Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
836
månd.
munkedal.
1816 lill kyrkoherde i Qvistofta, Gck 1819
professors titel, blef följaDde året prost och dog d.
21 Dec. 1840. Ett tal af booom vid prestmötet
1814 om Schellingska filosofien väckte bos
mången om honom stora förhoppningar, men hvilka
ej uppfylldes. Inom honom funnos anlag till
mycken genialitet; men det fattades ordning och reda
och han blef således ett original, passande att roa
den tidningsläsande allmänheten, ej att verkligt
gagna någon eller hedra honom sjelf och bans
namn. Han hade visserligen, vid allt hvad ban
skref, något mål i sinnet, men han förvillade sig
alltid på afvägar, inblandade i frågan allt möjligt
som icke dit hörde, isynnerhet sig sjelf, sin
starka stamma, sina personliga och familjeförhållanden,
samt sina inbillningar om hvad han skulle kunnat
uträtta, blott han blifvit hvad naturen bestämt
bonom till, hvilket framför allt var fältherre. Lika
liten reda som han hade pä sina tankar, hade ban
på sina affärer, och hans lif var derföre en
beständig strid mot verkliga ekonomiska obehag, och
mol inbillade fiendtligheter och förföljelser. De
beryktade "Qvistofta-artiklarna", hvarmed ban, helst
under de sista 12 till 15 åren af sin lefnad,
uppfyllde tidningarna, voro godbitar i den pekorala
stilen, hvilka flitigt samlades af amatörer, och
utgjorde en kärkominen läsning för alla vänner af
det löjliga och besatta.
mund i gamla Svenskan detsamma som gä/ra,
äfven vård, förmynderskap, mill och lid. Det heter
således: fa med mund ok med mcelæ, få med
gåfva och löfte; mundgift kona, en flicka med
hemgift. Ordet förmyndare härleder sig derifrån. 1
Östgölhalagen användes mund såsom betecknande
famn, måtl; äfven tiden mellan middagen och kl.
.3. Mundgal var i for nälden| det slags dryck,
som smakade gomen. Mungatslid var söndagen
näst efter S.t Martins dag, då ölstämma brukade
hållas.
mundilfure (mundelfole myth.). Fader till
solen och månen eller egentligen till en son och
en dotter, hvilka båda fräntogos honom, för att
på himmelen köra solens och månens • vagnar.
munin (myth.). En af de tvenne korpar som suto
på Odens skuldror och tillhviskade honom allt
hvad de sett och hört under deras flygt kring
jordens länder. Den andre korpen hette Hugin. —
Hugin och Munin betyda sinne och minne.
munk. Se: Murbräcka.
munk, Marien, slotlsskrifvare bos Gustaf I,
deltog i den af några Lybeckare mot konungen
anstiftade sammansvärjningen, då man ernade spränga
hans stol i Storkyrkan i luften, men anläggningen
upptäcktes och de brottslige afrättades, deribland
äfven Munk.
munknliatt, en stor jordfast sten, med en
mindre pålagd, i Tofteryds socken af Jönköpings län.
Säges fordom varit munkarnes bviloställe, då de
vandrat emellan Nydala och Tofteryd, hvaraf den
fått sitt namn. Den utgör nu ett ägomärke
emellan Hubberslad, Tofteryd, Torp och Torrmyra.
munkultare-hanen, på Lålsbyns ägor å
Dalsland, vid Näjöl fjords östra strand. Denna kasa
är en, till en del, afsvedd hage (kas, kasa. plär.
kasur), i hvilken icke fä minnesmärken
förekomma. Här ses, på den temligen höga stranden, en
vacker krets af sammanlagda klumpstenar, af
omkring 50 alnars omkrets. Inom denna böjer sig
en grön kulle af nära 1 alns höjd, midtpå
hvilken äro tvenne lutande gråstenskullar. Detta
lärer vara det "munkaltare", hvaraf kasen fått namn.
Allmogen berättar, att i fordna tider "gudstjenst
här varit hållen." Men att det skett under
munktiden är alldeles otroligt. Stensättningen har
nyligen blifvit skadad af skattsökare. Allmogens
utsago, att den varit en domkrets, synes sannolik,
munkalyngby eller munka-Eijungby, annex
till Engelholm, beläget i Norra Åsbo bärad af
Christianstads län, | mil O.N.O. från Engelholm,
I mil från hafvet, llär märkes Skillinge säteri (se
detta ord), som har palronalrätt till Engelholms
pastorat. Socknen innefattar 19 £ mtl. och bar
1,162 invånare. Dess areal ulgör 10,27 5 tunnl.,
af hvilka 245 äro sjöar och kärr. Adr. Engelholm,
munkarp, annex till Hör, beläget i Frosta härad
af Malmöbus län, 4^ mil N.N.O. från Lund. Här
märkes: Ormanäs, mtl., samt Hy, | mtl., vid
hvilket senare tvenne lädergarfverier äro anlagde.
Sorknen består af 1 t ^ mtl. och har 670 invånare.
Dess areal utgör 14,025 tunnl., af hvilka 255 äro
sjöar och kärr. Adr. Hörby,
munkeboda, kloster, har varit beläget emellan
Linköping och Norrköping, vid sjön Roxen, i
Kim-sta socken af Östergöthland, och skall enligt
traditionen varit det äldsta i detta landskap, bygdt 855.
Här skall hafva varit det äldsta lärohus i
Östergöthland, anlagd! af munkarne, hvaruti landets
ungdom bildades till prester, derigenom att de
lärde läsa Latin i bok, sjunga och läsa messor.
Man förmodar att Munkeboda kloster upphörde, dä
klostret i Linköping uppbyggdes. Munkarne hafva
tillhört ßenediktiner-orden. Orten och lägenheten
förblefvo efter denna tid likafullt under
biskops-bolet, så att de katholske biskoparne der baft sitt
fasta slott och residens. Den siste af dem, som
bodde här, var Johannes Rrask. Hvarest sjelfva
klostret varit beläget kan nu mera icke igenfinnas.
Efter Westerås recess 1 527 lät konung Gustaf
genast intaga och besätta Munkeboda slott. Det
kallas nu mera Norsholm (se vidare under detta ord),
munkeboda, ett kapitens-boställe, ej långt ifrån
Klosters bruk i Dalarne, har sitt namn deraf, att
det, med flere egendomar, fordom tillhört
munkarne.
munkedal, en egendom och jernbruk i Foss
socken af Gölheborgs och Bohuslän, beslående af 1
mtl., har, ifrån att vara ett vanligt bondhemman,
blifvit af kronofogden IL J. Nordberg, medelst bär
anlagde verk, omskapadt till en af länets
dyrbarare egendomar. Härvarande jernbruk beslår af 1
stångjernsbammare med Tysk bärd, privilegierad
till 500 skepp:d årligt smide af köpetackjern, 1
smält- och räck-bärd till Lancashire-smide, med
serskildt smältbammare, samt en s. k.
"Holow-fire" för utsträckning af smältstycken. Hit höra
ock 1 klippsax, med dess ngn, och 2 knipp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
