Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JMKlby.
nürkriilla.
857
och bolmar, sprider sig Mälaren i många fjärdar,
eller liksom smà sjöar, af hvilka Björk/jör den, 3
mil lång och 1 till 2 mil bred, är den
ansenligaste. Bland de öfriga kunna märkas: Prest-,
Westerås- och Gran/järdnrne, Blacken, Galten,
Söder-, Grönsö-, Oxe-, öknebo-, Staby-; Ull-, och
Löfsta/iärdarne, Gåran, Ekoln, Sko-, Bro- och
Sig-tuna fjärdarne, Skar/ven m. fl. Vid Mälarens
stränder ligga 9 städer, Stockholm, Södertelje,
Mariefred, Strengnäs, Thorshalla, Köping, Westeris,
Enköping, Sigtuna, hvartill äfven kunna räknas Arboga
och Upsala. Omkring 20 slott och stora säterier
finnas på sjelfva öarne, utom några och 50 med
trädbus bebyggde säterier. Men på fasta landet
rundt omkring vid Mälarens stränder kunna räknas
mellan 20 lill 30 slott och stenhus, samt öfver
100 med trädbus bebyggda säterier; så att bela
summan af slott, kungsgårdar och säterier, som
äro belägne vid dessa angenäma farvatten,
öfverstiger 200. Mälaren är mycket fiskrik. Dess
vatten bar betydligt utfallit, emot dess fordna höjd,
hvarpå finnas många bevis. Den har sitt utlopp i
Östersjön, genom Norr- och Söderström i
Stockholm. Enligt af Forssell, skall medium af Mälarens
islossning, sedan 1712, infallit på d. 24 April.
Mälby och 1’Ksby, i Riala socken af Upland,
tillsammans 6 1 mtl. En Fleming skall först
hafva gjort dessa gårdar till säteri. De ägdes sedan
af en grefvinna Stålarm, af kapiten Flemings
arfvingar och af major v. Schantz. (Se Kulla socken).
Mäling» ett längd- och rymdmått som
förekommer bland allmogen i Jemtland. Mälings-stången
bör hälla 4 alnar och en mäling 12 stänger på
hvar sida i fyrkant. Detta mått användes
synnerligast vid hö och sädesskörd, då, efter landets
sed, ett tjenstehjon bör skära en mäling om dagen.
Iflnllby, en socken med Hvitaby, belägen i Albo
bärad af Christianstads län, Albo och Järestads
kontrakt af Lunds stift, 1 { mil N.N.V. från
Cimbrishamn, vid hafvet, utgör ett reg. pastorat af
2 kl. Här märkes Svabesholm, krono-säteri,
in-deldt till ryttmästare-boställe, består af 4 mtl.,
utom underliggande 3f£ hemman och 27 st.
galhus som utgöra arbete till gården. Enligt gamla
berättelser skall denna vara grundlagd af en Måns
Svab, hvilken sannolikt varit amt- eller "läbnesmau"
under Danska tiderna. Godset bar varit ett
Bornholms vederlag, och under sådan titel kommit till
Svenska kronan, tillika med flera andra. Gården
är väl bebyggd, har god trädgård och fiske m. m.
Socknen innefattar 16‡ mtl. och bar 1,455
invånare på en areal af 5,901 tunnl. Adr. Cimbrilshamn.
mUlvaker, en egendom om 14f mtl., i
Ytter-Selö socken af Södermanland, utmärkt vacker
och välbelägen. Berg med reslig skog, kullar och
dalar med yppig löfskog omvexla med
hvarandra; åkerfält, en stor trädgård, högtidlig genom
böga och lummiga träd och skuggrika alléer,
utgöra omgifningen af den sköna åbyggnaden.
Denna ligger i en behaglig vik, med vidsträckt utsigt
öfver Mälaren, der många öar gifva en rik
omvexling för ögat. Öfversta våningen af boningshuset är
möblerad på 1600-talet, och med all den prakt ri-
kedomen kan åstadkomma. I flere rum Gnnas
gobe-linstapeter, utmärkt väl gjorda och föreställande
scener ur naturen, jägare- och landtlifvet. flär
märkes äfven, förutan mångfaldiga andra
dyrbarbeter, en stor tafla öfver Carl X utaf Ehrenstrahl,
förträffliga bildhuggerier i taken, jemförliga med dem
man finner på några ställen i kyrkorna i
Frankrike och Spanien. Mälsåker bar på 1500-talet
tillhört slägten Soop, derefter riksrådet grefve Axel
Wachtmeister, gift med Anna Maria Soop. Denne
bodde der i flere år, hade ofta besök af Carl XI,
som for dit alt jaga. Riksrådet Axel Fersen
ärfde det efter sin mor 1749. Vid arfföreningen
efter bonom tillföll Mälsåker öfverste kammarherren,
grefve Fabian Fersen och äges nu af dess
grefvinna, född Piper. Det underliggande godset är för
det mesta bortarrenderadt till brukare, på väl
beräknade förhållanden, så för ägaren som för
brukaren. Äfven ingår deruti deras moraliska upp
förande; ty derpå beror mycket fortfarandet af
deras besittningsrätt. Derföre råder både ordning,
arbetsamhet och sedlighet, ej allenast bland de
under Mälsåker lydande åboer, utan ock såsom en
inverkan deraf i bela socknen, och skall Ylter-Selö,
efter allmän sägen, hafva deruti företrädet för
åtminstone en del af Öfver-Selö.
VI ii ii K , flod-iller (Mustela Lutreola), ett till
rofdjurens andra familj hörande djur, af 1 fots längd;
till färgen brunt, mer eller mindre mörkt, med
gråblek bottenull; enfärgade öron; svartaktiga
fötter, nos och svans; läpparne och hakan hvita;
tårna vid roten förenade genom en bårbeklädd bud;
hufvudet något nedplattadt; ögonen små;
morrhå-ren talrika; öronen breda; halsen något nedtryckt;
benen korta; klorna hvitaktiga, hoptryckta; hela
fallen sträfbårig. Förekommer icke sälls)nl i
Finland och tros äfven finnas här.
Jläimivliolieifvtiil, Bengt Sigur<l«non , var
höfvidsman på Stockholms slott år 1334, och
inkallades i rådet 1346. Förde i vapnet ett
menniskohufvud och har deraf fått sitt namn.
ülürar&Nübetti, Jcmtlands-dialekt, betyder magtsbit.
31 ii re» i forn-Svenskan detsamma som gräns;
bibehålles ännu blott i "landamäre."
miirkiNiiian kallades under medeltiden visse bland
kouungens tjenare. Titeln utmärker egentligen den
som förde konungens banér, och hvilken var
honom öfverallt följaktig. Desse märkismän voro
ibland de konungens tjenare, som erhöllo
förläningar, för hvilka de njöto frihet från skatt till
kronan, hvilket blef en af anledningarna till
Svenska frälseståndets eller adelns uppkomst.
fflKrhrulla kallas ett af de dokumenter, hvarmed
sjöfarande måste vara försedde. Den består af
en uppgift om fartygets lästetal och namn,
huru djupgående det är, huru talrik besättning det
förer, stället hvarifrån det kommer, hvarthän det
går och hvarest dess hemvist är, samt slutligen
lastens beskaffenhet. Märkrullan uppsättes af
skepparen och inlemnas till tullkammaren vid
ankomsten, hvarefter dess innehåll jemföres med öfriga
skeppsdokumenter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
