Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mårtens graf.
Mått, nål ocli Vigt.
855
köpekol från Vestbygge fjerding i Rättvik , anlägga
en profbytta, och bar den sedermera varit än
bearbetad , än öfvergifven. Grufvan innehades sist
af ett bolag; men äfven detta fann ej någon
fördel vid dess vidare brytande, hvarföre den ånyo
ödelades. Vid grufvan finnes kopparkis, kalkspat
och asbest.
Måriens graf, i Femsjö socken af Jönköpings län,
en fornlemning af ett i orten mindre vanligt slag,
belägen i en vacker lund af björkar, på en udde
i Yasjön. Denna fornlemning består af trenne
aflångt ovala grafhögar, af hvilka en är 12
fot lång och 6 fot bred. Fomforskare gifva
sådana vanligen namn af skeppsformsgrafvar;
emedan man i äldre tider uppkastade högar icke
allenast öfver den slagne vikingen, ulan äfven med
honom, öfver hans skepp, då högen nödvändigt
skulle få denna form. Men utom det att äfven
skeppet bögades, säges vikingars grafkullar hafva
erhållit denna form. Det är således troligt, att
vikingar äro här begrafne. Stället ligger väl långt
ifrån hafskusten; men vikingarne bistodo äfven sina
vänner till lands. Uti en af grafvarne är ett rundt
hål, hvilket, enligt folktron, hvarken kan eller
får fyllas, och denna vantro har säkert bevarat
fornlemningen från förstörelse.
Mårtens gås. Se: Mdrtensmessan.
Mårtensinessa eller Mårtensdag, infaller d.
11 Nov. och firades fordom med gudstjenst,
hvarvid texten för predikan utgjorde Luc. 12 kap.
ifrån 35 versen etc. Dijkman uppgifver att dagen
firades fill minne af biskop Mårten af Tbüringen,
uti Tyskland. Detta är dock ett misstag.
Sjöborg, äfvensom andra författare, uppgifva, att den
Martinus, hvars minne firas d. 11 Nov. var
soldatson från Ungern, samt äfven sjelf att börja med
soldat; men blef slutligen biskop i Tours, i
Frankrike. Ilan skall hafva varit född år 316. Hans
dödsdag d. 11 Nov. firades till bans åminnelse med
stora måltider, då de andlige till och med grepo
till sina gödda gäss uch kalkoner, hvaraf man
ännu flerestädes har den sed, att äta gåsslek,
eller Mårtens gås, denna dag. Af bröstbenets
klarhet spådde man fordom, om vintern skulle blifva
sträng eller blid. Enligt en annan uppgift skall
upphofvet att äta gåsstek • denna dag härleda sig
från de katbolske andliges sed, att fordom på
denna dag mottaga tionde-gässen och hönsen.
Måse*sten, ett fiskläge, tillhörigt staden
Öregrund. Ilär finnes en vårdkase af sten under norra
lotsdistriktet och Öregrunds fördelning.
Måss af, Jemtlands-dialekt, betyder småningom
aftaga.
Måssebo, annex till Tranemo, inom Kinds
härad af Elfsborgs län, 5 £ mil S. från Borås.
Kyrkan, belägen på en böjd, är af träd, byggd
1624 på närvarande ställe; men skall, enligt
anteckningar, hafva stått på fyra serskildta ställen.
En major Billberg, hvars förfäder bott inom denna
socken, skänkte år 1802 til) kyrkan 600 R:dr och
till de fattige inom socknen 1,000 R:dr. Här
märkes: Stora Måssebo, 2 mtl. säteri, var i
fjortonde århundradet slägten Stakes stamgods. Har
tillhört major A. Björnsköld, derefter löjtnant C
Hård, slägten Kuylenstjerna, tills det för omkring
75 år sedan köptes af talmannen Josef Hansson;
bar derefter tillhört bönder, sedan godset
blifvit skingradt. Qcarsebo säteri, har tillhört en W.
Pendereyk, Billberg och H. Exc. presidenten frih.
Löwenskjöld. Malsbo, 1 mtl. säteri, har ägts af
bäradsb. Barkman, Hcrlac Portelle, F. G. Billberg
och sedermera af bönder. Smålands gräns
tillstöter här. Socknen beslår af 13 £ mil. och bar
700 invånare. Dess areal utgör 23,907 tunnl.,
af hvilka 1,235 äro sjöar och kärr. Adr.
Svenljunga.
Mått, Mål ock Vigt är i Sverige lika öfver hela
landet; men olika för olika slags varor. Det
Svenska systemet för mått, mål och vigt är mycket
inveckladt, och en enklare inrättning deraf bar
länge varit förgäfves önskad. De sladfäslade mått-,
mål- och vigt-sorterna måste begagnas vid straff
af 10 dalers böter, i fall andra slag brukas, och
vid äfventyr alt behandlas såsom tjuf, i fall man
brukar falska sorter. Ett tredje sätt att bryta
emot lag, rörande mätning och vigt, inträffar, då
någon orätt mäler eller väger, eburu med rätta
käril och vigter; sådant straffas med 10 dalers
böter och ersättandet af skadan. Begås detta brott
af kronans embetsmän, eller edsvuren mätare, så
blifva böterne fördubblade och dertill lägges äfven
embete|s förlust. Strängast är dock lagen i
afseende på förfalskning af mått och vigt, när
brottet begås af den embetsmän, som äger att justera
dem. Delta brolt är nemligen belagdt med
dödsstraff. Justeringsverket är förenadt med
Iandtmä-teriet. Öfverdirektören för detta embetsverk
förordnar vissa landtmätare, att förrätta justeringen
inom vissa områden. Annan person äger icke att
kröna måtten och vigtema, vid 100 dalers böter
och ärans förlust. — Mått-, mål- och
vigt-syste-merna äro hos oss flerebanda; i det förstnämnda
eller måttsystemet får enheten namn af fot (se detta
ord), men dennes underafdelningar och multipler
äro uppgjorda efter tvenne olika methoder,
nemligen dels efler decimal-, dels efter
duodecimal-systemet. Enligt det förra, som begagnas för
vetenskapliga mätningar, är foten underafdelad uti
10 delar, kallade decimaltum, hvarje tum åter uti
10 linjer, hvarje linje uti 10 gran, och hvarje
gran uti 10 skrupler; multipeln af foten kallas
stång och innefattar 10 fot. Enligt det senare
eller duodecimalsystemet, som begagnas för alla
vanliga mätningar, underafdelas foten uti 2 qvarter =
4 fot, eller i 12 verktum, hvardera om 12 linjer,
eller ock underafdelas tummen uti ^-i ii i’ tVi
o. s. v.; multipeln af foten är aln =2 fot, samt
famn = 6 fot. Målsystemet är grundadt på
decimalmåttet, men är äfven af tvenne olika slag,
nemligen för våta och torra varor. I det förra
får enheten namn af kanna (se detta ord), och
dess underafdelningar äro stop = £ kanna. 1var~
ter = ; stop, och jumfru eller ort = ‡ qvarter;
multiplerne äro: ankare =15 kannor, fat eller dm
= 60 kannor, oxhu/vud = 90 kannor, pipa =
180 kannor och foder = 360 kannor. I det »e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
