Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muhrbeck, Peter - Muhrbeckska skolan - Mulack, Carl Gottlieben - Mularp - Mula-Ting - Mulbete - Mullbärsplantering - Mullbärsträd - Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansedd för ett oroligt hufvud, emedan han icke lade
något band på sitt nit och icke skonade någon
person eller någon åsigt. — Kämpande mot många
svårigheter, lyckades han åtminstone att få
studera och taga prestexamen, då han blef adjunkt i
Malmö. Här inrättade han en skola, men måste
nedlägga den, till följd af den ovänskap han
ådragit sig, och han skulle hafva råkat i stor nöd,
helst han redan var gift, om icke en from fru,
vid namn Cedercrantz, tagit honom i sitt hus och
sörjt för hans behof. Han kallades nu till
Stockholm och blef komminister i
Ladugårdslands-församlingen, der Ruthström var kyrkoherde. Denne
fann i honom sin häftigaste motståndare. Det
hände härunder icke sällan, att då den senare
predikade högmessan, uppträdde Muhrbeck i
aftonsången, dit vanligtvis en otalig folkmassa
strömmade att höra honom, och vederlade sin pastor,
hvilken han förklarade för antichrist. En gång
uppstod en andäktig gumma, Ruthströms
beundrarinna, i sjelfva kyrkan, och ropade till honom: ”Du
är sjelf antichrist!” En befordran till
kyrkoherdebeställningen i Fridlefstads pastorat i Blekinge,
befriade honom, år 1761, från dessa obehagliga
tvister, men förskaffade honom likväl icke frid,
den han ej heller sökte, förr än den store
fredstiftaren döden, år 1766, gjorde slut på hans
oroliga lefnad. I Fridlefstad använde han alla sina
bemödanden att utrota det vilda, stridslystna
kämpabegäret hos församlingens invånare, och han, den
sjelf alltid färdige kämpen, då det gällde hvad han
ansåg rätt, blef sålunda en fredsstiftare. Hans
bemödanden buro äfven frukt, och ett förbättradt,
mera stillsamt, slägte uppväxte. Man bör, hur han
än må bedömas, likväl icke frånkänna honom
berömmet af ett oförfäradt mod, en ärlig vilja och
en oskrymtad värma för mensklighetens och
upplysningens sak. Bland profven derpå äro tvenne
fonder som han anslog: den ena för en flickskola
i Stockholm, som ännu bär hans namn, och
hvarom här nedanföre; den andra till understöd för
prester, förföljde för religionens sak, men
hvilken senare, genom en besynnerlig händelsernas
skiftning, säges hafva blifvit använd till theaterns
förmån.
Muhrbeckska skolan. Den stiftades d. 11
Sept. 1747, såsom ofvan är sagdt, af Muhrbeck,
då komminister i Ladugårdslands församling, i
förening med 6 af hans vänner. Ändamålet var att
understödja gudfruktiga äldre personer, och undervisa
utfattiga flickor. Då M. flyttade till Fridlefstad,
följde skolan med honom, men återkom, efter hans död,
till Stockholm. Den erhöll åtskilliga donationer,
t. ex. ett hus, som en fru Falk skänkte, 2,000
R:dr specie af fru Kniper, 6,000 af
viktualiehandlanden Boman, 5,000 af enkefru Didriksson, 4,000
af mamsell Berg, så att hela fonden nu uppgår
till omkring 100,000 R:dr B:ko. Inrättningen har
sitt eget hus på S:t Paulsgatan på Södermalm, der
24 flickor underhållas. De böra vara födda af
arbetsklassen inom Stockholms stad, få fria husrum,
föda, kläder och sådan uppfostran, som för deras
stånd är behöflig. De förfärdiga sjelfva sina kläder.
Mulack, Carl Gottlieben, född i Wollin i
Preussen 1750, kom 1776 till Stockholm, der han
blef underläkare vid lifgardet, sedan kirurgie
magister och flyttade 1784 till Söderköping, der han
blef intendent vid S:t Ragnilds brunn och
praktiserade här till sin död 1827, således under den
långa tidföljden af 43 år.
Mularp, annex till Åsled, beläget i Wartofta
härad af Skaraborgs län, 1 1/4 mil Ö. från
Falköping. Kyrkan är urgammal. I socknen märkes
säteriet Kjelleberg, 1 1/2 mtl., har vacker trädgård
med utmärkt stora bokar. Socknen har 358
invånare på en areal af 2,361 tunnl., af hvilka 15
äro sjöar och kärr. Dess hemmantal upptages
under modersocknens. Adr. Falköping.
Mula-Ting har blifvit bekant i historien genom
lagman Thorgnys tal till Olof Skötkonung, hvari,
bland andra skäl för att verka på konungens
hårda sinne, omnämnes huru förfädren störtade fem
konungar i en brunn vid Mula-ting, emedan de
varit uppfyllde af högmod och sjelfklokhet liksom
Olof. Hvar detta Mula legat, eller hvad märkligt
derom är att förmäla, vet man för öfrigt icke.
Mulbete kallas sådana jordrymder, hvilka
begagnas endast till kreaturens betesmarker. Ostängd
mark brukas till mulbete gemensamt af alla
delägarne; men der betesmarken tillhör en viss ägare,
njuter denne samma uteslutande rätt till denna
mark, som till de öfriga ägorna. Att drifva
kreatur in på andras mulbete är derföre förbjudet vid
böter, ehuru något mindre än då kreatur
inkommit på oslagen äng eller obergad åker.
Mullbärsplantering. En sådan anlades i
Stockholm vid Handtverkaregatan på Kungsholmen, af
kapiten-mekanikus Triewald, då man skulle
försöka att i Sverige införa silkesmaskarnes odling.
Sedermera flyttades denna anläggning till en
trädgård på Ladugårdslandet, der ända till 30,000
mullbärsträd sägas hafva blifvit planterade. Snart
afstannade likväl försöken, och hela anläggningen
förföll tilldess den, på senare åren, åter blifvit
upptagen af sällskapet för silkesodlingens
befrämjande. (Se detta ord).
Mullbärsträd (Morus), ett trädslägte, som är
inhemskt i Asien, och hvaraf flere arter nu mera
odlas i Europa, samt äfven hos oss i de sydliga
landskaperna der de trifvas, fastän de nya skotten
stundom bortfrysa om våren. De arter som hos
oss odlas äro: Röda mullbärsträdet (M. rubra), som
är den härdigaste arten och egentligen odlas för
sina bär, hvilka äro röda till färgen, ymniga till
antalet och smakliga fastän de äro små. Svarta
mullbärsträdet (M. nigra), odlas äfven egentligen
för sina bär, hvilka till utseendet likna björnbär,
men äro svartare och större samt ganska läckra.
Bladen af begge arterne kunna användas till föda
åt silkesmaskar, dock äro de af denna art något
för grofva, hvarföre man till detta ändamål
företrädesvis odlar Hvita eller silkesmullbärsträdet (M.
alba), hvars frukt deremot icke hos oss mognar.
Müller är namnet på ett konstnärspar, som länge
utgjorde tvenne stjernor på den Svenska lyriska
scenens horizont. C. F. Müller, född Tysk, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
