverk. Slora
Mollungen, 1 mtl. säteri, har vacker belägenhet,
god skog och vackra trädgårdar. I Molla gärde
finnes tvenne kullar, kallade Stora och Lilla
Thors-bergel, det förra är isynnerhet märkvärdigt, i
anseende till de derstädes uppresta stenar,
innehållande aflånga figurer. Man förmodar att här
funnits ett offerställe för nordens afgudar. På Lilla
Thorsberg, äfvensom på flera kullar i Molla, Ryds
och Hejdene byars gärden finnas jemväl stenkummel,
griftbögar och uppresta stenar. Vid torpet
Jättebacken är en jättegraf, undersökt 1766. På
hemmanet Haga skall fordom bott en fru, som haft
mynthus på en halfö i Mollasjön, soin derefter
kallades Myntekulten. Socknen innefattar 16 mtl. och
har 6V8 invånare. Dess areal utgör 11,872 |unn|.,
af hvilka 1,160 äro sjöar och kärr. Adr. Alingsås,
Uptorp.
Mollu (Antriplex) är ett slägte af ettåriga växter,
hvaraf 4 serskild|a arter förekomma hos oss under
egna namn, neml.: S/gutmolla (A. hastula),
Soin-mollu eller gul[rö (A. palula), Strandmolla (A.
lil-toralis) och Silfvermolla (A. linimala); alla slagen
ätas af boskapen och några af dem användas dels
såsom grönkål, dels till busbehofsfärgning.
Möller, Arvid, född år 1674 i Lifland, nära
staden Dorpt. Han blef, vid endast 23 års ålder, rector
scbolæ i Dorpt, och höll, straxt efter det han
tillträdde embetet, ett loftal öfver den dä nyss
aflidne konung Carl XI. År 1701 blef han
professor i juridiken vid gymnasium i Revel, men måste
1710 flykta derifrån undan Ryssarne, då ban i
flera år uppehöll sig hos sin svärfader biskop Lang
i Linköping, tills ban år 1717 erhöll filos, pract.
professionen i Lund, hvarifrån ban 1743 tog
afsked. Dog i Lund 1758, i en ålder af 84 år. Var
en flitig, arbetsam man, som bar utarbetat en
Beskrifning ö/oer Estland och Lifland, skrifvit
Skaldestycken pä både Latin och Svenska, och presiderat
för 56 disputationer. Ilans son, Arvid M., blef
först förare vid Willebrands regemente, sedan
adjutant och fändrik, stadsmajor i Götheborg 1747,
kommendant derstädes och öfverste 1763, då ban
endast var 45 år gammal. Denna tidiga befordran
syntes lofva en lysande framgång på
embetsmanna-banan; men ehuru han kort derefter förordnades
till vice landshöfding i Bohuslän och fick
Svärdsorden, stannade hans lycka likväl dervid. Han tog
afsked 1778 och dog d. 30 Mars 1802, vid
samma ålder som förut bans fader, eller 81 år.
Mollet, André, en Fransman, som vid medlet af
1600-talet vistades i Sverige, och 1651 på
Svenska, Tyska och Franska utgifvit ett arbete öfver
trädgårdsanläggningar, kalladt Lustgårdar och
illustreradt med planscher.
MollUsund eller Mollmind, är ett af Bohusläns
lifligaste och bäst bebyggda skärgårdssamhällen.
Såsom sådant fanns det redan på 1500-talet. Det
är beläget pà Orousts sydvestra udde, och äger en
god hamn. Befolkningen, som utgöres af omkring
400 personer, lefver af fiske och fraktsegling. Det
förra idkas med 6 fiskfartyg, och det seaare med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
